området.
5. SLUTSATSER
I utsläppskartläggningen för västra Nyland kom man till ett totalutsläpp om 3510 tusen ton koldioxidekvivalenter. Största delen av utsläppen förorsakades av områdets industri‐ och energiproduktionsanläggningar. Även trafiken och uppvärmningen av byggnader ger upphov till en stor del av utsläppen. Fast området omfattar lantbruk i rätt betydande utsträckning, är dess utsläpp mycket små jämfört med de övriga sektorerna.
Då man betraktar utsläppen kommunvis framträder de industridominerade orterna med betydligt högre utsläppsnivåer, särskilt Hangö, Ingå och Lojo. I förhållande till befolkningsmängden blir Lojos utsläpp de lägsta av dessa tre tack vare ett större befolkningsunderlag än i Hangö och Ingå. I förhållande till invånarantalet är hela västra Nylands utsläpp klart högre än Finlands medelvärde;
hela landets utsläppsnivå var år 2007 bara 15 t CO2‐ekvivalenter per invånare, medan utsläppen i västra Nyland steg till 33 ton per invånare. Variationen var stor mellan kommunerna både beträffande totalutsläpp och utsläpp per invånare, beroende på kommunens samhällsstruktur. På industriorterna var utsläppen mycket höga, medan de i de små kommunerna utan energiintensiva verksamheter hölls på en rätt låg nivå, bl.a. i Karislojo och i Sjundeå.
I den genomförda utsläppskartläggningen strävade man till att på lokal nivå utreda vilka utsläppsalstrande källor som finns inom kommunen och samla de för beräkningen nödvändiga basuppgifterna direkt från utsläppskällan. Med denna metod strävade man till möjligast exakta data om kommunens utsläpp av växthusgaser. Företagen i området förhöll sig mestadels positivt och överlät uppgifter för utsläppsberäkningarna. Från några företag fick man inte uppgifter. Möjliga mänskliga misstag kan också förekomma, men i övrigt kan man anse de använda basuppgifterna vara pålitliga. Också KASVENER‐kalkylmodellen är allmänt använd och godkänd, och den baserar sig på den internationella klimatpanelens (IPCC) beräkningsmetodik och på beräkningsparametrar som använts i Finlands utsläppsinventering.
Utgående från erhållna resultat kan man i fortsättningen följa upp kommunernas utsläppsutveckling.
Resultaten gör det möjligt att betrakta utsläppsmängder från olika sektorer och rikta utsläppsreducerande åtgärder till de sektorer som har behov och möjlighet därtill.
KÄLLOR
Crill, P., Hargreaves, K. & Korhola, A. 2000. Turpeen asema Suomen
kasvihuonekaasutaseissa. Kauppa‐ ja teollisuusministeriön tutkimuksia ja raportteja 20/2000. Kauppa‐ ja teollisuusministeriö, Helsinki.
Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). 2007. Summary for policymakers. S. D. Slomon, D. Qin, M. Manning, Z. Chen, M. Marquis, K. B. Averyt, M. Tignor, and H. L. Miller, editors.
Climate change 2007: the physical science basis. Contribution of Working Group I to the Fourth assessment report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom.
Kuusisto, E., Kauppi, L. & Heikinheimo, P. (Toim.) 1996. Ilmastonmuutos ja Suomi.
Yliopistopaino, Helsinki
Marttila, V., Granholm, J., Laanikari, T., Yrjölä, T., Aalto, A., Heikinheimo, P., Honkatuki, J., Järvinen, H., Liski, J., Merivirta, R. & Paunio, M. 2005.
Ilmastonmuutoksen kansallinen sopeutumisstrategia. Maa‐ ja metsätalousministeriön julkaisuja 1/2005. Maa‐ ja metsätalousministeriö.
Metsäntutkimuslaitos 2008. MetInfo, VMI9:n kunnittaiset metsävarat. Internet‐tietokanta.
http://www.metla.fi/metinfo/vmi/
Petäjä, J. 2007. KASVENER – kuntatason kasvihuonekaasu‐ ja energiatasemalli.
Laskentaohjelman ohje‐taulu. Suomen ympäristökeskus.
Valtion ympäristöhallinto 2007. Ilmastonmuutos vuonna 2007: vaikutukset, sopeutuminen ja haavoittuvuus, yhteenveto päätöksentekijöille. (Suomennos hallitustenvälisen
ilmastonmuutospaneelin arviointiraportista.)
Ympäristöministeriö, 2003. Kioton pöytäkirjan toimeenpanon säännöt. Suomen ympäristö 607 julkaisu. Edita Prima Oy, Helsinki
BILAGA 1
1. Utsläppskalkylens metodik
Vid beräkningen av utsläpp i västra Nyland har man använt sig av KASVENER‐kalkylmodellen.
Utsläppen har huvudsakligen beräknats i enlighet med modellens instruktioner och antaganden. Vid insamlingen av basdata och i noggrannheten lämnas dock rum för tillämpningar. Man har i den västnyländska kartläggningen strävat till möjligast noggranna uppgifter på kommunnivå, för det intressanta är att betrakta just de växthusgaser som verkligen uppstår inom kommungränserna.
Därför har man i mån av möjlighet samlat uppgifter direkt från källan och delvis i samarbete med de lokala miljömyndigheterna.
I kalkylmodellen gör man antagandet, att träbaserade bränslen inte föranleder koldioxidutsläpp utan är en led i kolets normala kretslopp. I modellen beaktas inte heller växthusgassänkorna. Inom energisektorn matas basdata i modellen främst som energivärden, i gigawattimmar.
Utsläppen från elproduktionen beräknas utgående från den förbrukade bränslemängden och den producerade energin. Elproduktionens basuppgifter har insamlats direkt från de elproducerande anläggningarna och ur VAHTI‐databasen.
Om man önskar betrakta utsläpp föranledda av elkonsumtionen, kan denna i kalkylmodellen fördelas på olika sektorer. Uppgifterna om elkonsumtionen har man fått från energibranschens bolag för publikations‐, skolnings‐ och informationstjänster Adato. Statistikens indelning har anpassats till kalkylmodellens inmatningsceller. Exakta uppgifter om uppvärmningselektricitetens andel finns inte, så den har beräknats utgående från de koefficienter för specifik förbrukning som statistikcentralen räknat ut. Uppvärmningselektricitetens konsumtion har också fördelats på olika sektorer på basen av uppgifterna om byggnadsbeståndet. Om elproduktionen i kommunen är mindre än konsumtionen, räknar programmet skillnaden som s.k. riksomfattande inköpselektricitet, då man betraktar utsläpp
Utsläppen föranledda av fjärrvärmen har beräknats utgående från bränsleförbrukningen och
som behövs har insamlats direkt från dem som ansvarar för de värmeproducerande anläggningarna för att informationen skulle vara möjligast exakt. I beräkningen har också beaktats mindre värmeproducenter som inte statistikförs. De anläggningar som producerar både värme och ånga till utgående från bränsleförbrukningen. Uppgifterna om de mängder bränsle industrin förbrukat har samlats direkt från industrianläggningarna och ur miljöförvaltningens VAHTI‐databas. Anläggningarna inom kommunens område har kartlagts i samarbete med kommunens miljömyndigheter.
I mindre industribyggnader används bränslen mestadels bara för uppvärmning, så de minsta företagens uppgifter har inte samlats, utan industribyggnadernas uppvärmning beräknades på samma sätt som den övriga separata uppvärmningen med hjälp av byggnadsbeståndsdata och koefficienterna för specifik förbrukning. När man räknar så här beaktas hela byggnadsbeståndet, alltså också de anläggningar från vilka bränsleuppgifterna skilt insamlas. För att undvika överlappningar har man vid insamlandet frågat, vilken andel av bränslet går till uppvärmning och vilken till övrig industriverksamhet, och på så vis kunnat separera uppvärmningsbränslets andel från
Uppgifterna om trafikens utsläpp har hämtats ur STF:s beräkningssystem LIPASTO. Trafikens utsläppsdata består av de utsläpp av koldioxid, metan, kväveoxidul, kolmonoxid, partiklar, svaveldioxid och kvävets oxider som förorsakas av trafiken. Vidare beaktas energikällornas användning och i vägtrafiken körprestationen. För lastbils‐ och busstrafikens del har man gjort antagandet, att drivkraften tas ur dieselolja. Det samma gäller fartygstrafiken. I fartygstrafikens uppgifter ingår inte småbåtstrafikens utsläpp.
Uppgifterna om järnvägstrafikens utsläpp har beräknats för varje kommun i samma förhållande som bansträckorna fördelats på kommunernas områden. STF har inga kommunvisa utsläppsdata för spårtrafik, utan bara per bansträcka, där man har beräknat utsläppen ur båda körriktningarna.
Utsläppsmängderna har alltså fördelats i förhållande till hur många kilometer av ifrågavarande bansträckning som går genom de kommuner som ingår i kartläggningen. I STF:s kalkylmodell RAILI uträknas tågens utsläpp på basen av förbrukningen av elektricitet och bränsle. De indirekta utsläppen förorsakade av tågens elförbrukning har beräknats enligt deras förbrukning i förhållande till kraftverkens elproduktion och därav förorsakade utsläpp.
1.5. Separat uppvärmning av byggnader
De energiförbrukningsvärden som behövs för den separata uppvärmningens utsläppsberäkning har räknats ut med hjälp av byggnadsbeståndsdata och koefficienter för specifik förbrukning.
Byggnadsbeståndsdata upptar byggnadernas våningsyta fördelad enligt uppvärmningsbränsle.
Statistikcentralens uträknade koefficienter för specifik förbrukning ger å sin sida de olika bränslenas energiförbrukning per kvadratmeter (kWh/m2). På grund av uppdelningen i byggnadsbeståndsdata har alla förbrukningsuppgifter om gas och olja matats in i spalten för lätt brännolja och uppgifterna om ved och torv i spalten avsedd för trämaterial. Värdena ur spalten ”övriga” i byggnadsbeståndsdata har också sammanförts med värdena för lätt brännolja.
1.6. Lantbruk
De uppgifter om kreatursmängder och åkerarealer som behövs i utsläppskalkylen har man fått via Jord‐ och skogsbruksministeriets central för informationstjänster Matilda‐informationstjänst, frånsett hästarnas antal. I Matilda ingår bara bondgårdarnas hästantal, så statistik över hästarnas totala antal inbegärdes från Hippos rf. Denna statistik kan kasta lite, för hästmängderna per kommun har graderats enligt ägarens hemkommun, så hästen kan i verkligheten skötas i någon annan kommun. kan uppstå ett visst statistikfel, då man för en del av de soplaster som kommer till soptippen bestämmer ursprunget enligt soptransportbolagets placeringsort i stället för avfallets verkliga uppkomstort eller källa. Dessutom ingår i statistiken enskilda avfallskategorier (bl.a. byggnadsavfall) vars källort inte hade statistikförts. Dessa fördelades kommunvis i förhållande till invånarantalet.
De uppgifter som behövs i utsläppskalkylen för avloppsvattenreningen fick man ur årssammandragen för de kommunala reningsverkens belastningskontroll och för industrins del direkt från anläggningarna, samt ur Vahti‐databasen. Beträffande två industrianläggningar hade man tillgång bara till belastningen på vattendrag, varvid COD‐belastningen (COD‐tulokuorma) uppskattades till minst den dubbla i förhållande till vattendragsbelastningen. De små reningsverken med totalkväveutsläpp om mindre än 1000 kg/a har lämnats utanför kalkylerna som försumbara. I uppgifterna från år 2007 saknas vissa enskilda värden, som i beräkningen ersatts med närmast tillgängliga årsdata (2006 eller 2008). Detta har ingen betydelse för utsläppsnivån.
I Raseborg har förändringar skett inom vattenreningen år 2007; Karis‐Pojo nya reningsverk togs i bruk i maj‐juni, då reningsverken Karis‐Billnäs och Gumnäs togs ur bruk. Året 2007 representerar alltså ett övergångsskede. I kalkylen har därför använts värden ur Karis‐Pojo reningsverks årsrapport över belastningskontrollen, där man har kombinerat uppgifter från de gamla och nya reningsverken.
Belastningsmängderna är mindre än de gamla reningsverkens men en aning större än det nya verkets år 2008, så även här representerar värdena årets 2007 mellanperiod. En del av belastningen kan ha
Mängderna avloppsslam matas i kalkylprogrammet som torrsubstansmängder. Slammängderna har omvandlats till torrsubstansmängder enligt vattenverkspersonalens instruktioner.
1.8. Arbetsmaskiner
Utsläppen från lantbrukets arbetsmaskiner har uppskattats med hjälp av Motiva Ab:s energikoefficient och de odlade åkerarealer man fått ur Matilda. Åkerbrukets energiförbrukning har uppskattats till 45‐110 liter lätt brännolja per hektar och år. Detta omfattar energin från plöjning till skörd. Som arbetsmaskinernas energiförbrukning användes i kalkylen medelvärdet 77,5 l/ha/a.
BILAGA 2
Vid insamlingen av basuppgifter kan man använda olika metoder, vilka man beslöt testa i utsläppsberäkningen inom Raseborg och jämföra resultaten.
2. Metod 1
Olje‐ och gasbranschens centralförbund för statistik över årligen inom kommunerna sålda bränslen. När man avdrar de inom övriga energisektorer förbrukade bränslena (förbrukningen för trafik, värme‐ och elproduktion samt uppvärmning av byggnader har beräknats/samlats skilt) från de försålda bränslemängderna, utgör återstoden industrins bränsleförbrukning. I denna ingår uppvärmningen av industribyggnaderna och arbetsmaskinernas bränsleförbrukning.
En viss onoggrannhet beror på, att statistiken inte beaktar andelen bränsle inhandlat utanför kommunen och inte heller hur mycket inom kommunen sålt bränsle som förts ut. Statistiken ger alltså inte den faktiska förbrukningen inom kommunen. Dessutom har i statistiken beaktats bara tung och lätt brännolja samt bensin och dieselolja.
Ytterligare onoggrannhet kommer av, att de förbrukningsvärden för trafik och separat uppvärmning som avdras från statistikens värden är kalkylmässiga och inte heller beaktar, att en del av bränslet kan ha inhandlats utanför kommunen. Trafikens bränsleförbrukning har man tagit från statens tekniska forskningsanstalts LIPASTO databas, och byggnadernas uppvärmningsbränslen har beräknats utgående från byggnadsbeståndsdata och statistikcentralens koefficienter för specifik förbrukning. För el‐ och värmeproduktion används förverkligade förbrukningsvärden.
3. Metod 2
Industrins bränsleförbrukning har kartlagts genom att samla uppgifter om den direkt från kommunens största industrianläggningar. De största anläggningarna har kartlagts med hjälp av VAHTI ‐databasen och kommunens miljömyndigheter. Mindre industrier använder ofta bränsle bara för uppvärmning, varvid värmebränslets förbrukning har kunnat beräknas med samma metod som separatuppvärmningen av byggnader, alltså utnyttja statistikcentralens koefficienter
industrianläggningar vars uppgifter redan samlats, så några enheters uppvärmningsbränslen skulle räknas två gånger, då de ingår i de anmälda bränslemängderna.
För den skull har man bett industrierna separera bränslet för uppvärmningen från övrigt, så man kan avdra andelen från den bränslemängd som beräknades gå åt till uppvärmningen av industribyggnader, så någon överlappning uppstår inte. I vissa fall har man dock inte lyckats urskilja uppvärmningens andel. ett mindre fel bland de ifrågavarande bränslemängdernas inbördes förhållande; exempelvis kan den lätta brännoljans andel verka större i relation till den tunga än den är i verkligheten. På växthusgasutsläppen har detta just ingen betydelse.
Onoggrannhet föranleder i denna metod den kalkylerade andelen för industribyggnadernas uppvärmning samt de skilt insamlade uppgifternas pålitlighet; kartläggningen av de medelstora industribyggnadernas värmekällor bygger på uppgifter från de lokala myndigheterna, och det är svårt att bestämma någon noggrann avgränsning. Arbetsmaskinernas (i jord‐ och skogsbruk och industri) bränsleförbrukning blir till stor del utanför beräkningen.
Industrins bränslen
GWh Tung brännolja
lätt
brännolja diesel bensin flytgas ved
utsläpp totalt 1000 t CO2-ekv.
(Metod1)Statistik /
sålt bränsle 33,0 5,0 -30,8 12,6 - - 14,2 (Metod 2) Samlade
data / förbrukning 17,0 81,5 - - 47,6 0,7 37,9 Tab. 1. Industrins med olika metoder samlade bränsleförbrukning och av den föranledda utsläpp.
I den första metoden uppstår problem på grund av de använda värdenas oförenlighet. Olje‐ och gasbranschens statistik gäller bränslen sålda inom kommunen år 2007, medan däremot de avdragna värdena också innehåller bränslen inhandlade utanför kommunen, varvid de beräknade värdena för industrins förbrukning torde bli mindre än den i verkligheten var.
I den senare metoden kommer man antagligen närmare de verkliga utsläppsvärdena, men det är osäkert hur väl den av statistikcentralen uppskattade koefficienten för specifik förbrukning motsvarar verkligheten, eller om man får alla de största bränsleförbrukarna med i beräkningen.
Tabell 2: Partikelutsläpp från olika utsläppskällor beräknade med KASVENER‐ kalkylmodellen på basen av bränslemängden och av företaget själv anmälda utsläppsmätningar, samt deras skillnad. Genencor 65,0 59,0 -6,0 Forcit, ångvärmeverk 9,3 9,6 0,3 TOTALT, alla 96,6 95,1 -2,1
Tabell 3: Kväveoxidutsläpp från olika utsläppskällor beräknade med KASVENER‐ kalkylmodellen på basen av bränslemängden och av företaget själv anmälda utsläppsmätningar, samt deras skillnad. Forcit, ångvärmeverk 2,8 4 1,2 TOTALT, alla 27,1 35,7 8,6
Koldioxid
Mätt Beräknad Skillnad B-M
IDO 8,7 15,7 7,0
Leiras 0,2 0,2 0,0 Tammet - 0,4
Forcit 0,1 18,2 18,1 Printal 7,5 7,4 -0,1 Genencor 162,0 144,3 -17,7 Forcit, ångvärmeverk 21,0 23,4 2,4 TOTALT, alla 199,5 209,6 9,7
Tabell 4: Svaveldioxidutsläpp från olika utsläppskällor beräknade med KASVENER‐ kalkylmodellen på basen av bränslemängden och av företaget själv anmälda utsläppsmätningar, samt deras skillnad.
BILAGA 3
Lista över kartlagda objekt:
Fjärrvärme:
Fjärrvärmeanläggningar Hangö:
Fortum Power and Heat Ab, Hangö
Fortum Power and Heat Ab / Visko, värmeverk
Ingå:
Fortum Power and Heat Ab, Ingå
Högfors:
Keravan energia
Vanhan ruukin kiinteistöpalvelu
Lojo:
Fortum Power and Heat Ab, Lojo värmeverk
Lohjan energiahuolto Oy LOHER, Tytyri värmecentral Ojamon lämpö Oy
Cembrit Oy
Lojo sjukhus, värmecentral
Virkkalan Lämpö Oy, Kalkkipuisto värmecentral Roution Huolto Oy
Mäntynummen lämpö Oy
Raseborg:
Ekenäs energi Pojo värmeverk
Folkhälsan, Mjölbolsta sjukhus, värmecentral Fortum Power and Heat Ab, Karis
Rasmin Ab, Tegelbacken
Sjundeå:
Fortum Power and Heat Ab, Sjundeå
Elproduktion och industriprocesser:
Anläggning Elproduktion Värmeproduktion
Fortum Power and Heat Ab,
Avfallshantering:
Roskn' roll
Avloppsvatten
Avloppsreningsverk Hangö
Stormossens arv.
Lappvik arv.
Ingå
Joddböle arv.
Karislojo Kyrkbyns arv.
Högfors
Centralreningsverket
Lojo
Pitkäniemi arv.
Peltoniemi arv.
Sammatti arv.
Nummi‐Pusula
Saukkola, Nummi‐Pusula
Raseborg Billnäs arv.
Gumnäs arv.
Svartå arv.
Karis‐Pojo arv.
Skeppsholmen
Sjundeå
Pikkala centralreningsverk
BILAGA 4
Lantbrukets basuppgifter: odlingsväxternas odlade arealer i hektar och antalen produktionskreatur
Vete Råg Korn Havre Blandsäd Odlingsväxter Ärter Oljeväxter Potatis Sockerbeta Grönsaker
utomhus Kärråkrar
Hangö 13 38 9 9
Ingå 2250 205 2083 444 1147 43 912 16 121 27 172
Högfors 222 45 806 855 242 211 8 23 36
Karislojo 243 73 244 352 148 141 2 5 22
Lojo 1164 186 941 937 61 454 428 2 11 68
Nummi‐
Pusula
1086 254 3289 1856 59 876 33 610 13 49 4 131
Raseborg 3243 891 3858 1366 31 1867 82 1025 117 386 21 280
Sjundeå 1958 210 1596 512 860 24 659 7 129 18 129
TOTALT 10179 1864 12817 6360 151 5603 182 3986 174 685 109 838
Kor Kvigor Tjurar Kalvar Grisar Får Getter Hästar Fjäderfä
Hangö ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 41 ‐
Ingå 148 70 ‐ 69 ‐ 282 45 176
Högfors 115 67 146 75 ‐ 796 ‐ 90
Karislojo 233 114 8 101 ‐ ‐ 144
Lojo 373 213 39 352 ‐ 358 12 487 553
Nummi‐
Pusula
503 216 387 610 3967 96 ‐ 254 6632
Raseborg 1011 434 251 808 1132 2448 20 398 527
Sjundeå 155 82 10 83 ‐ ‐ ‐ 136 38
TOTALT 2538 1196 841 2098 5099 3980 77 1726 7750