I detta kapitel kommer resultaten som går att utläsa från analysen att redovisas. Dessa resultat kommer ligga till grund för att besvara uppsatsens frågeställningar. Efter frågeställningarna är besvarade kommer en kort reflektion kring våra egna uppfattningar kring uppsatsens ämne och tillsist förslag på vidareforskning.
Här kommer vi besvara studiens frågeställningar som är:
Hur beskrivs landsbygden och Torsby kommun ur ett utifrånperspektiv? Hur beskrivs Torsby kommun ur ett inifrånperspektiv?
Finns det några avgörande likheter och skillnader mellan dessa perspektiv?
Målet med denna uppsats har varit att försöka granska hur Torsby kommun ur ett inifrån- och utifrånperspektiv med hjälp av kulturgeografiska teorier så som Henri Lefebvres rumstrialektik och David Botterills tolkning av ”centrum och periferi” teorin. Mer exakt hur Torsby kommun beskrivs ur ett utifrånperspektiv och om dess representation stämmer överrens med vad Torsby kommuns invånare upplever. Genom att utföra en gruppintervju och enkätintervjuer med privatpersoner boende i Torsby kommun och med politiker från kommunens kommunalråd har vi fått en klarare bild av hur Torsby kommun upplevs ur ett inifrån perspektiv. Hur beskrivs då Torsby kommun ur ett inifrånperspektiv? Att vara boende i bygderna medför en slags stolt känsla av identitet. Den gemenskap som byggts upp i bygderna runt om i kommunen är något som invånarna är stolta över och något som sällan förekommer i befolkningstätare orter. De värderingar som invånarna lägger i sin omgivning och de sociala nätverk som utgör en stor del av platskänslan förbises och ersätts av uppfattningar skapade av samhället som bygger på staden som norm. En stark känsla av gemenskap och tillhörighet skapar goda förutsättningar för viljan att värna om och utveckla sin hemort. Respondenterna ser positivt på kommunens utvecklingsmöjligheter, främst inom träindustrin. En beteendeförändring efterfrågas också där hoppet på ett mer ekologiskt levande ska börja eftersträvas bland fler människor. Trotts de rådande dominanta uppfattningarna kring landsbygden som en plats i förfall, låter sig inte respondenterna påverkas av detta utan snarare motsatsen, det skapar en drivkraft bland Lekvattnets invånare att ständigt jobba för att utvecklas och förmedla bygdens och kommunens starkaste sidor.
Arbetspendling är något som skapar ekonomiska förutsättningar för kommuner som kanske inte kan förse tillräckligt många arbetsplatser för dem invånare som bor i kommunen. Så är även fallet för Torsby kommun till viss del. Dem tillfrågade privatpersonerna och
53
kommunpolitikerna förklarar att arbetspendlingen är en viktig faktor för att fler människor ska kunna leva i kommunen. Arbetspendlingen är en aspekt som inte sällan försummas när landsbygdsområden granskas ur ett ekonomiskt utifrånperspektiv.
Bilden som målas upp av kommunens invånare och politiker tyder inte bara på en plats helt fri från problem. Torsby kommun brottas med att hålla service vid liv. Skolorna runt om i bygderna tvingas läggas ned och livsmedelsbutiker saknar tillräckligt med underlag för att hållas öppna. Det faller naturligt och förståeligt att detta skapar en sorgsenhet bland både invånare i Lekvattnet och dess lokala politiker. Ur ett utifrånperspektiv kännetecknas landsbygden med avbefolkning vilket inte går att undvika i Torsby kommuns fall. Yngre människor och främst kvinnor flyttar från kommunen och kvar blir en allt åldrande befolkning. En trend som skapar ekonomiska bekymmer för glesbygdskommuner som då går miste om skattepengar. Inte bara människor flyttar från kommunen utan även företag och verksamheter flyttar från kommunen in till större tätorter vilket även där kännetecknar landsbygden ur ett utifrånperspektiv. Den bild som målas upp av media av Sveriges landsbygd är mer än sällan i förhållande till staden. Där staden är det eftersträvnadsvärda. Landsbygden i sig blir ofta benämnd som något som behöver räddas och värnas om. Problemen som uppkommer via inifrånperspektivet är även representabla för utifrånperspektivet. Ett landskap som håller på att utarmas om inte en beteendeförändring sker.
Det finns också skillnader i de olika perspektiven, där utifrånperspektivet beskriver en problematisk landsbygd ser de boende i orterna stora möjligheter. Av de intervjuade i Lekvattnet går det utläsa en glöd att värna om sin ort och att locka till sig näringsliv och besökare. Även politiker i Torsby kommun synliggör problemen de står inför men håller också fast vid att det finns hopp om att förändra trenden som sker och utveckla samarbetet med grannkommuner och större regionsamarbete.
De olika perspektiven att se på Torsby vävs samman utifrån teorin kring rumsaspekterna. När vi kollar på Torsby kommun genom denna lins blir det en helhet, där både inifrån- och utifrånperspektivet tillsammans skapar en bild av kommunen. Ortsbornas och politikernas åsikter som utgör rummets representation stämmer inte alltid överens, men deras åsikter har samma påverkan på det fysiska rummet. De mest dominanta föreställningarna som framkommer är synen på en problematisk landsbygd. Hur deras åsikter manifesteras genom den fysiska platsens lokaliseringen. De synpunkter som ofta lyfts fram rör sig om hur de hamnar i periferin i kontrast till ”storstaden”. Artiklarna som diskuterar landsbygden målar upp en bild,
54
medan de boende och politikerna i kommunen målar upp en annan bild. Dessa bilder kolliderar med varandra i vissa anseenden, men på det stora hela är de skiljda. Även lekvattenbornas bild av deras bygd är i vissa aspekter sammankopplad med den som artiklarna målar upp. Dock utesluter artiklarna känslorna och liven som levs på landsbygden. Vad som framträder som en av de största skillnaderna är hur omgivningen, naturen och gemenskapskänslan i Lekvattnet tas upp som positivt för orten. Genom att applicera rumstrialektiken och försöka förstå Torsby kommun genom detta blir det tydligt hur de olika perspektiven kan påverka varandra och hur de även kan påverka Torsby på ett konkret och fysiskt plan. Vad som då förenar dessa perspektiv är hur de kan påverka varandra, hur de tillsammans utgör en helhet och bidrar till en mer nyanserad bild av landsbygden eller Torsby kommun.
7.2. Egna tankar om studien
Från början fanns en tanke av att resultatet skulle te sig ungefär som det gjorde, vad som blev intressant för oss var att se hur mycket den fysiska omgivningen faktiskt kan påverka hur vi tycker, tänker och känner, och även tvärtom. Att våra föreställningar och erfarenheter vi bär med oss kan påverka hur det fysiska upplevs. Det blev också intressant att göra kopplingen till hur något så vardagligt och mondant som nyhets- och debattartiklar kan färga våra sinnen på ett sätt som manifesterar sig i vår fysiska närhet. Artiklar är något som dagligen existerar runt oss och som vi tar till oss, hur mycket det då kan påverka vår direkta värld blir fascinerande. Något som framträdde extra mycket under denna studie var hur bemötandet från respondenter utvecklade sig. De intervjuade i Lekvattnet var från början välvilligt inställda och väldigt intresserade av att ta del i studien, även fast de från början inte riktigt hade fått grepp om vad den innebar. En majoritet av de politiker som ringdes upp eller mailades i Torsby kommun gav svar som: ”Nej, jag har inte tid nu.” Nädu, det där får du prata med någon annan om.”, eller ”Näe, jag är för gammal för sånt där.” Självklart fanns det politiker som också var väldigt intresserade av att ställa upp, men det resulterade i 6 stycken av ett tjugotal kontaktade. Det faller sig här naturligt att koppla politikernas illvilja till att ställa upp i studien till hur de fungerar som politiker, som i grund och botten är ett arbete grundat på medborgarnas röster. Självklart blir det en lös koppling, men det skapar ändå en bild som för oss har representerat viljan i Torsby kommuns politik. Ur ett subjektivt perspektiv har Lekvattnetborna framstått som protagonisterna under utvecklingen av studien, medan artiklar och politiker fått inträda rollen som antagonister, även om Lekvattenborna och politikerna på ytan borde värna om samma, eller i alla fall liknande intressen. Det har varit väldigt intressant för oss att se hur de båda parterna är medvetna om hur utvecklingen ser ut, men hur olika inställning de har till
55
förändring. Självklart måste politkerna på något sätt framstå som professionella, medan Lekvattenborna kan framstå som ”underdogs” i ett system som gång på gång sviker dem. Detta färgar så klart deras olika inställningar till hur en kan handskas med problemen.
56