Vårt syfte med studien har varit att fördjupa kunskapen om förskolegården som en resurs i det pedagogiska arbetet med barnen. Syftet kan sägas vara uppnått genom att vi studerat på vilket sätt förskolegården används i aktiviteter som syftar till lärande kring naturvetenskap och miljö- och naturvårdsfrågor.
Vår frågeställning handlade om på vilket sätt förskollärare organiserar för möjligheter samt utför aktiviteter för lärande kring naturvetenskap och miljö- och naturvårdsfrågor under utevistelsen på förskolegården. Samtliga förskollärare i studien betonar vikten av att vara delaktig med barnen och på det sättet ta tillvara på barnens intresse och möjligheter till lärande i de situationer som uppstår på förskolegården. I studien är detta det mest genomgående arbetssättet för lärande på förskolegården. Förskolegårdarnas olika
31 förutsättningar får konsekvenser för vilka aktiviteter för lärande som möjliggörs under utevistelsen. Materialet på förskolegården styr vilka lekar som blir möjliga. Mindre andel tillfört material och färre lekredskap verka leda till mer utforskande av naturmaterial i leken. Förskolegårdens innehåll verkar även ha avgörande betydelse för vad som används när förskolläraren organiserar och utför aktiviteter för lärande kring naturvetenskap och miljö- och naturvårdsfrågor under utevistelsen. Mindre andel tillfört material verkar även här leda till mer användande av naturmaterial på förskolegården. De planerade lärsituationerna är oftast konkret utformade och förskollärarna i studien uttrycker en osäkerhet kring att arbeta med mer abstrakta begrepp.
I vidare forskning skulle det vara intressant att ta reda på om det verkligen är så att mer tillfört material på förskolegården leder till mindre utforskande av naturmaterial. För att dra en mer tillförlitlig slutsats skulle mer data kring detta behöva samlas in. Det vore också spännande att undersöka vilken roll förskollärarnas förhållningssätt har i detta sammanhang. Sopsortering och skräpplockning är ett återkommande tema i arbetet med miljö- och naturvårdsfrågor på våra förskolor. Vidare forskning kring detta skulle behövas för att studera vilket lärande som kan ske utifrån dessa aktiviteter och hur barnen upplever det att plocka skräp.
32
8. Referenser
Barsotti, A. (1997). D - som i Robin Hoods pilbåge Ett kommunikationsprojekt i Reggio
Emilia. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Berkhuizen, C. (2014). De yngsta barnens möjligheter till samspel på förskolegården. (Doktorsavhandling, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle).
Björneloo, I. (2007). Innebörder av hållbar utveckling: en studie av lärares utsagor om
undervisning. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och
didaktik).
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Caiman, C. (2015). Naturvetenskap i tillblivelse: Barns meningsskapande kring biologisk
mångfald och en hållbar framtid. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Institutionen
för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik).
Dahlberg, G., & Åsén, G. (2011). Loris Malaguzzi och den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia. | A. Forsell (Red.), Boken om pedagogerna (s. 238-263). Stockholm: Liber.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L.,& Wehner-Godée, C. (2014). Barn och naturvetenskap -
Upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Elm, A. (2008). Interaktion och naturvetenskap i en förskola och i en förskoleklass.
(Licentiatavhandling, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete).
Engdahl, K. (2014). Förskolegården: En pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och
inflytande. (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad
33 Engdahl, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015). Organisation, arbetssätt och innehåll. | I. Engdahl & E. Ärlemalm-Hagsér (Red.), Att bli förskollärare Mångfacetterad komplexitet (s. 79-98). Stockholm: Liber.
Eriksson Bergström, S. (2013). Rum, barn och pedagoger: Om möjligheter och
begränsningar i förskolans fysiska miljö. (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Pedagogiska
institutionen).
Gjems, L. (2009). Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur.
Granberg, A. (2000). Småbarns utevistelse. Stockholm: Liber.
Hammarsten, M. (2014). Fritidshemsbarns meningskapande på oredigerade platser utomhus
kring fritidshem. Masteruppsats, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap
och lärande.
Hedefalk, M. (2014). Förskola för hållbar utveckling – Förutsättningar för barns utveckling
av handlingskompetens för hållbar utveckling. (Doktorsavhandling, Uppsala universitet,
Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för
utbildningsvetenskaper Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier).
Hedefalk, M., Almqvist, J., & Östman, L. (2015). Education for sustainable development in early childhood education: a review of the research literature. Environmental Education
Research, 21(7), 975 -990.
Helldén, G., Jonsson, G., Karlefors, I., & Vikström, A. (2010). Vägar till naturvetenskapens
värld - ämneskunskap i didaktisk belysning. Stockholm: Liber.
Håll Sverige Rent (u.å.). Inspiration och verktyg för skola och förskola. Hämtad 10 maj, 2016, från http://www.hsr.se/skola-och -forskola
Jonsson, G. (2007). Mångsynthet och mångfald: om lärarstudenters förståelse av och
undervisning för hållbar utveckling.(Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet,
34 Lenz Taguchi, H. (2012). Pedagogisk dokumentation som aktiv agent: Introduktion till intra-
aktiv pedagogik. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. | A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 144-156). Stockholm: Liber.
MacQuarrie, S., Nugent, C., & Warden, C. (2015). Learning with nature and learning from others: nature as setting and resource for early childhood education. Journal of Adventure
Education and Outdoor Learning, 15(1), 1-23.
Mårtensson, F. (2004). Landskapet i leken: En studie av utomhuslek på förskolegården. (Doktorsavhandling, Swedish University of Agricultural Sciences Alnarp, Institutionen för landskapsplanering).
Nordin-Hultman, E. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten).
Palmer, A. (2010). Att bli matematisk: matematisk subjektivitet och genus i lärarutbildningen
för de yngre åldrarna (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Pedagogiska
institutionen).
Reis, M. (2011). Att ordna, från ordning till ordning: Yngre förskolebarns matematiserande (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för didaktik och pedagogisk profession).
Roos, C. (2014). Att berätta om små barn - att göra en minietnografisk studie. | A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 46-57). Stockholm: Liber.
Sheridan, S., Williams, P., Sandberg, A. & Vuorinen, T. (2011). Preschool teaching in Sweden - a profession in change. Educational Research,53(4), 415-437.
35 Simon, J. (2009). Kreativitetens kännetecken: En fenomenologisk studie (Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen).
Skolinspektionen. (2012). Förskola, före skola - lärande och bärande.
Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget.
(Skolinspektionens rapport 2012:7). Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.
Szczepanski, A. (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning: ett utomhuspedagogiskt perspektiv. Nordic Studies in Science Education, 9(1), 3-7.
Szcepanski, A. & Dahlgren L. (2011). Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus. Didaktisk tidskrift, 20(1), 21-48.
Säljö, R. (2012). Den lärande människan - teoretiska traditioner. | U. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande skola bildning - Grundbok för lärare. (s. 139 - 196). Stockholm: Bokförlaget Natur & Kultur.
UNDP. (u.å.). Globala målen för hållbar utveckling. Hämtad 10 maj, 2016, från http://www.globalamalen.se/
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vikström, A. (2005). Ett frö för lärande: en variationsteoretisk studie av undervisning och
lärande i grundskolans biologi. (Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet, Institutionen
för utbildningsvetenskap).
Vikström, A. (2008). What is intended, what is realized and what is learned? Teaching and learning biology in primary school classroom. Journal of Science Teacher Education, 19(3), 211 - 233. doi:10.1007/s10972-008-9090-y
36 Vygotskij, L. (1999a). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB.
Vygotskij, L. (1999b). Vygotskij och skolan: Texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi
kommenterade som historia och aktualitet. | G. Lindqvist (Red.). Lund: Studentlitteratur.
Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2005). Lyssnandets pedagogik - etik och demokrati i
pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.
Ärlemalm-Hagsér, E. (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. Nordisk barnehageforskning, vol 5(14), 1-14.
37
9. Bilagor
Bilaga 1
Intervjufrågor:
Vad heter du? Hur gammal är du?
Hur länge har du arbetat inom förskoleverksamhet? När tog du din förskollärarexamen?
Vad anser du är viktiga miljö- och naturvårdsfrågor?
Vad är viktigt för dig? (Personliga tankar, försök att utveckla resonemanget; hemma, naturen). Tänker du annorlunda på förskolan? Tar du med dig ditt engagemang till förskolan?
Hur anser du att man kan arbeta med miljö- och naturvårdsfrågor på förskolan? (Kan du se andra möjliga sätt att arbeta med dessa frågor på förskolan?)
Vad tycker du om det som står i läroplanen angående de miljö- och naturvetenskapliga strävansmålen?
Vilka är begränsningarna för att arbeta med dessa områden?
Kan du beskriva hur naturvetenskapliga ämnen blir synliga under hela dagen på förskolan? Kan du beskriva hur naturvetenskapliga ämnen blir synliga ute på förskolegården?
Har ni något särskilt material som ni utgår ifrån?
Upplever du att det finns några ämnen som är enklare att arbeta med under utevistelsen? I så fall vilka? (Hur gör ni då?)
38
Bilaga 2
Transkriberingssystem
VER: varje yttrande börjar med kodnamn och kolon
< > det som står inom vinkelparentes är överlappade områden i samtalet
# paus, representerar ett tydligt uppehåll i talet
: tydlig förlängning av ljud, ju fler kolon desto längre ljud :::
[!] ordet före uttalas med eftertryck
-? stigande slutton
-. fallande slutton
-! fordrande/krävande slutton
- jämn slutton
[=text] inom klammer presenteras förklaringar, tolkningar och kontextinformation
39
Bilaga 3
Samtycke för vuxen till deltagande i studentforskning
Förskollärarutbildningen – Examens arbete (LEXP16v16) – Våren 2016Martina Johansson och Frida Johnson genomför en studie i kursen Examensarbete inom ramen för förskollärarprogrammet vid Jönköping University. Övergripande fokus i studien är att undersöka pedagogiska och didaktiska frågor rörande förskolans policy och praktik. Mer specifikt handlar denna studie om att undersöka hur utevistelsen på förskolegården kan användas i arbetet med läroplanens mål kring naturvetenskap, miljö- och naturvårdsfrågor.
Martina Johansson och Frida Johnson genomför denna studie i syfte att (a) bidra till kunskap om
förskolan och dess verksamhet; (b) få erfarenhet av att genomföra empirisk forskning inom utbildning och undervisning; och (c) fullgöra kraven för att bli examinerad från förskollärarprogrammet på Högskolan för Lärande och Kommunikation vid Jönköping University.
Om du accepterar att delta i denna studie kommer du att bli tillfrågad om att delta i en eller flera av följande aktiviteter:
____ Delta i en intervju/intervjuer relaterat till forskningsämnet.
____ Du ger din tillåtelse att bli observerad under dagliga aktiviteter i förskolan.
All information som genereras kommer att anonymiseras vilket garanterar att du inte kan bli identifierad. Dessutom kommer all information som genereras förvaras på ett säkert sätt som förhindrar att det försvinner t ex genom stöld.
Du har din fulla rätt att avbryta deltagande samt att ta tillbaka samtycke när som helst och utan några påföljder.
Om du har frågor gällande den här undersökningen och/eller ditt deltagande, vänligen kontakta kursansvarig,
Robert Lecusay (robert.lecusay@ju.se), eller examinator, Monica Nilsson (monica.nilsson@ju.se)
Om du accepterar att delta, vänligen skriv under nedan.
Deltagarens kontaktinformation, telefon och/eller email: _________________________________ ________________________________
Datum
________________________________ ________________________________ Deltagarens signatur Studentens namn
________________________________ ________________________________ Namnförtydligande Namnförtydligande
40