Syftet med vår studie var att undersöka hur vårdens utveckling sett ut och hur framtidens vård kan komma att utvecklas genom eHälsa. Detta syfte resulterade i våra två frågeställningar; Hur bidrar “min journal på nätet” till en utveckling av vården? Hur kan
denna utveckling förstås? Vår insamlade data anser vi givit oss god inblick i utvecklingen av
eHälsa och därmed har vi de förutsättningar som krävs för att svara på dessa frågeställningar. Studien har utmynnat i följande slutsatser:
● Vi har identifierat en kommunikationsmiss där information inte når hela vägen ut till de yrkesverksamma läkarna som “min journal på nätet” introduceras till. Vi anser att det behövs tydligare riktlinjer från politiskt håll gällande introduktion av tjänsten på en nationell nivå för att underlätta i implementationsprocessen. Skulle läkarna få korrekt och fullständig information redan från början så går det att undvika den negativitet som uppstått då läkarna antagit att tjänsten kräver en stor förändring i deras arbetssätt, som de tror ska leda till mer arbete och försämrad intern kommunikation.
● Den pågående utvecklingen inom hälso- och sjukvården går inte att stoppa! Har de slutna patientjournalerna en gång öppnats upp för patienten så går inte denna förändring att stoppa och vända. I takt med att “min journal på nätet” introduceras i fler och fler landsting så kommer kraven från patienten att öka, de kommer kräva mer information på ett lättillgängligt sätt.
● Det är av yttersta vikt att i denna utveckling hålla i åtanke att det finns en risk för digitala klyftor, att den minoritet i Sverige som inte har tillgång till dator, bredband eller kunskap blir uteslutna och bortprioriterade inom vården. De som är i störst behov av vården, nämligen äldre och psykiskt sjuka riskerar att hamna utanför, även tekniskt okunniga är en patientgrupp som riskerar att bli del i denna digitala klyfta. ● “Min journal på nätet” är början på en utveckling som kommer att förändra och
påverka vården under en lång tid. Tjänsten är ett första steg i att få patienten mer involverad i sin egen vård vilket kommer leda till mer kunskap och höjd motivation. I och med detta får patienten en ny roll i sin vård där egenvård är centralt. På så vis flyttas en del av vården ut från vårdinstitutionerna och in i hemmen.
7.1 Framtiden i våra ögon
Det är svårt att ta ställning till hur den ideala tjänsten för öppna journaler bör vara designad, baserat på den information vi tagit del av tycker vi att “min journal på nätet” är utformad på ett bra sätt med tanke på de förutsättningar som finns. Vi får en uppfattning om att det ännu inte är en färdig tjänst utan mer en del av något större som ännu inte är förverkligat. När det personliga hälsokontot lanseras, som är planerat för framtiden, så kommer patienten att ha större nytta av tillgång till sin journal då invånartjänsterna kommer att bli mer enhetliga och sammanhängande. En tanke som växt fram under studiens gång är att det framtida personliga hälsokontot skulle kunna vara mer automatiserat, vi tror att detta skulle kunna stödja läkarna i sitt arbete ifall tjänsten var kapabel till att samla och analysera data samt
sammanställa journaler till ett koncist format med rekommendationer för råd och åtgärder. Exempelvis meddela vid vitaminbrist, rekommendera viss träning, varna vid avvikande värden, hänvisa till ytterligare sjukvård eller påminna om mediciner och läkarbesök.
För fortsatt forskning inom området hälso- och sjukvård med fokus på ”min journal på nätet” behövs forskning kring läkares åsikter, det är något som vi saknat under vår studie. Det finns gott om material i media, problemet är dock att de läkare som syns i media ofta har en negativ åsikt och är mån om att uttrycka den. En annan forskning som vi finner bristande är den kring hur ”min journal på nätet” bör implementeras i landstingen för att utnyttja dess potential fullt ut. Avslutningsvis vill vi nämna att vi har förståelse för att forskningen kring detta idag är otillräcklig eftersom tjänsten är relativt ny, vi ser därför detta som ett bra fokus för fortsatt forskning.
Referenser
1177 Vårdguiden. (2014). Gör din egen hälsoplan. Hämtad: 2014-05-05, från http://www .1177.se/Vasterbotten/Tema/Halsa/Livsstil---att-andra-en-vana/Halsoplan---gor-en-plan-for-att-andra-en-vana/
1177 Vårdguiden. (2014). Om 1177 vårdguide. Hämtad: 2014-05-05, från http://www.1177. se/Vasterbotten/Om-1177/Om-1177/
1177 Vårdguiden. (2014). Patientjournalen. Hämtad: 2014-05-21, från http://1177.se/Vaster botten/Regler-och-rattigheter/Patientjournalen/
Berqvist Månsson, S. (2013) Journaler på nätet stärker patientinflytandet.
Omvårdnads-Magasinet. Hämtad: 2014-04-13, från http://www.omvardnadsmagasinet.se/
artikel.phtml?id=999
Berner, E & Moss, J. (2005). Informatics challenges for the impending patient information explosion. Journal of the American Medical Informatics Association, 12(6), pp.614-617.
Birkler, J. & Dahl, M. (2014). Den digitala patitenten. Muunsgard, Danmark
Brennan, P., Downs, S. & Casper, G. (2010). Project HealthDesign: Rethinking the power and potential of personal health records. Journal of biomedical informatics, 43(5), pp.3-5.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Burman, I. & Carlsson, A. (2013, 2 juli). Bejaka patienternas rätt till journal på nätet.
Läkartidningen. Hämtad: 2014-04-13, från http://www.lakartidningen.se/Opinion
/Debatt/2013/07/Lakarforbundet-borde-bejaka-patientens-ratt-till-journal-pa-natet/
Carlsson, A. & Kölhed, P. (2014). Journaler på nätet stärker patienternas makt i vården.
Dagens Samhälle. Hämtad 2014-04-13, från http://www.dagenssamhalle.se/debatt/
journaler-pa-naetet-staerker-patienternas-makt-i- varden-7866
CeHis. (2012). CeHis Handlingsplan 2013-2018 Landstings, regioners och kommuners
samarbete inom eHälsoområdet. Stockholm: Cehis
Cross, M. (2011). BMA warns against letting patients have access to their electronic records. BMJ, 342
Cushman, R., Froomkin, A., Cava, A., Abril, P. & Goodman, K. (2010). Ethical, legal and social issues for personal health records and applications. Journal of biomedical
informatics, 43(5), pp.51-55.
Europeiska Kommissionen. (2014). Bättre hälsa med mobilen. Hämtad: 2014-04-29, från http://ec.europa.eu/news/environment/140410_sv.htm
Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och
sjukvård. (1. Uppl). Lund: Studentlitteratur.
Grens, K. (u:å). Patients want to read, share their medical record. Reuters. Hämtad: 2014-04-13, från http://mobile.reuters.com/article/idUSTRE7BI22I20111219?irpc=932
Hoerbst, A., Kohl, C., Knaup, P. & Ammenwerth, E. (2010). Attitudes and behaviors related to the introduction of electronic health records among Austrian and German citizens.
International journal of medical informatics, 79(2), pp.81-89.
Inera. (2011). Invånarnas behov av och önskemål om att ta del av sin journal via internet.
Delrapport 1 inom förstudien Din journal på nätet. Stockholm: Inera AB
Inera. (2014). Arkitektur och regelverk. Hämtad: 2014-05-21, från http://www.inera.se/ TJANSTER--PROJEKT/Arkitektur-och-regelverk/
Inera. (2014). Invånartjänster. Hämtad: 2014-05-21, från http://www.inera.se/INVANAR TJANSTER/
Inera. (2014). Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation. Stockholm: Inera
Inera. (2014). Min journal på nätet. Hämtad: 2014-05-21, från http://www.inera.se /TJANSTER--PROJEKT/Journal-pa-natet/
Inera. (2014). Vårdtjänster. Hämtad: 2014-14-17, från http://www.inera.se/Vard-tjanster/ Kahn, J., Aulakh, V. & Bosworth, A. (2009). What it takes: characteristics of the ideal
personal health record. Health Affairs, 28(2), pp.369--376.
Krey, J. (2012, 9 oktober). Läkare vill inte släppa journaler på nätet. It i vården. Hämtad: 2014-04-17, från http://itivarden.idg.se/2.2898/1.470516/lakare-vill-inte-slappa-journaler pa-natet
Lindström, K. (2014, 17 maj). Fortsatt rött ljus för hälsokonto. IT i vården. Hämtad: 2014-05-21, från http://itivarden.idg.se/2.2898/1.557355/fortsatt-rott-ljus-for-halsokonto Mina vårdkontakter. (2014). Om mina vårdkontakter. Hämtad: 2014-05-05, från
https://minavardkontakter.se/C125755F00329208/p/OSAL-7PBG4J?opendocument Nationalencyklopedin (NE). (2014). IT. Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/it/214244
Nationalencyklopedin (NE). (2014). Egenvård. Tillgänglig: http://www.ne.se/lang/egenv %C3%A5rd
Pagels, S. (2013, 30 oktober). Patienten gillar kritiserad nätjournal. Dagens medicin. Hämtad: 2014-06-01, från http://www.dagensmedicin.se/nyheter/patienter-gillar-kritiserad-natjournal/
Pagels, S. (2013, 31 oktober). Förändringen lämnar ingen läkare oberörd. It i vården. Hämtad: 2014-04-16, från http://itivarden.idg.se/2.2898/1.530910/forandringen-lamnar-ingen-lakare-oberord
Pagels, S. (2014). Dom om upphandling av it-plattform överklagas. Hämtad: 2014-05-05, från http://itivarden.idg.se/2.2898/1.541373/dom-om-upphandling-av-it-plattform-overklagas
Ruland, C. (2002). Vårdinformatik. (1. Uppl). Stockholm: Natur och kultur.
Scandurra, I. (2013). Störande eller stödjande? Om hälsosystemens användbarhet 2013.
Slutrapport från projektet eHälsosystemens användbarhet 2013. Hämtad:
20el%20sstödjandende_eHA%20slutrapport_rev2.pd
Socialdepartementet. (2006). Nationell IT-strategi för vård och omsorg. Hämtad: 2014-04-21, från http://www.regeringen.se/content/1/c6/06/03/73/9959f31e.pdf
Socialdepartementet. (2008). 2008:355 Patientdatalag. Stockholm: Socialdepartementet SOU. (2013). 2013:2 Patientlag. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Tang, P., Ash, J., Bates, D., Overhage, J. & Sands, Z. D. (2006). Personal health records: definitions, benefits, and strategies for overcoming barriers to adoption. Journal of
the American Medical Informatics Association, 13(2), pp.121-126.
Tebold, I. (2004). PATIENTJOURNALENS DIGITALA UTVECKLING – En studie samt en
jämförande analys av den traditionella (pappers) och den elektroniska patientjournalen. (Magisteruppsats) Göteborg: Institutionen för informatik,
Göteborgs universitet. Tillgänglig: http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/1186/1/ Nr_7_IT.pdf
Vargo, S. & Lusch, R. (2004). Evolving to a new dominant logic for marketing. Journal of
marketing, 68(1), pp.1-17.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad: 2014-04-16, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Weilenmann, L. (2014). Klick! Snart når patienten allt. Vårdfokus. Tillgänglig: https://www.vardforbundet.se/Documents/Vårdfokus/v2-14_Temat.pdf
Wynia, M. & Dunn, K. (2010). Dreams and Nightmares: Practical and Etical Issues for Patients and Physicians Using Personal Health Records. Journal of Law, Medicine
and Ethics. 38(1): 64-73.
Zetterström, S. (2014, 17 februari). Gemensamt e-hälsoarbete i landsting och regioner. [PowerPoint].
Åsgård, S. (2014, 30 april). Utredare vill slopa signering i patientjournaler. IT i vården. Hämtad: 2014-05-21, från http://itivarden.idg.se/2.2898/1.558774/utredare-vill-slopa-signering-i-patientjournaler