Sammanfattningsvis har föreliggande studie visat att även om det inte finns lagstöd att bruka tvång i vare sig handläggningen eller utförandet av äldreomsorgen, så förekommer
handlingar med tvångskaraktär. Anhöriga är mestadels emot en tvångslag, dock
framkommer det att värdighet, säkerhet och trygghet är faktorer som gör att man överväger och stundtals kan vara för ett införande av lagstöd för tvång inom äldreomsorgen. Trots att anhöriga ser ett behov är den moraliska grundinställningen att värna om
självbestämmanderätten samt att en lagstiftning troligen skulle vara problematisk i sitt framställande. I stället framkommer det alternativa lösningar som ökad kunskap om
demenssjukdomar hos personal, olika juridiska lösningar, samt utveckling av äldreomsorgen och personalens bemötande. Slutligen framkommer det att rollen som anhörig till en person med demenssjukdom är mycket påfrestande och innefattar ofta svåra sorgeprocesser.
Vi anser att studiens resultat kan bidra till utvecklingen inom både handläggningen och utförandet av äldreomsorgen, särskilt när det gäller personer med demenssjukdom. Studien framför aspekter som kan underlätta både ur den enskildes perspektiv och ur ett
anhörigperspektiv. I framtiden önskar vi se ett fortsatt och utökat fokus kring perspektivet på och attityden mot demensvården och personer med demenssjukdom och ett fortsätta
belysande gällande dementism och dess konsekvenser. Synliggörs problematiken kring diskrimineringen och stigmatiseringen av personer med demenssjukdom så kan det bidra till en framgångsrik utveckling av äldre- och framför allt demensvården.
Annan forskning som vore av stor vikt inom området, som vi sett utifrån vår studie, är angående irritation och eventuellt våld mellan den anhöriga och den närstående med demenssjukdom. Hur vanligt är det att den anhörige blir så trött och irriterad på personen med demenssjukdom, att den anhöriga utövar någon form av våld mot den närstående? Och vilken typ av våld är då vanligast förekommande? Är det ett utbrett fenomen att det är just nattetid anhöriga ställs inför det tuffaste jobbet i att vårda sin närstående, med flertalet toalettbesök och oroligt vandrande hos personen med demenssjukdom. Om det är ett vanligt fenomen, vad ser i så fall dessa anhöriga som en bra lösning för att orka vårda sin
närstående? Finns det behov av nattavlösning i större utsträckning, vill anhöriga ha personal hos sig nattetid, eller ser de hellre att de bor under olika tak vissa nätter för att få
återhämtning? Också områden vi anser vara intressanta att utforska ytterligare.
REFERENSLISTA
Akademikerförbundet SSR. (2017). Etik i socialt arbete – Etisk kod för socialarbetare.
Akademikerförbundet SSR. Hämtad den 4 maj 2021 från:
https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_och_socialt_arbete_2017_w.pdf Alzheimer Sverige. (2020). Journalister föredrar ”dement” före ”demenssjuk”. Hämtad den
15 maj 2021 från
https://www.alzheimersverige.se/kognitiva-sjukdomar/nyheter/journalister-foredrar-dement-fore-demenssjuk/
Anbäcken, E-M. (2020). `Best practice´i äldreomsorg, vems perspektiv? En
kunskapsöversikt över metoder, faktorer och förhållanden som upplevs viktiga av äldre personer med demenssjukdom. Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd, Mälardalens högskola.
Bantry-Vit, E. (2018). Supporting ethical use of electronic monitoring for people living with dementia: Social work’s role in assessment, decision-making, and review. Journal of Gerontological Social Work, 61(3), 261–279. Hämtad den 18 april 2021 från:
https://www-tandfonline-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1080/01634372.2018.1433738?scroll=top&needAcces s=true
Barber, C., & Lynes, K. (2008). Ethical Issues in Family Care of Older Persons with
Dementia: Implications for Family Therapists. Home Health Care Services Quarterly, 20(3), 1–26. Hämtad den 2 maj 2021 från
https://www-tandfonline-com.ep.bib.mdh.se/doi/abs/10.1300/J027v20n03_01
Blennberger, E. (2005). Etik i socialpolitik och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur Boyle, G. (2008). The Mental Capacity Act 2005: promoting the citizenship of people with
dementia?. Health and social care, 16(5), 529–537. Hämtad den 24 april 2021 från
https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1111/j.1365-2524.2008.00775.x
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bynum, J. (2014). The Long Reach Of Alzheimer's Disease: Patients, Practice, And Policy.
Health affairs, 33(4), 534–540. Hämtad den 20 april 2021 från https://search-
proquest-com.ep.bib.mdh.se/socialservices/docview/1517930005/fulltextPDF/731573E1837D4 DC8PQ/1?accountid=12245
Bäsén, A. (2010, 10 september). Debatt om demensvården med Maria Larsson. Expressen.
Hämtad den 21 april från
https://www.expressen.se/blogg/medicinbloggen/2010/09/debatt_om_demensvard en_med_maria_larsson/
Demensförbundet. (2021). Vanliga demenssjukdomar. Stockholm: Demensförbundet.
Hämtad den 18 april 2021 från https://www.demensforbundet.se/om-demens/demenssjukdomar/
Foucault, M. (1982). The Subject and Power. The University of Chicago Press, 8(4), 777–795.
Hämtad den 3 maj 2021 från:
https://www-jstor-org.ep.bib.mdh.se/stable/pdf/1343197.pdf?refreqid=excelsior%3A0bcf78561354dd23 bd246a03224b3fd7
Graham, M E. (2021). The securitisation of dementia: socialities of securitisation on secure dementia care units. Ageing & Society, 41(2), 439–455. Hämtad den 18 april 2021 från:
https://search-proquest-com.ep.bib.mdh.se/socialservices/docview/2481473776/fulltextPDF/51FA830221B14 78DPQ/1?accountid=12245
Hermerén, G. (2018). Utgångspunkter för etisk analys i socialt arbete. I U. Pettersson (Red.), Etik och socialtjänst – om förutsättningarna för det sociala arbetets etik. (13–43).
Malmö: Gleerups
Hjalmarson, I., & Norman, E. (Red.). Att utveckla stödet till anhöriga – En kartläggning av anhörigstöd på Östermalm. Rapport från äldrecentrum forskning och utveckling, Stockholms läns Äldrecentrum, 012:4 ISSN 1401-5129.
Hjärnfonden. (2021). De anhörigas sjukdom. Stockholm: Hjärnfonden. Hämtad den 18 april 2021 från https://www.hjarnfonden.se/de-anhorigas-sjukdom/
Holmén, M., Melin, M., & Öhlén, J. (2021). Jag har också ett liv – anhörigas upplevelse och behov av stöd vid vård av en partner med demenssjukdom. Socialmedicinsk tidsskrift, 1(2021), 141–152. Hämtad den 13 april 2021 från
https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/2199/2259v Howitt, D. (2010). Indtroduction to Qualitative Methods in Psychology. Harlow: Pearson
Education Limited
Hydén, L-C., & Rahman, A. (2021). Dementism och ålderism. I H. Jönsson (Red.), Perspektiv på ålderism (113–128). Lund: Social Work Press
Järvinen, M. (2015). Ett maktperspektiv på mötet mellan klient och system. I A. Meeuwisse,
& H. Swärd, (Red.), Perspektiv på sociala problem. (281–300). Stockholm: Natur &
Kultur.
Jönsson, H. & Harnett, T. (2015). Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur & Kultur Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Kruka, A M., Willemse, B., & Horjus, S. (2011). A pilot study on the use of tracking technology: Feasibility, acceptability, and benefits for people in early stages of dementia and their informal caregivers. Aging and Mental Health, 16(1), 127–134.
Hämtad den 2 maj 2021 från https://www-tandfonline-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1080/13607863.2011.596810
Lindgren, S-Å. (2005). Michel Foucault. I H. Andersen, & L. B. Kaspersen, (Red.), Klassisk och modern samhällsteori. (249–262). Lund: Studentlitteratur.
Nedlund, A-C. & Nordh, J. (2016). To Coordinate Information in Practice: Dilemmas and Strategies in Care Management for Citizens with Dementia. Journal of Social Service Research, 43(3), 319–335. Hämtad den 18 april 2021 från: https://www-tandfonline-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1080/01488376.2016.1217580
Robinson, L., Hutchings, D., Corner, L., Finch, T., Hughes, J., Brittain, K., & Bond, J. (2007).
Balancing rights and risks: Conflicting perspectives in the management of wandering in dementia. Health, Risk & Society, 9(4), 389–406. Hämtad den 2 maj 2021 från https://www-tandfonline-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1080/13698570701612774 Sand, A-B. (2018). Anhöriga och kommunernas anhörigstöd. I H. Jönsson., & M. Szebehely,
(Red.), Äldreomsorger i Sverige. (217–231). Malmö: Gleerups SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Hämtad den 21 april 2021 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SFS 2008:415. Lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Hämtad den 21 april 2021 från
https://www.lagboken.se/Lagboken/start/halso--och- sjukvardsratt-och-halsoskydd/lag-19911128-om-psykiatrisk-tvangsvard/d_184109-sfs-2008_415-lag-om-andring-i-lagen-1991_1128-om-psykiatrisk-tvangsvard SFS 2011:109. Regeringsform. Hämtad den 21 april 2021 från
https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2011/100-199/d_744017-sfs-2011_109-regeringsform
SFS 2019:357. Lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.
Hämtad den 21 april 2021 från
https://www.lagboken.se/Lagboken/start/socialratt/lag-1988870-om-vard-av- missbrukare-i-vissa-fall/d_3637697-sfs-2019_357-lag-om-andring-i-lagen-1988_870-om-vard-av-missbrukare-i-vissa-fall
SFS 2020:1259. Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. Hämtad den 21 april 2021 från
https://svenskforfattningssamling.se/sites/default/files/sfs/2020-12/SFS2020-1259.pdf
Socialstyrelsen. (2020). Vård och omsorg om äldre – Lägesrapport 2020. Hämtad den 24 april 2021 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6603.pdf
SOU 2006:110. Regler för skydd och rättssäkerhet för personer med demenssjukdom.
Rapport från statens offentliga utredningar, Regeringen.
Svenskt demenscentrum. (2015). Juridik. Hämtad den 21 april 2021 från
https://www.demenscentrum.se/sites/default/files/globalassets/utbildning_pdf/ver ktygslada_sjh/juridik.pdf
Takter, M. (2018). Leva på livets höst – på vems villkor?. I F. Magnússon (Red.), Äldreomsorg och åldrande (51–70). Lund: Studentlitteratur
Tännsjö, T. (2007, 3 april). Tvångsvård av dementa. Läkartidningen. Hämtad den 21 april från https://lakartidningen.se/lt-debatt/2007/04/tvangsvard-av-dementa/
Wallroth, V. (2016). Men do care! A gender-aware and masculinity-informed contribution to caregiving scholarship. Linköping Studies in Arts and Science, 1(674). Hämtad den 15 maj 2021 från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:922806/FULLTEXT02.pdf Österholm, J H., Taghizadeh Larsson, A., & Olaison, A. (2015). Handling the Dilemma of
Self-Determination and Dementia: A Study of Case Managers’ Discursive Strategies in Assessment Meetings. Journal of Gerontological Social Work, 58(6), 613-636.
Hämtad den 3 maj 2021 från https://www-tandfonline-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1080/01634372.2015.1067851 1177. (2021). Demenssjukdomar. Hämtad den 21 april 2021 från
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/larande-forstaelse-och-minne/demenssjukdomar/
BILAGA 1
Missivbrev
-Till dig som visat intresse av att delta i en studie om inställningar kring en eventuell tvångslag inom demensvården.
Vi är två studenter som läser socionomprogrammets sjätte termin och för närvarande skriver vårt examensarbete. Syftet med examensarbetet är att undersöka attityder kring en eventuell tvångslag inom demensvården hos biståndshandläggare och anhöriga till personer med en demenssjukdom. En lag kan utformas på många olika sätt, men vi har valt att definiera en tvångslag inom demensvården på liknande sätt som LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall), vilket skulle innebära beslut om vård mot den enskildes vilja när det finns en påtaglig och allvarlig fara för den enskildes hälsa eller liv. Beslutet skulle fattas av socialnämnd och förvaltningsrätt, precis som i tidigare nämnd tvångslag.
Intervjun kan utföras antingen digitalt eller via fysiskt möte (med avstånd) och den beräknas ta mellan 20-45 minuter. Intervjun kommer med ditt samtycke att spelas in och inspelningen raderas så snart materialet är analyserat.
Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan. Ditt deltagande behandlas med konfidentialitet och intervjumaterialet kommer anonymiseras.
Examensarbetet kommer inte användas till kommersiellt bruk eller för icke vetenskapliga syften.
Vi svarar gärna på eventuella frågor, så tveka inte att höra av dig!
Vänliga hälsningar
Frida Fosselius ffs18001@student.mdh.se Kristina Hansson khn18006@student.mdh.se
BILAGA 2
Intervjuguide
• Hur är din spontana inställning till en tvångslag inom demensvården?
- Ser du fördelar och vilka är de i sådana fall?
- Ser du nackdelar och vilka är de i sådana fall?
• Vilka faktorer är avgörande för ditt ställningstagande/din inställning?
• Kan du ge exempel på en situation som bekräftar/stärker/förklarar ditt ställningstagande?
• Anser du att det kan finnas alternativa lösningar till en tvångslagstiftning?
- Vore det bättre med denna/dessa lösningar eller är de inte tillräckliga?
• Berätta gärna om dig och din närstående?
- Hur blev livet efter att den närstående blev sjuk?
• Övrigt som du vill tillägga?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00