Följande slutsatser från entreprenaden efter kontraktets utgång är värda att särskilt lyfta fram:
Entreprenaden är en av få som följts upp på detta ingående sätt och över så lång tid. Viktiga erfarenheter har dokumenterats under samtliga skeden och nyttan med detta förfarande bör vara stor inom andra projekt, särskilt med tanke på den utveckling som sker inom upphandling genom totalentreprenader
Generellt bedöms tillståndet på vägen vara bra, särskilt ur ett trafikantperspektiv. Mycket god jämnhet erhölls medan förekomsten av sprickor fick större omfatt- ning än förväntat, vilket lett till osäkerheter om väghållarens framtida kostnader för underhåll
Bonus/vite-systemet har påverkat entreprenörens sätt att agera. Det kan också konstateras att verifikaten i form av mätningar var väl definierade och transpa- rent redovisade
Stora krav ställs på de mätmetoder som används för verifiering. Objektivitet och precision är två viktiga förutsättningar för mätningar som ligger grund för eko- nomiska regleringar. Osäkerheter leder till risker som i sin tur leder till
kostnader för både beställare och entreprenör. Riskerna för entreprenörerna kan i viss mån reduceras genom utformningen av kraven. Exempel på osäkerheter som diskuteras i rapporten är Prall, längdmätningar, DOR, och tvärfallsavvikelse Entreprenören behöver information om förutsättningarna för att kunna ta hänsyn
till risker i förväg och få möjlighet att välja rätt utformning. Detta behov står i motsats till beställarens kostnader för underlag och möjligheterna att leverera underlag som är korrekta. På objektet förelåg problem med förekomst av berg och lokalisering av täckdiken. Det bör göras tydligare hur ansvaret och kostna- derna för dessa osäkerheter delas mellan entreprenör och beställare
Kunskapen om relationen mellan kravens utformning och samhällsekonomisk nytta och konsekvenser för beställaren bör ytterligare utvecklas. I projektet har samhällets och väghållarens mål tillgodosetts genom en komplex kravbild i förfrågningsunderlaget med en mängd samverkande krav. Varje krav har varit kopplat till kravnivåer vid olika tidpunkter, som i sin tur kopplats till påföljder. En stor andel av påföljderna har reglerats med bonus- och avdragsbelopp. Det är tydligt ATT dessa belopp styr utfallet av nyttan för samhället, inkl. konsekvens- er för beställaren, men det är oklart om HUR VÄL styrningen fungerar.
Flera förslag till fortsatta arbeten har identifierats i projektet. Ett sådant exempel är en djupare analys av hur systemet med krav och därtill kopplade bonus och vite och andra påföljder skulle påverka valet av olika strategier för byggande, t.ex. val av teknisk lös- ning, hänsyn till osäkerheter i utförande, mätningar, riskminimering samt vinstsäkring och vinstmaximering.
Referenser
Falk, P. & Larsson, B. (2001). Demonstrationsprojekt: Funktionskrav i entreprenader
Fram till upphandling. Göteborg: Institutionen för byggnadsekonomi, Chalmers
tekniska högskola.
FAS Service AB (1999). Bestämning av draghållfasthet genom pressdragprovning. FAS Metod 449-99.
FAS Service AB (2000). Bestämning av deformationsresistens med dynamisk kryptest. FAS Metod 468-00.
FAS Service AB (2003). Bestämning av nötningsmotstånd enligt Prallmetoden. FAS Metod 471-03.
Göransson, N-G. (2007). Prognosmodell för spårutveckling orsakad av tung trafik -
Delmoment för nybyggnation. VTI notat 2-2007. VTI (Statens väg- och
transportforskningsinstitut), Linköping.
Hammarström, U. (1989). VETO – Ett datorprogram för beräkning av transport-
kostnader som funktion av vägstandard. VTI meddelande nr. 598, s 36–40. Statens väg-
och transportforskningsinstitut (VTI), Linköping.
Hultkrantz, L. & Nilsson, J-E. (2004). Samhällsekonomisk analys. Stockholm. SNS Förlag.
IVAs Anläggningsforum. (2003). Demonstrationsprojekt för utveckling av anläggnings-
processen. Stockholm: IVA.
Karlsson, R. (2008). DoU-kostnader i EVA och Vägverkets Effektsamband för nybygg-
nad och förbättring – sammanställning och analys. VTI notat 10-2008. VTI (Statens
väg- och transportforskningsinstitut), Linköping.
Karlsson, R., Hellman, F., Andersson, M., Wiman, L.G. & Wågberg L-G. (2011).
Restvärde hos vägar – En kunskaps- och idésammanställning kring hur investeringar ska styras för lägre LCC. VTI notat 16-2011. VTI (Statens väg- och transportforsk-
ningsinstitut), Linköping.
Larsson, B. & Sandberg, S. (2003). Funktionskrav i vägentreprenader – Utvärdering av
ett demonstrationsprojekt. Göteborg: Inst. Byggnadsekonomi, Chalmers tekniska
högskola.
Larsson, B. & Sandberg, S. (2004). Funktionskrav i vägentreprenader – Kvalité,
ekonomi och erfarenheter från projekt väg 610. Halmstad: Sektionen för ekonomi och
teknik, Högskolan i Halmstad.
Nilsson, J-E., Ihs, A., Sjögren, L., Wiman, L.G. & Wågberg L-G. (2007). Funktions-
upphandling - Sammanfattning av kunskapsläge och rekommendationer för fortsatt forskning. VTI rapport 560. VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut),
Linköping.
Said, S. (2009). Swedish Pavement Performance Specification. PIARC seminar on Maintenance techniques to improve pavement performance. Cancún, Mexiko. Sveriges geologiska undersökning (2011). SGUs kartvisare Jordarter 1:50 K.
http://vvv.sgu.se/sguMapViewer/web/sgu_MV_jordartsinfo.html. Besökt: 2011-11-12. Viman, L. (2011). Utveckling av Prallmetoden. VTI notat 22-2010. VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut), Linköping.
Wahlman, T. (2011). Sprickmätning som funktionskrav. Ramböll. Presentation – Transportforum 2011.
Vägverket (2008). Drift och underhåll: Effektkatalog. Effektsamband för vägtransport-
Bilaga 1 Sidan 1 (21)
Bilaga 1 Sidan 2 (21)
Bilaga 1 Sidan 3 (21)
Bilaga 1 Sidan 4 (21)
Bilaga 1 Sidan 5 (21)
Bilaga 1 Sidan 6 (21)
Bilaga 1 Sidan 7 (21)
Bilaga 1 Sidan 8 (21)
Bilaga 1 Sidan 9 (21)
Bilaga 1 Sidan 10 (21)
Bilaga 1 Sidan 11 (21)
Bilaga 1 Sidan 12 (21)
Bilaga 1 Sidan 13 (21)
Bilaga 1 Sidan 14 (21)
Bilaga 1 Sidan 15 (21)
Bilaga 1 Sidan 16 (21)
Bilaga 1 Sidan 17 (21)
Bilaga 1 Sidan 18 (21)
Bilaga 1 Sidan 19 (21)
Bilaga 1 Sidan 20 (21)
Bilaga 1 Sidan 21 (21)
Bilaga 2 Sidan 1 (7)
Bilaga 2 Sidan 2 (7)
Bilaga 2 Sidan 3 (7)
Bilaga 2 Sidan 4 (7)
Bilaga 2 Sidan 5 (7)
Bilaga 2 Sidan 6 (7)
Bilaga 2 Sidan 7 (7)
Bilaga 3 Sidan 1 (3)
Bilaga 3 Sidan 2 (3)
Bilaga 3 Sidan 3 (3)
Bilaga 4 Sidan 1 (2)
Data från Trafikverkets verktyg Info om vägar från 2011.
Bilaga 4 Sidan 2 (2)
www.vti.se vti@vti.se
VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings- anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.
VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.