6.1 Hur Världsnaturfonden, Greenpeace och Jordens Vänner bedriver
lobbying för att påverka EU
Vår slutsats utifrån de erhållna svaren är att när miljöorganisationerna ska få upp en fråga på EU:s dagordning används främst outside-lobbying, och när miljöorganisationerna ska påverka EU:s beslutsfattande används främst inside-lobbying. Samtliga är emellertid överens om att det är fördelaktigt att arbeta med båda strategierna parallellt för att öka möjligheterna till att påverka EU. Det finns dock skillnader i hur stor omfattning organisationerna tillämpar respektive strategi. Jordens Vänner arbetar i större utsträckning med outside-lobbying än inside-lobbying. Det omvända gäller för Världsnaturfonden, medan Greenpeace
arbetar parallellt med båda strategierna för att påverka EU.
Vår bedömning är att lobbyingarbetet är ett flermansjobb då samtliga organisationer framför att de i hög grad samverkar med andra organisationer och sina respektive europeiska kontor, för att öka möjligheten till inflytande i EU:s miljö- och klimatpolitik.
6.2 Vad Världsnaturfonden, Greenpeace och Jordens vänner anser om
sina förutsättningar för att bedriva lobbying
Vår slutsats är att samtliga förutsättningar är centrala för att kunna bedriva lobbying för att påverka EU:s miljö- och klimatpolitik. Intern organisation, kunskap och expertis, politiska nätverk och konkurrens är av vikt för att kunna bedriva både inside och outside – lobbying. Politiska nätverk är dock främst av vikt för inside-lobbying.
Världsnaturfonden, Greenpeace och Jordens Vänner ser svårigheter med att bedriva lobbying, såsom att konkurrera med industrilobbyn och brist på finansiella resurser. De svårigheter organisationerna upplever i lobbyingarbetet kompletteras emellertid med andra förutsättningar, framförallt av de politiska nätverk och expertkunskaper som de europeiska kontoren kan understödja med. Detta medför att organisationerna överlag upplever sig ha bra förutsättningar för att kunna bedriva lobbying för att påverka EU:s miljö- och klimatpolitik.
39
6.3 Vad Världsnaturfonden, Greenpeace och Jordens Vänner anser om
lobbying som en demokratisk metod för att påverka
Samtliga miljöorganisationer ser demokratiska problem och demokratiska möjligheter med lobbying. Det främsta problemet är att lobbying tenderar att gynna resursstarka organisationer vilket leder till en obalans i tillgången till EU:s beslutsprocess. EU har vidare inte lyckats reglera lobbyingverksamheten tillräckligt för att uppnå demokratiska värden som transparens. Trots att lobbying ger upphov till ojämlika villkor bedömer miljöorganisationerna den som en viktig funktion i ett demokratiskt samhälle. Möjligheter med lobbying är att
miljöorganisationerna kan använda lobbying för att påverka tjänstemän, politiker och ministrar till förmån för miljön som är för allmänhetens bästa. Lobbying skapar även en möjlighet för miljöorganisationerna att förmedla information till allmänheten, vilket är en viktig demokratisk funktion.
6.4 Avslutande reflektioner och förslag till vidare forskning
De förutsättningar som tidigare forskning framställt som centrala för intresseorganisationer att besitta för att kunna bedriva lobbyingarbete har även visat sig avgörande för de tre svenska miljöorganisationerna. Samtliga har betonat betydelsen av de förutsättningar som har inkluderats i denna studie och ingen av intervjupersonerna har framfört ytterligare förutsättningar som har kunnat komplettera vår uppsats. Mot bakgrund av det är vår
bedömning att vi har lyckats att fånga in de främst centrala förutsättningarna och vi kan även generalisera att dessa fyra övergripande förutsättningar alltid är av vikt för svenska
miljöorganisationer som bedriver lobbying på EU-nivå.
Vår uppsats har bidragit till att ge en överblick över svenska
miljöorganisationers förutsättningar. Utifrån vår studie går det att bedöma att ju bättre respektive förutsättning är desto gynnsammare att bedriva lobbying, men det hade även varit intressant att tolka hur mycket respektive förutsättning påverkar möjligheten att bedriva lobbying. Med andra ord, hur mycket en förändring i enhet X (en förutsättning) påverkar förändringen i Y (att bedriva lobbying). Detta anser vi vara av intresse för framtida forskning att fördjupa sig inom.
Utöver att ge en överblick över hur miljöorganisationerna bedriver lobbying och deras förutsättningar, har vi även genom vårt resultat och analys funnit intressanta
40
beslutsfattare med tidskrävande argument, professionella lobbyister som ”byter hattar”, EU- kommissionen som blivit mindre tillgänglig. Vi har även funnit positiva aspekter såsom att lobbying utgör ett verktyg för miljöorganisationer att höja allmänhetens röst och för att understödja beslutsfattare att ta välgrundade beslut. Miljöorganisationerna upplever således lobbying som en viktig demokratisk funktion, trots dess brister. De demokratiska problemen och möjligheterna med lobbying är av värde att studera vidare, och våra aspekter kan med fördel användas som utgångspunkt för vidare forskning.
41
Källförteckning
Litteratur
• Dahl, R. (1989). Democracy and its critics.Yale University Press, New Haven & London.
• Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan:
Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4:e upplagan. Norstedts juridik,
Stockholm
• Goldmann, K., Pedersen, M.N. & Østerud, Ø. (red.), Statsvetenskapligt lexikon, Universitetsforlaget, Stockholm 1997
• Kjellberg, N. (2010). Sju tankar om miljö. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
• Knill, C. & Tosun, J. (2012). Public policy: a new introduction. Palgrave Macmillan, Basingstoke
• Larsson, L. (2005). Opinionsmakarna – en studie om PR-konsulter, journalistik och
demokrati. Studentlitteratur, Lund
• Naurin, D. (2001). Den demokratiske lobbyisten. Boréa, Umeå
• Nygårds, O & Nygårds, M.P. (2013). Lobbymakt i EU - om lobbyister, särintressen
och dolda avsikter. Olle Nygårds och Minal Parekh Nygårds
• Yin, R.K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. LIBER AB
Vetenskapliga tidskrifter, artiklar och rapporter
• EU-sekretariatet (2015) Årsrapport om öppenhetsregistrets verksamhet 2015. Joint Transparency Register Secretariat.
http://ec.europa.eu/transparencyregister/public/staticPage/displayStaticPage.do?locale =sv&reference=ANNUAL_REPORT
• Fagan-Watson, B., Elliott, B. & Watson, T. (2015) Lobbying by Trade Associations on
EU Climate Policy. Policy Studies Institute, London.
http://www.psi.org.uk/pdf/2015/PSI%20Report_Lobbying%20by%20Trade%20Assoc iations%20on%20EU%20Climate%20Policy.pdf
42
• Global Utmaning (2008). Klimatrapport. Global Utmaning
https://www.globalutmaning.se/wpcontent/uploads/sites/8/2010/09/Klimatrapport2_Ni lsson.pdf
• Greenpeace (2015). Årsredovisning 2015. Greenpeace Norden
http://www.greenpeace.org/sweden/Global/sweden/greenpeace/GPN%20Annual%20r eport%202015_swe.pdf
• Gulbrandsen, L.H. & Andresen, S. (2004). NGO Influence in the implementation of
the Kyoto Protocol: Compliance, Flexibility Mechanisms, and Sinks. Global
Environmental Politics 4:4, The Massachusetts Institute of Technology
• Jordens Vänner (2015). Årsredovisning inklusive revisionsberättelse 2015. Jordens Vänner / Friends of the Earth Sweden, Göteborg
http://www.jordensvanner.se/wordpress/wp-
content/uploads/2008/02/%C3%85rsredovisning-Jordens-V%C3%A4nner-2015-inkl- revisionsber%C3%A4ttelse.pdf
• Möller, T (2009). Lobbyism i den svenska riksdagen. Precis.
http://www.precis.se/wp-content/uploads/2012/06/RAPPORT-Lobbyism-i-den- svenska-riksdagen1.pdf
• Nasiritousi, N., Hjerpe, M. & Linnér, B.-O. (2014). The roles of non-state actors in
climate change governance: understanding agency through governance profiles.
International Environonmental Agreements 16:109–126 DOI 10.1007/s10784-014- 9243-8
https://link.springer.com/article/10.1007/s10784-014-9243-8
• Oxfam (2010). Crying Wolf: Industry lobbying and climate change in Europe. Oxfam International
https://www.oxfam.org/sites/www.oxfam.org/files/crying-wolf-eu-lobbying-climate- change-media-briefing-231110.pdf
• SNS Demokratiråd (2011). Makten i Europa. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, Stockholm.
• SOU 2016:10. Statsrådsberedningen. EU på hemmaplan.
• Stiftelsen Världsnaturfonden WWF (2015). Årsredovisning 2015. WWF
http://www.wwf.se/source.php/1646035/%C5rsredovisning%202015%20f%F6r%20st iftelsen%20V%E4rldsnaturfonden%20WWF%202105.pdf
43
• Strömbäck, J. (2011). Lobbyismens problem och möjligheter. Perspektiv från dem som
både lobbar och har blivit lobbade. Stockholm: Precis.
http://www.precis.se/wp-content/uploads/2012/06/Rapport-Lobbyismens-problem- och-m%C3%B6jligheter.pdf
• Weiler, F. & Brändli, M. (2015). Inside versus outside lobbying: How the institutional
framework shapes the lobbying behaviour of interest groups. European Journal of
Political Research. 54: 745–766, 2015 DOI: 10.1111/1475-6765.12106
Elektroniska källor
• Bolling, A. (170325). Trots EU:s alla brister – vad skulle vi ha istället?. Dagens Nyheter
http://www.dn.se/nyheter/varlden/anders-bolling-trots-eus-alla-brister-vad-skulle-vi- ha-i-stallet/ (Hämtad 170513)
• Europeiska Miljöbyrån (170203). Begränsningar av klimatförändringar. https://www.eea.europa.eu/sv/themes/climate/intro (Hämtad 170526)
• EU-upplysningen (160519). EU:s makt varierar mellan olika politikområden. Sveriges Riksdag http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-EUs-lagar-och-beslutsfattande/EUs- makt-varierar-mellan-olika-politikomraden/ (Hämtad 170526) • EU-upplysningen (20161020). EU-kommissionen http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/EUs-institutioner/EU-kommissionen/ (Hämtad 170528)
• EU-upplysningen (160519). Så beslutar EU.
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Om-EUs-lagar-och-beslutsfattande/Sa- beslutar-EU/ (Hämtad 170528)
• EU-upplysningen (160419). Val till Europarlamentet
http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Val-till-Europaparlamentet/ (Hämtad 170528)
• EU Transparency register (170515). Varför behövs ett Öppenhetsregister?
http://ec.europa.eu/transparencyregister/public/staticPage/displayStaticPage.do?locale =sv&reference=WHY_TRANSPARENCY_REGISTER (Hämtad 170519)
44
• FN:s Miljöprogram (The United Nations Environment Programme, UNEP).
Chemicals and Waste Subprogramme.
http://www.unep.org/chemicalsandwaste/who-we-are/scope-chemicals-and-waste- subprogramme (Hämtad 170526)
• Harvey, F. (110914). Greenpeace and WWF anniversaries highlight wildly differing
tactics. The Guardian
https://www.theguardian.com/environment/2011/sep/14/greenpeace-wwf- anniversaries (Hämtad 170514)
• Lindqvist, H. (150220). Sverige har förlorat alltför mycket makt i EU. Europaportalen. https://www.europaportalen.se/2015/02/sverige-har-forlorat-alltfor-mycket-makt-i-eu (Hämtad 170513)
• PRECIS. Public Affairs.
http://www.precis.se/public-affairs/ (Hämtad 170519)
• Rosén, H. (170526). Vattenfall en kolsvart plump i protokollet. Dagens Nyheter http://www.dn.se/arkiv/nyheter/vattenfall-en-kolsvart-plump-i-protokollet/ (Hämtad 170528
• The Guardian (110615). 40 years of Friends of the Earth.
https://www.theguardian.com/environment/gallery/2011/jun/15/friends-of-the-earth- 40-years-in-pictures (Hämtad 170514)
• TT i Svenska Dagbladet (160418). Stöd för svenskt EU-medlemskap rasar. https://www.svd.se/stod-for-svenskt-eu-medlemskap-rasar (Hämtad 170512) • TT i Dagens Nyheter (160806) "Svenskar kritiska till mer EU-makt"
//www.dn.se/nyheter/sverige/svenskar-kritiska-till-mer-eu-makt (Hämtad 170512) • Wendick, C. (160616). Brexit skapar debatt om Swexit. SVT Nyheter
https://www.svt.se/nyheter/brexit-kan-leda-till-swexit? (Hämtad 170512)
45
Bilagor
Bilaga 1. Intervjuguide
Tema 1 Uppvärmningsfrågor1. Vad har du för befattning och vilka arbetsuppgifter ingår? 2. Hur länge har du arbetat här?
3. Vilka frågor driver eran organisation i dagsläget?
Tema 2 Arbetsmetod/Tillvägagångssätt
4. Hur arbetar er organisation med lobbying…
a. När det gäller att få upp en fråga på EU:s dagordning? b. När det gäller att påverka ett beslut/lagförslags utformning?
5. Bedriver ni lobbying mot andra aktörer som kan påverka EU:s miljöpolitik?
Tema 3 Förutsättningar att bedriva lobbying
6. Hur ser du på Väldsnaturfondens/Greenpeace/Jordens Vänners förutsättningar att bedriva lobbying?
7. Hur ser er interna organisation ut?
8. Bedömer du att er organisation besitter tillräcklig expertkunskap och sakkunnighet som kan förmedlas till politiker och beslutsfattare?
9. Bedömer ni EU:s system som pluralistisk eller korporativistiskt?
10. Hur upplever ni att följande aktörer påverkar ert inflytande i EU:s miljöpolitik? a. Andra miljöorganisationer?
b. Industriföretag etc.?
11. Hur ser era politiska nätverk ut i EU?
Tema 4 Lobbying och demokrati
12. Vad är din ställning till metoden lobbying utifrån ett demokratiskt perspektiv? 13. Vad anser du om EU:s reglering av lobbying?
14. Vad anser du om att Sverige inte reglerar lobbying?
Tema 5 Sammanvägd bedömning om att kunna påverka EU:s miljöpolitik
15. I vilken grad upplever ni er kunna påverka dagordningen och beslutsfattandet? 16. I vilken grad upplever ni er kunna påverka utformningen av EU:s miljöpolitik? 17. Vilka är era största framgångar/resultat som ni har uppnått med hjälp av lobbying? 18. Finns det någon förutsättning eller perspektiv som ni vill tillägga?