Resultatet från denna studie visade inga signifikanta skillnader gällande aktiv och passiv dorsal- och plantarflexion, vadmuskeluthållighet, skattning på VAS och ESES beroende på behandlingsform. Däremot var medianvärdet olika mellan grupperna för aktiv plantarflexion, vadmuskeluthållighet och skattning av self-efficacy att vara fysiskt aktiv. Av de tre
sistnämnda parametrarna anser författarna av studien att skattningen på ESES var mest intressant. Förhoppningsvis kan det inspirera flera att utvärdera self-efficacy även hos denna patientgrupp fast då på ett mera systematiskt sätt. För att komma fram till en entydig slutsats utifrån de frågeställningar studien avsedda att klargöra krävs det mer forskning och på större grupper.
26
REFERENSLISTA
Bandura, A. (1997). SELF-EFFICACY: The Exercise of control. United States of America: Pearson Education.
Bellardini, H., Henriksson, A., Tonkonogi, M. (2009). Tester och mätmetoder: För idrott och hälsa. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Domholtd, E. (2005). Rehabilitation Research: Principles and Applications. Unites States of America: Elsevier Saunders.
Clarkson, H, M. (2000). Musculoskeletal Assessment: Joint Range of Motion and Manual Muscle (2 uppl.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins, s.342.
Grävare- Silbernagel, K., Thomeé, R., Thomeé, P., Karlsson, J. (2000). Eccentric overload training for patients with chronic Achilles tendon pain – A randomized controlled study with reliability testing of evaluation methods [Elektronisk version]. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports. 11(197- 206). doi: 10.1034/j.1600-0838.2001.110402.x
Grävare-Silbernagel, K. (2006). Achilles Tendinopathy Evaluation and Treatment [Elektronisk version]. Department of Orthopaedics Institute of Clinical Sciences, The Sahlgrenska Academy at Göteborg University, 1-123. Hämtad från http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/504
Ingvar, J., Tägil, M., & Eneroth, M. (2005). Nonoperative treatment of Achilles tendon rupture: 196 consecutive patients with a 7% re-rupture rate [Elektronisk version]. Acta Orthopaedica, 76(4), 597–601. Hämtad från PubMed. Jakobsson, U. (2000). Att mäta med VAS-skalan : ett bra verktyg eller mest bekymmer?
[Elektronisk version]. Vårdalinstitutets Tematiska rum: Leva med smärta. Hämtad från: www.vardalinstitutet.net, Tematiska rum
Jiang, N., Wang, B., Chen, A., Dong, F., Yu, B. (2011). Operative versus nonoperative
treatment for acute Achilles tendon rupture: A meta-analysis based on current evidence [Elektronisk version]. International Orthopaedics, doi:
27 Kannus P, Natri A. (1997). Etiology and pathophysiology of tendon ruptures in sports
[Elektronisk version]. Scandinavian Journal of Medicine and Science in sports 7, (2):107-12. Hämtad från PubMed.
Keating, JF., Will EM. (2011) Operative versus non-operative treatment of acute rupture of tendo achillis: a prospective randomized evaluation of functional outcome. Journal of bone and joint surgery, 2011 Aug; 93(8) :1071-8
Khan, RJ., Fick, D., Keogh, A., Crawford, J., Brammar, T., Parker, M. (2005). Treatment of Acute Achilles Tendon Ruptures: A Meta-Analysis of Randomized, Controlled Trials [Elektronisk version]. The journal of bone and joint surgery, 87(10), doi: 10.2106/JBJS.D.03049
Korpershoek, C., Van der Bijl, J., Hafsteinsdóttir, T.B.(2011). Self-efficacy and its influence on recovery of patients with stroke: a systematic review [Elektronisk version]. Journal of advanced nursing 67(9), doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05659.x
Kroll, T., Kehn, M., Ho, P.S., Groah, S. (2006). The SCI Exercise Self-Efficacy Scale (ESES): Development and psychometric properties [Elektronisk version]. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 4(34), doi: 10.1186/1479- 5868-4-34
Krueger-Franke, M., Siebert, C. H., Scherzer, S. (1995).Surgical treatment of ruptures of the Achilles tendon: A review of long-term results [Elektronisk version]. British Journal of Sports Medicine, 29(2), 121–125. Hämtad från PubMed. Leppilahti, J. & Orava, S. (1998). Total achilles tendon rupture: a review [Elektronisk
version]. Sports medicine, 25(2), 79-100. Hämtad från PubMed.
Levangie, P.K. & Norkin, C.C. (2005). Joint structure and function: A comprehensive analysis. United States of America: F.A. Davis Company.
Lindgren, U., Svensson, O. (2007). Orto (3 uppl.). Stockholm: Liber AB
Möller, M., Movin, T., Granhed, H., Lind, K., Faxén, E., Karlsson, J. (2001). Acute rupture of tendo Achillis: A Prospective, randomized study of comparison between
surgical and non-surgical treatment [Elektronisk version]. The Journal of Bone and Joint Surgery, 83(6),843-848. Hämtad från PubMed.
28 Nilsson-Helander, K., Thomeé, R., Grävare-Silbernagel, K., Thomeé, P., Faxén, E., Eriksson,
B. m.fl. (2007). The achilles tendon total rupture score
(ATRS):Development and validation. The American Journal of Sports Medicine, 35(3). doi: 10.1177/0363546506294856
Nilsson-Helander, K., Olsson, N., Karlsson, J. (2010). Operation vid bristning i hälsenan? [Elektronisk version]. Svensk idrottsforskning: Organ för centrum för idrottsforskning, 19(3), 80-83. Hämtad från
http://www.gih.se/Documents/CIF/Tidningen/2010/3_2010/SVIF%20103%2 0s80-83.pdf
Nilsson-Helander, K., Grävare Silbernagel, K., Thomeé, R,. Faxén, E., Olsson, N., Eriksson, B., Karlsson, J. (2010). Acute achilles tendon rupture: A randomized,
controlled study comparing surgical and nonsurgical treatments using validated outcome measures[Elektronisk version]. The American Journal of Sports Medicine, 38(11), 2186-2193. doi: 10.1177/0363546510376052 Nistor, L. (1981). Surgical and Non-Surgical Treatment of Achilles Tendon Rupture: A
prospective randomized study [Elektronisk version]. The journal of bone and joint surgery, 63-A(3). Hämtad från PubMed.
Olsson, H., Sörensen, S. (2011). Kvalitativa och kvantitativa perspektiv: forskningsprocessen (3 uppl.). Stockholm: Liber AB
Olsson, N., Nilsson-Helander, K., Karlsson, J., Eriksson, B., Thomeé, R., Faxén, E., Grävare Silbernagel, K. (2011). Major functional deficits persist 2 years after acute Achilles tendon rupture. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc 19(1385- 1393). doi: 10.1007/s00167-011-1511-3
Statens folkhälsoinstitut. (2008). FYSS: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Elanders.
Svantesson, U., Österberg, U., Takahashi, H., Thomeé, R & Grimby, G. (1998). Comparison of muscle strength, jumping ability, muscle/tendon stiffness and fatigue in healthy young men[Elektronisk version]. Medicine Science Sports, 8(252-256). Hämtad från PubMed.
29 Tilltro till den egna förmågan – viktigt för återgång till idrott [Elektronisk version]. Svensk idrottsforskning, (3). Hämtad från
http://www.gih.se/Documents/CIF/Tidningen/2010/3_2010/SVIF%20103%2 0s64-66.pdf
Thomeé, P., Währborg, P,. Börjesson, M., Thomeé, R., Eriksson, BI., Karlsson, J. (2007). Self-efficacy of knee function as a pre-operative predictor of outcome 1 year after anterior cruciate ligament reconstruction [Elektronisk version]. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc, 16, 118–127. doi: 0.1007/s00167-007-0433-6
Thomeé, R., Swärd, L. & Karlsson, J. (2011). Nya: Motions- och idrottsskador och deras rehabilitering. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Tuite DJ, Renstrom PAFH, O’Brien M. (1997). The aging tendon[Elektronisk version]. Scandinavian Journal of medicine and science in sports 7, 72-77. Hämtad från: PubMed.
Wahlgren, L.(2008). SPSS steg för steg (2 uppl.). Sverige: Studentlitteratur.
Wilmore, J., Costill, D., Larry Kenny, W. (2008). Physiology of sport and Exercise. United States of America: Human Kinetics.
Åsenlöf, P. (2009). Self-efficacy: Ett begrepp på modet[Elektronisk version]? Fysioterapi, 12, 16-18. Hämtad från http://www.sjukgymnastforbundet.se/Fysioterapi
/Documents/Fysioterapi_2009/12_09/Selfefficacy_fysioterapi_nr%2012_09. pdf
1
BILAGA A
Instruktioner Ortopedkliniken
Akut hälseneruptur - sjukgymnastisk rehabilitering
Dokumentnamn:
Fot - Fotled
Akut hälseneruptur - sjukgymnastisk rehabilitering
Fastställd av:
Anders Satrell
Handläggare:
Kristina Holmberg,Magdalena Kolsmyr
Gäller from:
2008-02-04
Dokumentnummer:
112-KIR-I-Or-007
Doktyp:
QR
Version:
2
1. Syfte
Att skapa gemensamma riktlinjer vid rehabilitering
efter akut hälseneruptur.
2. Omfattning
Alla patienter som har ådragit sig akut hälseneruptur
och remitteras av ortopedläkare i Västmanland.
3. Ansvar
2
patienter.
4. Tillvägagångssätt
Operativ behandling
Suturering av hälsenan. Patienten får gipsskena eller
underbensgips i cirka 30 grader plantarflexion.
Alternativt förses patienten med Walkerortos med foten
i plantarflexion cirka 30 grader, dvs 4-5 hälkilar.
Kryckgång utan belastning. Remiss till sjukgymnast
skrivs direkt på operationsavdelningen för fortsatt
uppföljning.
Konservativ behandling
Walkerortos alternativt gips totalt 8 veckor. Initialt
foten i plantarflexion cirka 30 grader, dvs 4-5 hälkilar
som tas bort successivt tills stöveln avlägsnas. Full
belastning tillåten vid gång med Walkerortosen, två
kryckkäppar rekommenderas. Rehabilitering efter 8
veckor, lika som vid sutur av hälseneruptur.
Rehabilitering efter sutur av hälseneruptur
10-14 dagar postop
Till sjukgymnast för påtagande av Walkerortos (om
patienten inte redan har ortos) i 30 grader plantarflexion
med hjälp av hälkilar (4-5 st). Full belastning tillåten,
två kryckkäppar rekommenderas. Ortosen används dag
och natt t o m vecka 3. Ortosen får tas av för luftning
och tvätt.
Vecka 3-7
Hälkilarna tas successivt bort under dessa veckor.
Statisk träning av vadmuskulaturen samt
3
lårmuskelträning. Aktiv obelastad rörelseträning,
plantar- och dorsalflexion utan att provocera smärta.
Vecka 8
Borttagning av ortos. Instruktion om rörlighetsträning
av dorsal- och plantarflexion, pro- och supination, se
”hälseneprogram v.8”. Patienten ska fortsätta gå med
kryckkäppar tills normalt gångmönster uppnåtts.
Vecka 10
Gångträning. Belastningsträning, t ex
tyngdöverföringar. Balansträning, på ett ben. Dynamisk
träning dorsal- och plantarflexorer med gummiband.
Långsam tåhävning bilateralt. Se ”hälseneprogram
v.10”. Patienten får cykla på motionscykel och simma.
Vecka 12
Träning av både djup och ytlig vadmuskulatur. Stegrad
balansträning, t ex balansplatta och gummislang.
Försiktig stretching av vadmuskulaturen, se
”hälseneprogram v. 12”. Utvärdering enligt ATRS
(Achilles tendon Total Rupture Score)
Vecka 16
Unilateral tåhävning, excentrisk vadmuskelträning.
Jogga på tjockmatta, lätt jogging på plant underlag.
Snabba, fjädrande tåhävningar. Fortsatt stretching, se
”hälseneprogram v.16”.
Vecka 20
Jogging utomhus. Stegrad styrketräning, t ex
tåhävningar med skivstång, tåhävningar i benpress.
Hopp/spänstträning anpassas till patientens behov.
4