6. Diskussion
6.3 Slutsatser och vidare forskning
Både i samtalen under användning av CIRCA och under traditionella gruppaktiviteter förekom gester, skratt, kommunikativa hjälpbeteenden och nyttjande av aktiviteternas material som en form av interaktionella resurser. I flera avseenden användes dessa resurser på liknande sätt i de olika samtalen, men det fanns också skillnader i när och hur resurserna nyttjades. Det som framförallt utmärkte CIRCA som gruppaktivitet, i relation till de traditionella gruppaktiviteterna, var: att både pekning och ikoniska gester nyttjades för att förmedla eller förtydliga ett budskap; att skratt fungerade som ett sätt att uttrycka ömsesidig förståelse kring materialet; att gissningar utifrån kontexten som CIRCA gav oftare lyckades som kommunikativt hjälpbeteende; samt att bilderna och musiken i CIRCA nyttjades som ett stöd för uttryck och förståelse i samtal. Samtliga deltagare var också positiva till användandet av CIRCA. Då åsikter kring samtal under användning av CIRCA verkade hänga samman med individuella intressen är sannolikt upplevelsen av CIRCA beroende av vilket material som slumpmässigt visas vid varje tillfälle. Både personer med lättare och gravare språkliga svårigheter upplevde att CIRCA fungerade som ett stöd i samtal, men beroende på grad och typ av språkliga svårigheter användes CIRCA samtalsstödjande på olika sätt.
35
Föreliggande studie visar att CIRCA fungerar väl att använda som gruppaktivitet för personer med afasi. Materialet i CIRCA stimulerar till samtal och erbjuder en möjlighet till stöd för både uttryck och förståelse. Användandet av CIRCA bidrar också till ett trevligt samtalsklimat där deltagarna hjälps åt när svårigheter i kommunikationen uppstår. Samtalen kring materialet i CIRCA utmanar deltagarna att berätta om egna upplevelser och erfarenheter, vilket utgör en form av språklig stimulans, men framförallt medför användningen av CIRCA en möjlighet att vara delaktig i ett socialt sammanhang och visa kommunikativ kompetens trots språkliga svårigheter. Dessa resultat indikerar att CIRCA skulle kunna användas i logopedisk gruppbehandling för personer med afasi (jfr. Worral et al., 2010).
För att bekräfta studiens resultat och fördjupa förståelsen för hur CIRCA fungerar som gruppaktivitet för personer med afasi behöver fler studier genomföras på området. En aspekt som endast ytligt har berörts i föreliggande studie är samtalsledarens roll i samtalen kring CIRCA, och det vore exempelvis intressant att utforska hur aktiviteten skulle fungera utan en samtalsledare. Då en stor del av materialet i den svenska versionen av CIRCA är kopplat till svensk kultur, vore det även intressant att undersöka hur samtalsstödet fungerar i en grupp personer med annan kulturell bakgrund.
36
Referenser
Afasiförbundet (u.å.). Afasi. Hämtad 2019-01-01 från https://www.afasi.se/om-afasi/
Akhavan, N., Göksun, T. & Nozari, N. (2017). Integrity and Function of Gestures in Aphasia. Aphasiology, 32(11), 1310-1335.
Allwood, J. (u.å.). Gest. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-04-11 från http://www.ne.se Alm, N., Astell, A., Ellis, M., Dye, R., Gowans, G. & Campbell, J. (2004). A Cognitive Prosthesis and Communication Support for People with Dementia. Neuropsychological Rehabilitation, 14(1-2), 117-134.
Alm, N., Dye, R., Gowans, G., Campbell, J., Astell, A. & Ellis, M. (2007). A Communication Support System for Older People with Dementia. IEEE Computer, 40(5), 35-41.
Anward, J. (u.å.). Samtalsanalys. I Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-01-01 från http://www.ne.se
Archer, B., Tetnowski, J., Freer, J. C., Schmadeke & Christou-Franklin, E. (2018). Topic Selection Sequences in Aphasia Conversation Groups. Aphasiology, 32(4), 394-416. Astell, A. J., Ellis, M., Alm, N., Dye, R., Gowans, G. & Campbell, J. (2008). CIRCA: A Communication Prosthesis for Dementia. I A. Mihailidis, J. Boger, H. Kautz & L. Normie (red.), Technology and Aging: Selected Papers from 2007 International Conference on Technology and Aging (s. 67-76). Amsterdam: IOS Press.
Astell, A. J., Ellis, M. P., Bernardi, L., Alm, N., Dye, R., Gowans, G. & Campbell, J. (2010). Using a Touch Screen Computer to Support Relationships between People with Dementia and Caregivers. Interacting With Computers, 22(4), 267-275.
Astell, A. J., Smith, K. S., Potter, S. & Preston-Jones, E. (2018). Computer Interactive Reminiscence and Conversation Aid Groups – Delivering Cognitive Stimulation with Technology. Alzheimer's & Dementia: Translational Research & Clinical Interventions, 4, 481-487.
Barriball, K. L. & While, A. (1994). Collecting Data Using a Semi-Structured Interview: A Discussion Paper. Journal of Advanced Nursing, 19(2), 328-336.
Brooker, D. & Duce, L. (2000). Wellbeing and Activity in Dementia: A Comparison of Group Reminiscence Therapy, Structured Goal-Directed Group Activity and Unstructured Time. Aging & Mental Health, 4(4), 354–358.
Carozza, L. & Shafi, N. (2012). Quality of Life in Aphasia Community Group Members: A Social Model of Clinical Treatment. Neuropsychologica, 11(1), 1-7.
Damico, J., Simmons-Mackie, N. & Wilson, B. (2004). The Negotiation of Intelligibility in an Aphasic Dyad. Clinical Linguistics & Phonetics, 20(7-8), 599-605.
37
DiCicco-Bloom, B. & Crabtree B. F. (2006). The Qualitative Research Interview. Medical Education, 40(4), 314-321.
Edling, I. & Söderqvist-Sandin, N. (2018). Högteknologiskt samtalsstöd som gruppaktivitet för personer med demenssjukdom. En analys av interaktion vid användning av applikationen CIRCA. (Examensarbete, Linköpings universitet, Linköping). Hämtad från http://liu.diva- portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1264631&dswid=1545
Einarsson, J. (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur.
Ekström, A., Lindholm, C., Majlesi, A. R., Samuelsson, C. (2017) Communication and Collaboration in Dementia. I L. C. Hydén & E. Antelius (red.) Living with Dementia: Relations, Responses and Agency in Everyday Life (s. 93-115). London: Palgrave Macmillan.
Elman, R. J. (2007). The Importance of Aphasia Group Treatment for Rebuilding Community and Health. Topics in Language Disorders, 27(4), 300-308.
Ferm, U., Pilesjö, M. S. & Tengel Jöborn, M. (2009). Samtalsmatta: Svenska erfarenheter av metoden. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet.
Goodwin, C. (2003). Conversational Frameworks for the Accomplishment of Meaning in Aphasia. I C. Goodwin (red.) Conversation and Brain Damage (s. 90-111). Oxford: Oxford University Press.
Gowans, G., Campbell, J., Alm, N., Dye, R., Astell, A., & Ellis, M. (2004). Designing a Multimedia Conversation Aid for Reminiscence Therapy in Dementia Care Environments. I E. Dykstra-Erickson & M. Tscheligi (red.) CHI'04 Extended Abstracts on Human Factors in Computing Systems (s. 825-836). New York: Association for Computing Machinery.
Halkier, B. (2010). Fokusgrupper. Malmö: Liber.
Hilari, K. & Byng, S. (2009). Health-Related Quality of Life in People with Severe Aphasia. International Journal of Language Communication Disorders, 44(2), 193-205.
Johansson, M. B., Carlsson, M., & Sonnander, K. (2012). Communication Difficulties and the Use of Communication Strategies: From the Perspective of Individuals with Aphasia.
International Journal of Language & Communication Disorders/Royal College of Speech & Language Therapists, 47(2), 144-155.
Kim, M. (2011). Comprehension. I L. LaPointe (red.) Aphasia and Related Neurogenic Language Disorders (s. 111-120). New York: Thieme.
Leng, F. Y., Yeo, D., George, S., & Barr, C. (2014). Comparison of iPad Applications with Traditional Activities Using Person-Centred Care Approach: Impact on Wellbeing for Persons with Dementia. Dementia, 13(2), 265-273.
Lindström, J. (2008). Tur och ordning: Introduktion till svensk samtalsgrammatik. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
38
Madden, M. L., Oelschlaeger, M. L. & Damico, J. S. (2002). The Conversational Value of Laughter for a Person with Aphasia. Aphasiology, 16(12), 1199-1212.
Marshall, R. C. (1999). Introduction to Group Treatment for Aphasia: Design and management. Woburn: Butterworth-Heinemann.
McNeill, D. (1992). Hand and Mind: What gestures reveal about thought. Chicago: University of Chicago Press.
Myers, G. (1998). Displaying Opinions: Topics and Disagreement in Focus Groups. Language in Society, 27(1), 85-111.
Norrby, C. (2014). Samtalsanalys: Så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur.
Norris, M. R. & Drummond, S. S. (1998). Communicative Functions of Laughter in Aphasia. Journal of Neurolinguistics, 11(4), 391-402.
Oelschlaeger, M. L. & Damico J. S. (2000). Partnership in Conversation: A Study of Word Search Strategies. Journal of Conversation Disorders, 33(3), 205-255.
Papathanasiou, I., Coppens, P. & Davidson, B. (2016). Aphasia and Related Neurogenic Communication Disorders: Basic Concepts, Management and Efficacy. I I. Papathanasiou & P. Coppens (red.) Aphasia and Related Neurogenic Communication Disorders (s. 3-14). Burlington: Jones & Bartlett Learning.
Parr, S. (2007). Living with Severe Aphasia: Tracking Social Exclusion. Aphasiology, 21(1), 98-123.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2010). Essentials of Nursing Research. Appraising Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott-Raven Publishers.
Potagas, C., Kasselimis, D. & Evdokimidis, I. (2016). I I. Papathanasiou & P. Coppens (red.) Aphasia and Related Neurogenic Communication Disorders. New York: Jones & Bartlett Learning.
Pritchard, M., Dipper, L., Morgan, G., & Cocks, N. (2015). Language and Iconic Gesture Use in Procedural Discourse by Speakers with Aphasia. Aphasiology, 29(7), 826–844.
Purves, B., Phinney, A., Hulko, W., Puurveen, G., & Astell, A. (2015). Developing CIRCA- BC and Exploring the Role of the Computer as a Third Participant in Conversation. American Journal of Alzheimer's Disease and Other Dementias, 30(1), 101-107.
Rose, M., Mok, Z. & Sekine, K. (2017). The Communicative Effectiveness of Pantomime Gesture in People with Aphasia. International Journal of Language & Communication Disorders, 52(2), 227-237.
Ross, A., Winslow, I., Marchant, P. & Brumfitt, S. (2006). Evaluation of Communication, Life Participation and Psychological Wellbeing in Chronic Aphasia: The Influence of Group Intervention. Aphasiology, 20(5), 427-448.
39
Samuelsson, C., Ekström, A., Majlesi, A. R. & Plejert, C. (2016). Kommunikation vid demenssjukdom. I I. Hellström & L-C. Hydén (red.) Att leva med demens (s. 63-70). Falkenberg: Gleerups Utbildning.
Simmons-Mackie, N. & Lynch, K. E. (2013). Qualitative Research in Aphasia: A Review of the Literature. Aphasiology, 28(11), 1281-1301.
Socialstyrelsen (2017). Statistik om stroke 2016. Hämtad 2019-01-01 från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20772/2017-12-18.pdf Statistiska centralbyrån (2017). Hög medellivslängd i Sverige. Hämtad 2019-01-01 från http://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Hog-medellivslangd-i-Sverige/
Thomas, S. A. & Lincoln, N. B. (2008). Predictors of Emotional Distress after Stroke. Stroke, 39(4), 1240-1245.
Van Nispen, K., Van de Sandt-Koenderman, M., Sekine, K., Krahmer, E. & Rose, M. L. (2017). Part of the Message Comes in Gesture: How People with Aphasia Convey Information in Different Gesture Types as Compared with Information in Their Speech. Aphasiology, 31(9), 1078-1103.
Wertz, R. T., Collins, M. H., Weiss, D., Kurtzke, J. F., Friden, T., Brookshire, R. H., Pierce, J., Holtzapple, P., Hubbard, D. J., Porch, B. E., West, J. A., Davis, L., Matovitch, V., Morley, G. K. & Resurreccion, E. (1981). Veterans Administration Cooperative Study on Aphasia: A Comparison of Individual and Group Treatment. Journal of Speech and Hearing Research, 24(4), 580-594.
Worral, L., Sherratt, S., Rogers, P., Howe, T., Hersh, D., Ferguson, A. & Davidson, B. (2010). What People with Aphasia Want: Their Goals According to the ICF. Aphasiology, 25(3), 309-322.
40