Studiens resultat bidrar med ökad kunskap för folkhälsoarbetet. Resultatet kan komma att underlätta vid arbete med barn och ungas psykiska hälsa. Resultatet kan också tänkas bidra till en ökad förståelse för varför barn och unga mår psykiskt dåligt, och kan utgöra
beslutsunderlag för kommuner och landsting. Slutsatser för studien:
•! Studien visar att det finns både en förekomst av psykisk hälsa men också psykisk ohälsa bland barn och unga i Västmanland. Det finns en grupp individer som lider av psykiska besvär.
•! Studien bekräftar det som tidigare studier menar att tjejer i en större utsträckning lider av psykisk ohälsa, det än killar.
•! Studiens resultat visar också att det finns en relation mellan subjektiv uppfattning av socioekonomi och psykisk hälsa, positiv psykisk hälsa och psykosomatiska besvär. •! Studiens resultat visar att det är skolrelaterade faktorer som har den största inverkan
på den psykiska hälsan, både med fokus på positiv psykisk hälsa och psykosomatiska besvär.
Det är dock av vikt att studera detta fält vidare. Det finns fåtalet studier som faktiskt undersöker skoltrivsel som den huvudsakliga faktorn till den ökning av psykisk ohälsa hos barn och unga. Detta arbete skulle med vikt kunna tas vidare. Det hade varit intressant att undersöka om det främst är den psykologiska delen av trivseln eller den miljömässiga delen som påverkar främst. Det hade varit intressant att göra en kompletterande kvalitativ studie.
REFERENSLISTA$$
Ahlborg, M., Svedberg, P., Nyholm, M., Morgan, A., & Nygren, J. (2017). Socioeconomic inequalities in health among Swedish adolescents - adding the subjective
perspective. BMC Public Health, 17(1), 838. doi: https://doi.org/10.1186/s12889-017- 4863-x
Andersson, I. (2016). Epidemiologi för hälsovetare: en introduktion. (Upplaga 2). Lund: Studentlitteratur.
Bannigan & Watson. (2009). Reliability and validity in a nutshell. Journal of Clinical
Nursing, 18, 3237-3243. doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.02939.x
Bolarinwa, O.A. (2015). Principles and methods of validity and reliability testing of
questionnaires used in social and health science researches. Nigerian Postgraduate
Medical Journal, 22(4), 195-201.
Bonita, R., Beaglehole, R., & Kjellström, T. (2006). Basic epidemiology. Geneva: WHO Press. http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/43541/1/9241547073_eng.pdf
Bor, W., Dean, A., Najman, J., & Hayatbakhsh, R. (2014). Are child and adolescent mental health problems increasing in the 21st century? A systematic review. Australian &
New Zealand Journal of Psychiatry. London, England: SAGE Publications. doi:
https://doi.org/10.1177/0004867414533834
Bremberg, S., & Dalman, C. (2015). En kunskapsöversikt: Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova.
Bremberg, S. (2015). Mental health problems are rising more in Swedish adolescents than in other Nordic countries and the Netherlands. Acta Paediatrica. doi:
https://doi.org/10.1111/apa.13075
Bryman, A. (2016). Social research methods. (Upplaga 5). Oxford: Oxford University Press Dahlgren G, Whitehead M. 1991. Policies and Strategies to Promote Social Equity in Health.
Stockholm, Sweden: Institute for Futures Studies.
Doré, I., O’Loughlin, J., Beauchamp, G., Martineau, M., & Fournier, L. (2016). Volume and social context of physical activity in association with mental health, anxiety and depression among youth. Preventive Medicin, 91(2016), 344-350.
Dray, J., Bowman, J., Campbell, E., Freund, M., Hodder, R., Wolfenden, L., … Wiggers, J. (2017). Effectiveness of a pragmatic school-based universal intervention targeting student resilience protective factors in reducing mental health problems in
adolescents. Journal of Adolescence, 57, 74–89. doi: https://doi.org/10.1016/j.adolescence.2017.03.009
Etikprövningsnämnden. (2016). Ansökan om etikprövning av forskning som avser
människor. Liv & Hälsa Ung Västmanland 2017. Dnr 2016/480. Regionala
etikprövningsnämnden Uppsala.
Field, A. (2009). Discovering statistics using SPSS. Third Edition. (And sex and drugs and rock’n’roll).
Folkhälsomyndigheten. (2015). Socioekonomiska villkor och psykisk ohälsa bland
tonåringar. Hämtad den 13 april 2019 från,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/9a7a67ec492f46b28511d9c6ee2 74bd4/socioekonomiska-villkor-psykisk-ohalsa-tonaringar-15137.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2016b). Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland
tonåringar. Hämta den 16 februari från,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/8169d0d0a5a846d29cf4b6a7cf d1dffb/skolprestationer-skolstress-psykisk-ohalsa-tonaringar-16003-webb.pdf Folkhälsomyndigheten. (2017). Begrepp. Hämtad den 20 februari 2019 från,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/psykisk-halsa/begrepp-psykisk-halsa/).
Folkhälsomyndigheten. (2018a). Öppna jämförelser folkhälsa 2019. Hämtad den 13 april 2019 från,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ec714fca0b0145eab3d79245115 50a74/oppna-jamforelser-folkhalsa-2019-18076.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2018b). Varför har den psykiska ohälsan ökat hos barn och unga?
Utvecklingen under perioden 1985-2014. Hämtad den 16 mars 2019 från,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/628f1bfc932b474f9503cc6f8e2 9fd45/varfor-psykiska-ohalsan-okat-barn-unga-18023-2-webb-rapport.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2018c). Utveckling av psykosomatiska besvär, skolstress och
skoltrivsel bland 11, 13 och 15-åringar. Resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18. Hämtad den 16 mars 2019 från,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/f9d75a62b8c944eab0d73df451 5e287e/utvecklingen-psykosomatiska-besvar-skolstress-skoltrivsel-11-13-15-aringar- 18043.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2018d). Skillnader i positiv psykisk hälsa bland olika grupper. En
kartläggande litteraturöversikt utifrån kön, ålder, socioekonomisk status, födelseland och sexuell läggning. Hämtad den 30 februari 2019 från,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/5e290955efa948bfb8a413e807 28604d/skillnader-positiv-psykisk-halsa-grupper-18088.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2019). Folkhälsans utveckling, årsrapport 2019. Hämtad den 13 april 2019 från,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/d162673edec94e5f8d1da1f78e5 4dac4/folkhalsans-utveckling-arsrapport-2019.pdf
González, H., Tarraf, W., Whitfield, K., & Vega, W. (2010). The epidemiology of major depression and ethnicity in the United States. Journal of Psychiatric
Research, 44(15), 1043–1051. doi: https://doi.org/10.1016/j.jpsychires.2010.03.017
Guo, C., Tomson, G., Guo, J., Li, X., Keller, C., & Söderqvist, F. (2015). Psychometric evaluation of the Mental Health Continuum-Short Form (MHC-SF) in Chinese adolescents – a methodological study. Health and Quality of Life Outcomes, 13, 1-9. doi: 10.1186/s12955-015-0394-2
Hinkle, D. E., Wiersma, W., & Jurs, S. G. (2003). Applied statistics for the behavioral
sciences. (Upplaga 5). Boston: Houghton Miffin.
Holloway, I. & Galvin, K. (2016). Qualitative research in nursing and healthcare. (Upplaga 4). Chichester, West Sussex, UK: John Wiley & Sons Ltd.
Hosokawa, R., Katsura, T., & van Wouwe, J. (2018). Effect of socioeconomic status on behavioral problems from preschool to early elementary school – A Japanese longitudinal study. PLoS ONE, 13(5), e0197961. doi:
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0197961
Irhammar, M., & Cederblad, M. (2006). En longitudinell studie av identitet och psykisk hälsa hos en grupp utlandsfödda adopterade. Socialvetenskaplig tidsskrift, 13(1), 35-50. Johansson, J. (2016). Psykisk hälsa bland unga HBTQ-personer: En ungdomsundersökning
i Västmanland baserad på Liv och Hälsa Ung 2014 (Magisteruppsats). Västerås:
Mälardalens högskola.
Keyes, C. L. M. (2007). Promoting and Protecting Mental Health as Flourishing: A Complementary Strategy for Improving National Mental Health. American
Psychological Association, 62, 95-108. doi: 10.1037/0003-066X.62.2.95
Keyes, C. L. M (2009). Atlanta: Breif desciption of the Mental health continuum short form (MHC-SF). Hämtad den 24 Januari 2017 från
https://www.aacu.org/sites/default/files/MHC-SFEnglish.pdf
Kinnunen, P., Laukkanen, E., & Kylmä, J. (2010). Associations between psychosomatic symptoms in adolescence and mental health symptoms in early adulthood.
International journal of nursing practice, 16(1), 43-50.
Marmot, M., Friel, S., Bell, R., Houweling, T. A. J., & Taylor, S. (2008). Closing the Gap in a Generation: Health Equity through Action on the Social Determinants of Health.
Lancet, 372, 1661-1669. doi: http://dx.doi.org/10.1016/S0140-6736(08)61690-6
Nationell samordnare inom området psykisk hälsa. (2015). Regeringens strategi inom
området psykisk hälsa 2016-2020. Fem fokusområden fem år framåt. Hämtad den
30 februari 2019 från, http://samordnarepsykiskhalsa.se/wp- content/uploads/2016/08/psykisk_halsa_210x240_se_webb.pdf
Nordlander, E., & Stensöta, H. (2014). Grades – for Better or Worse? The Interplay of School Performance and Subjective Well-Being Among Boys and Girls. Child Indicators
Research, 7(4), 861–879. doi: https://doi.org/10.1007/s12187-014-9233-y
O’ Connor, C., Dyson, J., Cowdell, F., & Watson, R. (2018). Do universal schoolYbased mental health promotion programmes improve the mental health and emotional wellbeing of young people? A literature review. Journal of Clinical Nursing. doi:
https://doi.org/10.1111/jocn.14078
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen- kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. (Upplaga 3). Stockholm: Liber
Pallant, J. (2016). SPSS Survival Manual. (Upplaga 6). Berkshire: Open University Press. Patel, V., Flisher, A. J., Hetrick, S., & McGorry, P. (2007). Mental health of young people: a
global public-health challenge. The Lancet, 369(9569), 1302-1313.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (Upplaga 4). Lund: Studentlitteratur.
Potrebny, T., & Wiium, N. (2017). Temporal trends in adolescents’ self-reported
psychosomatic health complaints from 1980-2016: A systematic review and meta- analysis. PLoS One, 12(11), e0188374. doi:
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0188374
Präg, P., Mills, M., & Wittek, R. (2016). Subjective socioeconomic status and health in cross- national comparison. Social Science & Medicine, 149, 84–92. doi:
https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2015.11.044
Rasberry, C., Tiu, G., Kann, L., Mcmanus, T., Michael, S., Merlo, C., … Ethier, K. (2017). Health-Related Behaviors and Academic Achievement Among High School Students - United States, 2015. MMWR. Morbidity and Mortality Weekly Report, 66(35), 921– 927. doi: https://doi.org/10.15585/mmwr.mm6635a1
Region Västmanland. (2018). Liv och hälsa ung. Hämtad den 10 mars 2019 från, https://regionvastmanland.se/halsa-och-vard/folkhalsa/liv-och-halsa-ung/ Rostila, M. & Toivanen, S. (red.) (2018). Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska
skillnader i hälsa och livslängd. Stockholm: Liber.
Schulte-Körne, G. (2016). Psychische Störungen bei Kindern und Jugendlichen im schulischen Umfeld. Deutsches Arzteblatt International, 113(11), 1515–1525. doi: https://doi.org/10.3238/arztebl.2016.0183
Szklo, M., & Nieto, J. (2014). Epidemiology: Beond the basics. Jones & Barlett Publisher Inc. Wang, C., Williams, K., Shahaeian, A., & Harrison, L. (2018). Early predictors of escalating
internalizing problems across middle childhood. School Psychology Quarterly, 33(2), 200–212. doi: https://doi.org/10.1037/spq0000218
Weare, K., & Nind, M. (2011). Mental health promotion and problem prevention in schools: what does the evidence say? Health Promotion International, 26(1), 129–169. doi: https://doi.org/10.1093/heapro/dar075
World Medical Association General Assembly. (2013). World medical association declaration of Helsinki: Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects.
Jama, 310, 2191-2194.
World Health Organization. (1948). Constitution of the World Health Organization. Hämtad den 20 februari 2019 från,
http://whqlibdoc.who.int/hist/official_records/constitution.pdf
World Health Organization. (2005). Promoting Mental Health: Concepts, Emerging
evidence, Practice. Hämtad 13 februari 2017 från,
http://www.who.int/mental_health/evidence/MH_Promotion_Book.pdf
World Health Organization. (2008). Closing the gap in a generation: Health equity through
action on the social determinants of health. Hämtad den 10 maj 2017 från,
http://www.who.int/social_determinants/final_report/csdh_finalreport_2008.pdf World Health Organization. (2013). Mental health action plan 2013-2020. Hämtad den 13
februari 2017 från,
1
Box!883,!721!23!Västerås!Tfn:$021310!13!00! Box!325,!631!05!Eskilstuna!Tfn:$016315!36!00!