I följande avsnitt kommer vi att diskutera våra resultat i förhållande till uppsatsens syfte och frågeställningar. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur fem folkbiblioteken använde sig av sociala medier och hur de själva såg på sitt användande med avseende på bland annat tidsåtgång, innehåll och delaktighet. Vi var även intresserade av att ta reda på om biblioteken hade formulerat några mål kring sitt användande av sociala medier och vilka tankar de hade kring det. Våra frågeställningar lyder:
Hur ser bibliotekens användning av sociala medier ut idag? Hur ser biblioteken på sin egen användning av sociala medier? Och har biblioteken formulerat några mål kring sitt
användande av sociala medier, och vad har de för tankar kring det?
7.1. Hur bibliotekens användning av sociala medier ser ut idag
De teman vi har hittat bland bibliotekens sociala medier utgör innehållet, och detta innehåll speglar hur biblioteken använder sina sociala medier. Vår innehållsanalys och de enkätsvar vi har fått in har gett oss en bild av hur bibliotekens användning av sociala medier ser ut. Med hjälp av teorin som presenterades i teoriavsnittet har vi kunnat se vilka olika typer av mål biblioteken uppfyller med sina sociala medier.
I vår analys fann vi att det rum som framträdde mest i bibliotekens sociala medier var mötesrummet. Enligt Jochumsen, Skot-Hansen och Hvenegaard Rasmussen kan
mötesrummet vara en plats såväl i det fysiska biblioteket som i det virtuella biblioteket på internet. Bibliotekens sociala medier blir automatiskt en mötesplats eftersom dessa medier finns till för att möta användaren och genom att biblioteken erbjuder en plats för mötet mellan bibliotekarie och användare kan även användare möta varandra. Vår
42
bra sätt att finnas där användaren finns. De andra tre rummen framträdde inte lika tydligt i vår analys. Inspirationsrummet kan anses synas genom det tema vi har valt att kalla för den digitala anslagstavlan såväl som genom litteraturförmedling via internet. Den digitala anslagstavlan kan inspirera användaren till att komma till biblioteket och delta i evenemang för att få vara med om olika upplevelser. Litteraturförmedlingen kan ge användaren
inspiration till att börja läsa något nytt. Ett tema har vi valt att kalla för fotoalbum, och även detta tema kan ge användaren inspiration till att besöka biblioteket för att få vara med om evenemang. Men i analysen av inspirationsrummet kom vi fram till att denna typ av inspiration ofta handlar om att ge användaren information och tips om olika typer av upplevelser snarare än själva upplevelsen i sig. Därför ansåg vi att inspirationsrummet inte framträdde tillräckligt tydligt på de sociala medierna.
Läranderummet är det rum som ska erbjuda användarna fri tillgång till information och ge dem chansen att utveckla sina kompetenser och möjligheter. Även för läranderummet var det problematiskt att hitta tillräckligt tydliga funktioner i de sociala medierna. Genom teman som utbildare, mötesplats för diskussioner och frågor samt digital anslagstavla så såg vi en viss potential för läranderummet. Genom dessa teman kan biblioteken sprida
information på olika sätt för att möjliggöra användarnas chans till utveckling. Utbildningen sker via litteraturförmedling, tips om evenemang, föreläsningar och workshops, och även genom att ge användarna råd och hjälp om bibliotekets funktioner på webben. Idealt så kan biblioteket på det viset bidra till att stödja användarnas utveckling vilket i sin tur ger dem möjlighet att skaffa sig egna erfarenheter. Dock ansåg vi i vår analys att även
läranderummet var för svagt representerat eftersom det även här mest rörde sig om att tipsa om utbildande evenemang snarare än att utbilda.
Det rum som var minst representerat i de sociala medierna var skapanderummet.
Skapanderummet ska vara en plats där användarna kan utveckla sin kreativitet genom att skapa kultur och konst, och biblioteket ska erbjuda en rad verktyg som användarna behöver i sitt skapande. Vi tyckte inte att vi kunde se några exempel på skapanderummet, varken i vår innehållsanalys eller i enkätsvaren.
7.2. Bibliotekens syn på sin användning av sociala medier
När vi frågade våra respondenter vilken som var den huvudsakliga anledningen till varför man har valt att använda sociala medier framkom det att användarkontakten är något av det viktigaste. Biblioteken menar att man vill vara där användarna finns och man vill att
biblioteket ska vara tillgängligt när användarna behöver det. Från vår enkätundersökning kan vi även se att fyra av fem bibliotek lägger mindre än fem timmar per vecka på sociala medier och ett bibliotek lägger mellan fem och tio per vecka. Fyra av fem bibliotek vill lägga mer tid på sociala medier medan ett bibliotek tycker att tiden räcker till. Eftersom att
43
fyra av fem bibliotek säger att de inte har någon plan för sin användning av sociala medier kan vi dra slutsatsen att biblioteken antagligen skulle kunna få ett bättre fokus för sina sociala medier ifall de hade utrymme att lägga mer tid på den typen av verksamhet. Fyra av fem bibliotek menar att de heller inte har funderat på att ta fram någon plan, vilket kan vara ytterligare ett bevis på att man ägnar för lite tid åt sociala medier. Bara ett av de tillfrågade biblioteken menar att de har tillräckligt med kunskap i hur sociala medier fungerar. Utifrån detta kan man dra slutsatsen att om bibliotekarierna skulle kunna få bättre koll på hur sociala medier fungerar samt formulerade något slags plan för verksamheten, skulle det också gå att motivera varför sociala medier behöver få ta upp mer tid.
7.3. Bibliotekens tankar kring mål och måluppfyllelse
I svaren från våra respondenter så visade det sig att flera av dem inte hade formulerat några egentliga mål kring sitt användande av sociala medier. Det var endast ett av biblioteken som faktiskt hade några mål kring sitt användande och det var också det enda bibliotek som angav att det även funderade på att ta fram en plan för sitt arbete med sociala medier. I vår tidigare forskning så har vi sett flera författare, bland annat Nesta och Hansson, som
påpekat vikten av att motivera varför man väljer att arbeta med sociala medier, gör man inte det kan det lätt leda till passivitet.
Flera av biblioteken nämner också de svårigheter som kan uppstå om man inte har något fokus i sin användning av sociala medier, så det känns lite förvånande att se att flera av biblioteken varken har några mål eller ens har tänkt formulera några. Flera av rummen är dåligt representerade i bibliotekens sociala medier, och vi drar slutsatsen att med en plan för sina sociala medier skulle dessa rum kunna få ett större utrymme och ett tydligare fokus.
7.4. Förslag på vidare forskning
En mer omfattande studie skulle kunna göras där man skickar ut en enkät till samtliga svenska folkbibliotek, för att ta reda på vilka sociala medier som används mest samt hur bibliotekariernas syn på tidsåtgång och användarkontakt ser ut.
44
Litteraturförteckning
Aharony, Noa (2012). Facebook use in libraries : an exploratory analysis. Aslib
Proceedings. Vol. 64 no: 4 pp. 358 - 372.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber. Forsyth, Ellen & Perry, Leanne (2010). Picturing your community : Flickr use in public libraries. Library Hi Tech News. Vol. 27 no. 1 pp. 6-9.
Hansson, Joacim (2010). Att vara där folket är: om folkbibliotekens relation till
folkbildningens ideal och en problematisk samtid. I Atlestam, Ingrid & Forsén, Ulla (red.)
Där människor och tankar möts : bibliotek som folkbildning. Lund: BTJ.
Holmberg, Kim (2009). Bibliotek 2.0 : deltagarkultur i förändring. Lund: BTJ. Jochumsen, Henrik, Skot-Hansen, Dorte & Hvenegaard Rasmussen, Casper (2010).
Folkebibliotekerne i vidensamfundet: rapport fra Udvalget om folkebibliotekerne i vidensamfundet.
http://www.kulturstyrelsen.dk/fileadmin/publikationer/rapporter_oevrige/folkebib_i_videns amfundet/pdf/Folkebib__i_videnssamf.pdf [2013-05-18]
Khan, Shakeel Ahmad, & Bhatti, Rubina (2012). Application of social media in marketing
of library and information services: A case study from Pakistan. Webology 9:1.
http://www.webology.org/2012/v9n1/a93.html [2013-05-15]
Milstein, Sarah (2009). Twitter FOR Libraries (and librarians). Computers in Libraries 29:5. s. 17-18.
Nationalencyklopedin: Blogg. (2013). Hämtat från Nationalencyklopedin: http://www.ne.se/lang/blogg, hämtad den 25 maj 2013.
Nationalencyklopedin: Facebook. (2013). Hämtat från Nationalencyklopedin: http://www.ne.se/lang/facebook, Nationalencyklopedin, hämtad den 25 maj 2013.
45
Nationalencyklopedin: Twitter. (2013). Hämtat från Nationalencyklopedin: http://www.ne.se/lang/twitter, hämtad den 25 maj 2013.
Nationalencyklopedin: Sociala medier. (2013). Hämtat från Nationalencyklopedin: http://www.ne.se/lang/sociala-medier, hämtad den 25 maj 2013.
Nationalencyklopedin: World Wide Web. (2013). Hämtat från Nationalencyklopedin: http://www.ne.se/lang/world-wide-web, hämtad den 25 maj 2013.
Nedgården, Sofia & Svengård, Karin (2007). Tre biblioteksbloggar i fokus: En kvalitativ
innehållsanalys. Magisteruppsats. Borås: Bibliotekshögskolan.
Nesta, Frederick (2011). Library 2.0 or Library III: Returning to Leadership. Library
management 32:1-2. S. 85-97.
Nilsson, Michael. (red.) (2011). Sociala? Medier? : en antologi om en ny tid. Malmö: Manifesto.
Shields, Linda & Twycross, Alison (2008). Content analysis. Paediatric Nursing. Vol. 20 no. 6 pp. 38.
Swedman, Angelica (2006). Bloggtider för bibliotek och bibliotekarier? Studie om
bloggars användbarhet i bibliotekssektorn. Magisteruppsats. Borås: Bibliotekshögskolan.
46