För att kunna veta att det vi förändrar är förbättringar måste vi också mäta vår förändring. I dagens läge saknar vi i Landstinget ett uppföljningssystem som kan gynna cheferna i deras hälsofrämjande ledarskap, trots att de är eniga om synen på hälsoaktiviteternas nytta för verk- samheten i helhet. När vi talar om hälsofrämjande aktiviteter på arbetsplatsen kommer hälso- bokslut som en modell för att utvärdera aktiviteterna och skapa en arena för dialog utåt och inåt verksamheten. Vi kan naturligtvis inte lösa vår ohälsa med hälsobokslut, men vi kan syn- liggöra den och arbeta vidare med att förbättra den. Jag kan se att vi i framtiden även redovi- sar vår personalhälsostaturs i det externa bokslutet ut mot allmänheten. Att lyfta upp och re- dovisa personalhälsostatus i ett bokslut ger också positiva effekter utanför verksamheten, såsom ökad goodwill för Landstinget och förbättrad rekrytering till sjukvården.
För att skapa en hälsofrämjande arbetsplats räcker det inte att erbjuda personalen tid och möjlighet utan det krävs ett seriöst och långsiktigt arbete, som till exempel kan innefatta användande av hälsobokslutsmodellen. Stödprocessen i form av dialog med berörda chefer är ett viktigt nyckelord i hälsobokslut. Resultatet pekar även på att med hjälp av hälsobokslut kan vi stödja cheferna inom vården i deras så kallade hälsofrämjande ledarskap, men vi kan inte få hälsofrämjande ledarskap. Den nya idén om hälsofrämjande ledarskap kanske kan vara ett ämne för fortsatt forskning inom ledarskap och utveckling. Det kanske borde bli en insats
som arbetsplatsen och Landstinget i stort satsar på för att komplettera främjandet av personalens hälsa.
Det som författaren inte hunnit med att besvara tydligt i arbetet är om cheferna kommer att fortsätta använda hälsobokslut när projektet tagit slut? Vem ska leverera siffrorna och diagrammen som jag gjorde till dem och vem ska ha dialogen med dem?
Referenser
Ackerman, C (2008), Chefen och medarbetaren. Ekerlids förlag, Stockholm
Aldana, S ( 2001). Financial Impact of Health Promotion Programs: A Comprehensive Re- view of the Literature. American Journal of Health Promotion, vol 15, no 5 pp. 296-320. Argyris, C. och Kaplan, R.S., (1994), “Implementing New Knowledge: The Case of Activity- Based Costing”, Accounting Horizouns, vol.8, sid 83-105.
Aronsson, T. & Malmquist, C. (2003) Hälsobokslut- model utifrån arbetsplasens behov, Metodicum AB, Degerfors
Baldridge J.V, Burnham R.A (1975).Organizational innovation: individual, organization, and environmental impacts. Administrative science quarterly, Vol.20, No.2 (Jun.,1975),99. 165- 176.
Bergman B, Klefsjö B (2007). Kvalitet från behov till användning. Lund: Studentlitteratur. Blomgren G (red.) Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting. Stock- holm: Stockholms läns landsting, 2002.
Bryman, A., (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Cederqvist S, Johanson U. (2005). Hälsobokslut. Försöksprojekt i sju svenska kommuner. Deming, W., (1993).The New Economics: för industry, government, education. 2nd ed Drucker P, (1999). Management Challenges for the 21 st Century. Harper Business.
Elg, M.,(2001): Visualisering av mätetal för bättre beslutsfattande. Förändringskraft CMTO; Linköpings universitet.
Fayol,H., (1965),Industriell och allmän administration, Stockholm, Norstedt.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 24, 105-112.
Jansson, T., & Ljung L. (2004). Projektledningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, U. (1999),” Why the concept of human resource costing and accounting does not work. A lesson from seven Swedish cases”, Personnel Review, vol.28, Sid 91-107.
Johansson U, Johrén A. (2007). Personalekonomi idag.Uppsala, Publishing House.
Johansson, U. och Skoog, M. (2007), Verksamhetsstyrning: för utveckling, förbättring och förändring, Stockholm, Liber.
Johanson, U.& Cederqvist, S., 2005: Hälsobokslut. Försöksprojekt i sjuk svenska kommuner. Rapport till regeringen. IPF, Uppsala.
Holmberg I, Henning R. (2003). Offentligt ledarskap: - om förändring, förnyelse och nya led- arideal. Studentlitteratur AB, Lund
Hälsobokslut 2004, Umeå kommun. Hämtad maj 2011, från:
http://www.umea.se/download/18.3aa33d98107237db7c67fff1694/Halsobokslut2004.pdf
Langley GJ, et al. The Improvement Guide: A Practical Approach to Enhancing Organiza- tional Performance. 2nd Edition. San Francisco: Jossey-Bass; 2009; read p. 27-88 (Chapters 2-4).
Larsson, J. 2004. Ledarskap för hållbar hälsa – en fallstudie på Roxtec internationall AB. Likert R. New Patterns of management. New york: McGraw-Hill. 1961
Liukkonen, P. (2000).Verksamhetsuppföljning med inriktning på personal, ekonomi och or- ganization, Oy Fram AB, Vasa.
Liukkonen, P. (2003). Hälsobokslut-vägen mot bättre hälsa och bättre arbetsmiljö. Oskar Me- dia AB, Vasa, Tallin.
Liukkonen, P. (2006). Hälsobokslut-förslag till mätning, analys och diskussionsfrågor. Oskar Media AB, Vasa, Tallin.
Lohela M, Bjorklund C, Vingard E, Hagberg J, Jensen I. Does a change in psychosocial work factors lead to a change in employee health? J Occup Environ Med 2009 Feb;51(2): 195-203. Malmquist, C. (2001). Kostnader för produktionsbortfall i samband med arbetsbetingad ohälsa och stress, Näringsdepartementet.
Minzberg H. 1973. The nature of managerial work. Harper & Row Nelson & Winter (1982), An Evoullltionary theory of Economic change
Nelson EC, Batalden PB, Godfrey MM. (2007) Quality by Design: A Clinical Microsystems
Approach. San Francisco: Jossey-Bass/Wiley
Patton, MQ. (1990). Qualitative evaluation and research methods. scond edition.Sage.
Purdy N, Spence Laschinger HK, Finegan J, Kerr M. & Olivera, F. Effects of work environ- ments on nurse and patient outcomes. Journal of nursing management, 2010 vol. 18, ss. 901- 913.
Robbins S.P.1997. Essentials of organizational behavior. Prentice Hall International.
Rothstein M A, Harrell, HL. Health risk reducation programs in employer-sponsored health plans:part I- efficacy. J Occup Environ Med 2009;51:943-950.
Rothstein M A, Harrell, HL. Health risk reducation programs in employer-sponsored health plans:part II- efficacy. J Occup Environ Med 2009;51(8):951-957.
Sandkull, B, Gille, T, Hagstedt, G, -Karlsson, J, 1988. Arbetsmiljö och ekonomi. Linköpings universitet, ekonomiska institutionen, Linköping.
Sandhal, C. Arbetsplatsen fokus för interventioner vid utbrändhet. Läkartidningen, 36/2011 (sid 1696-1699)
Sandberg J, Targama A (1998) Ledning och förståelse. Ett kompetensperspektiv på organisat- ioner. Studentlitteratur AB, Lund
Senge, P. (2006). Den femte disciplinen – den lärande organisationens konst. Stockholm: Thomson Fakta.
Senge, P och Scharmer, O (2001) ”Community Action Research: Learning as a Community of Practitioners, Consultants and Researchers.” I Reason, P och Bradbury P
(eds) Handbook of Action Research. Participative Inquiry and Practice. London: Sage
Sjöblom A (2010). Hälsobokslut ! En drivkraft för förändrad verksamhetsstyrning? En longi- tudinell studie av tre kommuners försök att minska sjukfrånvaro genom användning av verk- samhetsstyrningsmodeller.
Solberg, LI, Mosser, G, McDonald, S. 1997, The three faces of performance measurement. JT Comm Jqual Improv, mars, 23(3):135-47
Tamkin, P. et al., 2004: Skills pay: the contribution of skills to business success. Institute for Employment Studies.
Thor J. Förbättringskunskap bör tillämpas i förändringsarbetet inom vården. Läkartidningen. 2002 Aug 22; 99(34):3312-4.
Vetenskapsrådet (2012). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. www.codex.vr.se
Wallace JE, Lemaire JB, Ghali WA. Physician wellness: amissing quality indicator Lancet 2009 Nov 14;374 (9702):1714-1721.