Kunder ställer allt fler krav på företag idag, inte minst på öppenhet kring företagens verksamhet samt de produkter och tjänster som dessa företag tillhandahåller. Företagen förväntas ta sitt samhällsansvar och bidra till den hållbara utvecklingen. Investerare i hela världen alltmer erkänner vikten av en synliggjord miljöprestanda hos sina byggnader både avseende en långsiktig prestationsförmåga hos dessa och sitt anseende. Antalet och spridningen av byggnader och projekt som övervägs att miljöcertifieras, och faktiskt går igenom hela proceduren och får certifikatet, har ökat explosionsartat under de senaste åren. Den gamla uppfattningen av miljövänliga strategier, som oftast innebar lägre vinster för företagen och högre kostnader för konsumenter, håller på att bytas ut mot en
framtidsorienterad tankesätt, där hållbart beteende och ansvarsfullt företagande alltmer ses som en förutsättning för att uppnå en bättre avkastning.
Detta beteende hos både företag och kunder kan observeras även i Sverige och i våra försök att analysera den svenska marknaden har vi kommit fram till att skillnaderna inte kan vara så påtagligt stora för att stå i vägen för tillämpningen av samma utveckling som pågår
internationellt. Detta antagande styrks även av argumenten för den globala
marknadsutvecklingen som alltmer suddar bort gränserna mellan länderna. Aktörerna på den svenska bygg- och fastighetsmarknaden har agerat försiktigt, trots sitt utvecklade miljöarbete, när det gäller tillämpningen av miljöcertifieringssystemen, vilket gör att Sverige just nu ligger efter i antalet certifierade byggnader och därmed tillgången till den kvantitativa databasen över dessa som skulle kunna bidra till en närmare undersökning av värdekopplingarna. Vi kan inte påstå att de barriärer som anses hålla tillbaka spridningen av
miljöcertifieringssystemen i Sverige, i form av bland annat ovilja att betala högre
produktionskostnader vid tillämpningen av dessa, är borta idag, men vi kan notera att alltfler företag börjar känna av dynamiken i utvecklingen runt omkring sig och väljer att ansluta sig till den gröna rörelsen. De största fördelar med miljöcertifieringssystemen på den
kommersiella marknaden i Sverige idag verkar vara:
Konkurrensfördelar som även stärker varumärket och visar att företaget tar sitt miljöansvar.
Framtida hygienfaktor som gör att företagen väljer att satsa på det redan idag. Ett lättbegripligt kommunikationsmedel från tredje part.
För yrkesverksamma inom bygg- och fastighetssektorn som inte hanterar miljömässiga faktorer inom sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt kan risken för att inte ansluta till den gröna rörelsen idag leda till en reducering av den långsiktiga värdetillväxten. Detta är ett relativt nytt område för många företag, inte minst inom bygg- och fastighetssektorn, och efterfrågan på miljöcertifierade byggnader är idag störst från de stora företagen som sannolikt gör det i strävan att offentliggöra sina gröna meriter. Längre fram, i och med att antalet miljöcertifierade byggnader ökar, kan dock konkurrensfördelen komma att försvinna helt vilket även leder till att mervärdet i ett förstärkt varumärke minskar, förutsatt att
På bostadsmarknaden kan det idag inte observeras någon efterfrågan alls efter
miljöcertifierade byggnader enligt de intervjuade. Detta kan till största del förklaras med att de privata konsumenterna än så länge fortfarande efterfrågar andra, mer traditionella faktorer vid val av sin bostad, såsom läge, pris och funktion. Med det underlag vi har samlat in under arbetets gång kan vi inte dra några generella slutsatser, men en trolig utveckling på
bostadsmarknaden kan vara att efterfrågan kan komma efter att antalet certifierade byggnader ökar. Över tiden, när det finns tillräckligt många miljöcertifierade byggnader, kan det komma att leda till att det, likt den troliga utvecklingen på den kommersiella marknaden, blir en viktig faktor som kommer att övervägas tillsammans med de traditionella faktorerna vid valet av bostad. Detta antagande stärks av att vissa bygg- och fastighetsföretag har tagit beslutet att miljöcertifiera sina nyproducerade bostäder samt att en snabb utveckling på den kommersiella marknaden kan bidra till informationsspridning om miljöcertifiering.
Miljöcertifierade byggnader kan i framtiden komma att innebära kvalitetsbyggnader. Det är även troligt att fokus kommer så småningom att flytta från energifrågan till byggnadsmaterial- samt inomhusmiljö aspekter. Medan utvecklingen av miljöcertifieringssystemen sannolikt kommer leda till att även innefatta de ekonomiska och sociala hållbarhetsfaktorerna vilket innebär en mycket större samverkan mellan allt som finns och händer runt omkring en byggnad och gör den till en spindel i nätet.
Referenser
[1] World Commission on Environment and Development (WCED). Our common future. Oxford: Oxford University Press, 1987 s. 43.
[2] International Institute for Sustainable Development, IISD, <http://www.iisd.org/sd/#one>
[3] <http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/141275>
[4] < http://www.dn.se/nyheter/varlden/hur-paverkas-kyotoavtalet-av-att-kanada-hoppar-av>
[5] Naturvårdsverket. (2003). Efter Kyoto – Frågeställningar och valmöjligheter. Elektronisk publikation.
[6] Naturvårdsverket. (2012). Underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Elektronisk publikation.
[7] Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda.
[8] < http://energimyndigheten.se/sv/Foretag/Energieffektivt-byggande/Lokaler-och-flerbostadshus/Bygga-och-renovera/Lagar-och-regler-for-byggande/>
[9] Byggsektorns kretsloppsråd. (2001). Byggsektorns betydande miljöaspekter. Elektronisk publikation.
[10] Carlsson, P.-O. m.m. (2008). Uppdatering av Byggsektorns Miljöutredning 2000. Kretsloppsrådet.
[11] Energimyndigheten. (2008). Energiläget 2008. Energimyndighetens förlag.
[12] Boverket. (2009). Bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan. Elektronisk publikation. [13] Boverket. (2011). Miljöindikatorer för bygg- och fastighetssektorn 1993 – 2007.
Elektronisk publikation.
[14] <http://www.zengun.se/sidor/om-zengun.aspx>, 2012 [15] <http://www.zengun.se/sidor/vision.aspx>, 2012
[16] Kotchen, M. J. (2006). Green Markets and Private Provision of Public Goods. Tillgänglig här: <http://environment.yale.edu/kotchen/pubs/grnmrkts.pdf>
[17] Sayce, S., Sundberg, A., Clements, B. (2010). Is sustainability reflected in commercial property prices: an analysis of the evidence base. School of Surveying & Planning, Kingston University.
[18] Aurore, J. Assessing the assessor BREEAM vs LEED. Tillgänglig här:
<http://www.dsbo.dk/Portals/0/BREEAM_v_LEED_Sustain_Magazine.pdf> [19] <www.sgbc.se> [20] <www.sgbc.se> [21] <www.breeam.org> [22] <www.sgbc.se> [23] <www.sgbc.se>
[24] BRE Global Ltd. BREEAM Europe Commercial. Tillgänglig här:
<http://www.breeam.org/filelibrary/Presentations/BREEAM_Europe_Presentation.pdf> [25] <www.breeam.org>
[26] BRE Global Ltd. BREEAM Europe Commercial. Tillgänglig här:
<http://www.breeam.org/filelibrary/Presentations/BREEAM_Europe_Presentation.pdf> [27] BRE Global Ltd. BREEAM Europe Commercial. Tillgänglig här:
<http://www.breeam.org/filelibrary/Presentations/BREEAM_Europe_Presentation.pdf> [28] <www.sgbc.se>
[29] <www.sgbc.se>
[30] A- kurs om miljöcertifieringssystemen hos SGBC.
[31] Porter, M. & Sundqvist, P. (2010). LEED I Sverige och I byggprojektet Borgarfjord 3. Institutionen för Mark- och vattenteknik, Kungliga Tekniska Högskolan.
[32] Porter, M. & Sundqvist, P. (2010). LEED I Sverige och I byggprojektet Borgarfjord 3. Institutionen för Mark- och vattenteknik, Kungliga Tekniska Högskolan.
[33] Sleeuw, M. (2011). A comparison of BREEAM and LEED environment assessment methods. University of East Anglia Estates and Building Division.
[34] Inbuilt Ltd. (2010). BREEAM versus LEED. Tillgänglig här: <http://www.inbuilt.co.uk/media/406565/breeamvsleed.pdf>
[35] Integrated Environmental Solutions software. Mer info finns på <www.iesve.com> [36] Inbuilt Ltd. (2010). BREEAM versus LEED. Tillgänglig här:
<http://www.inbuilt.co.uk/media/406565/breeamvsleed.pdf>
[37] Nilsson, J. (2011). Energirelevanta aspekter inom miljöklassificeringssystemen LEED och BREEAM. Institutionen för Byggvetenskap, Kungliga Tekniska Högskolan.
[38] Nilsson, J. (2011). Energirelevanta aspekter inom miljöklassificeringssystemen LEED och BREEAM. Institutionen för Byggvetenskap, Kungliga Tekniska Högskolan.
[39] Gifford, H. (2009). A Better Way to Rate Green Buildings. Northeast Sun, Spring. Tillgänglig här:
< http://www.nesea.org/uploads/universe/docs/wysiwyg/documents/nesea-sp09_Green_Buildings.pdf>
[40] Sayce, S., Sundberg, A., Clements, B. (2010). Is sustainability reflected in commercial property prices: an analysis of the evidence base. School of Surveying & Planning, Kingston University.
[41] Cushman & Wakefield. (2009). European landlord and tenant survey 2009. Tillgänglig här:
<http://www.istanbulrestate.net/%28S%28zp2xvq45jl02rp45s2lkid55%29%29/PDFs/Pa ulBrouwers.pdf>
[42] AtisReal. (2008). True’ Sustainability and the UK Property Market. Tillgänglig här: <
http://www.seeandthink.com/uploads/89C23DC1-CDAB-6F04-E8E90BC693AE118C/Sustainability%20Report.pdf>
[43] McNamara, P. (2008). Will Greener Buildings Bring Bigger Profits? Tillgänglig här: <http://www.prupim.com/upload/managerFile/3186_Will_greener_buildings_bring_big ger_profits.pdf>
[44] Jones Lang LaSalle. (2011). European Property Sustainability Matters. Tillgänglig här: <http://www.joneslanglasalle.co.uk/MediaResources/EU/Marketing/UnitedKingdom/JL L_UK_Sustainability_European_Property_Sustainability_Matters_2011.pdf>
[46] <http://www.joneslanglasalle.eu/EMEA/EN-GB/Pages/offices-2020-research.aspx> [47] Eichholtz, Piet m.m. (2009). Doing well by doing good? An analysis of the financial
performance of green office buildings in the USA. Tillgänglig här:
<http://www.rics.org/site/download_feed.aspx?fileID=5763&fileExtension=PDF>
Muntliga källor
Anna Denell, Miljöchef på Vasakronan. 2012-02-16
Tomas Hermansson, VD på Bonnier fastigheter. 2012-02-10 Leif Johansson, Miljöchef på Bonnier fastigheter. 2012-02-10
Maria Koskull, Miljöspecialist på Statens fastighetsverk. 2012-02-15 Yogesh Kumar, Miljöchef på Fastighetsägarna Sverige. 2012-04-18
Helena Lundborg, Chef miljösamordning & verksamhetsutveckling på Diligentia. 2012-02-03 Håkan Nilsson, Avdelningschef för byggnadsfysik på WSP i Stockholm. 2012-02-14
Tommy Nordström, Senior Projekt Manager på Nordea. 2012-02-08 Claes Rising, Regionchef på PEAB, region Stockholm. 2012-02-09 Olof Sjöberg, Miljöchef på Stockholmshem. 2012-02-02
Emilie Tibbelin, Projektering, RIBA. 2012-02-02
Bengt Wånggren, VD på Sweden Green Building Council. 2012-02-07 Torbjörn Zettergren, Projektledare på Vasakronan. 2012-02-16