I skönlitteraturundervisning integrerar intervjuade lärare innehållet och språket, så att inlärningen blir meningsfull för inlärare. Samtliga lärare som intervjuades är medvetna om att skönlitteratur har en bidragande roll för elevers språk- och kunskapsutveckling och de arbetar kontinuerligt med skönlitteratur i sin undervisning. I studien har jag kommit fram till att kontinuerlig skönlitteratursläsning i undervisningen kan vara ett bra arbetssätt för att öka elevers läsvanor och för att förbättra deras läsförståelse i alla ämnen. Att ha läsförståelse är en av de viktigaste fördelarna, för att utöka elevers språk- och kunskapsutveckling som behövs i skolan för att elever ska kunna nå skolans mål. Genom litteraturen får elever förståelse för olika genrer som förekommer i läromedlen. Under läsningens gång fungerar läraren som ett stöd så att elever kan ta till sig språket och utveckla det. Läsning av skönlitteratur verkar underlätta elevers tillägnande av skolspråket som behövs för fortsatt kunskapsutveckling.
De andra fördelarna som de verksamma lärarna tog upp i studien är elevers personliga och sociala utveckling med hjälp av gruppdiskussioner. Efter undersökningen har jag förstått att gruppdiskussioner är en viktig del av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. De ger inlärare möjlighet att arbeta, diskutera och argumentera med varandra i grupper och ökar deras tankeförmåga. Detta språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt bidrar även till elevers utveckling. Eleverna får även träna på att sätta ord på sina tankar och känslor. Jag tror att individer som kan använda ett språk väl och anpassar det till olika situationer tenderar att ha en mer positiv social och personlig utveckling. Individer med ett torftigt språk kan ha svårt att etablera kontakter med andra vilket hämmar deras sociala kompetens.
Jag har även förstått att skönlitteratur är ett redskap som främjar elevers språkutveckling och utökar elevernas ordförråd och grammatiska kunskaper. De lär sig även att läsa
mellan raderna och därmed få en större förståelse till det som texterna är tänkta att förmedla. Efter ett tag kan eleverna känna igen sig i olika slags texter och även själv producera dem. Lärarnas tankar och åsikter kring skönlitteraturläsning och vilka metoder de använder vid arbetet med skönlitteratur för att utveckla undervisningen kommer att hjälpa mig i min framtida roll som lärare i svenska som andraspråk. Jag har lärt mig hur viktig lärarens roll är för att motivera elevers läsning och utveckla deras läslust med hjälp av en välplanerad litteraturundervisning. Jag har blivit intresserad av att använda skönlitteratur och även fått nya idéer om hur jag kan använda den i min undervisning. Under arbetets gång har jag även fått insikt om betydelsen av att ta hänsyn till elevers bakgrund vid val av böcker och läsning av skönlitteratur är ett lärorikt arbetssätt som påskyndar elevers språkutveckling och ökar inlärares ordförråd och grammatiska kunskaper.
Det skulle vara intressant att forska vidare och jämföra två olika grupper av elever, en grupp av elever som har haft kontinuerlig litteraturläsning med diskussioner under skolgången och en annan grupp av elever som inte har fått kontinuerlig litteraturläsning med samtal och jämföra de både gruppernas resultat och se om det finns skillnader på deras språk- och kunskapsutveckling.
Litteraturlista
Alleklev, Birgitta & Lindvall, Lisbeth (2000). Listiga räven - Läsinlärning genom
skönlitteratur. Stockholm: En bok för alla.
Bergman, Pirkko & Sjöqvist, Lena (2003). Skönlitteratur som läromedel. Hämtad från
[http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb
ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf1867.pdf%3Fk%3D1867] 20160118.
Brodow, Bengt & Rininsland, Kristina (2005). Att arbeta med skönlitteratur i skolan-
praktik och teori. Lund: Studentlitteratur.
Carver, Ronald P. (1994). Percentage of unknown vocabulary words in a text as a function of the relative difficulty of the text: implications for instruction. Journal of
Reading Behavior, 26(4), 413-437.
Chambers, Aidan (1993). Böcker inom oss om boksamtal. Stockholm: Nordstedt.
Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.
Enström, Ingegerd (2004). Ordförråd och ordinlärning med särkilt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, K. & Lindberg. I (Red.) Svenska som andraspråk: i forskning,
undervisning och samhälle. Lund:Studentlitteratur.
Gibbons, Pauline (2009). Stärk språket stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren studieförlag AB.
Hedeboe, Bodil & Polias John (2008). Genrebyrån: en språkpedagogisk funktionell
grammatik i kontext. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Holmegaard, Margareta & Wikström, Inger (2004). Språkutvecklande ämnesundervisning. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (Red.) Svenska som andraspråk: i
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. Uppl.) Lund: Stundetlitteratur.
Kuyumcu, Eija (2004). Genrer i skolans språkutvecklande arbete. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (Red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Körling, Anne-Marie (2003). Läsning från början. I: Norberg, I. (Red.) Läslust och
lättläst. Att förebygga och reparera lässvårigheter och bevara läslusten, Läsning från början. Lund: Bibliotekstjänst.
Lindberg, Inger (2006). Med andra ord i bagaget. I: Bjar, L. Det hänger på språket. Stockholm: Studenlitteratur.
Lindmark, Elisabeth (2003). Om kursplanen i svenska som andraspråk för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildningen.
Hämtad från
[
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok
%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf1867.pdf%3Fk%3D1867] 20160118.
Malmgren, Lars-Göran (1986). Den konstiga konsten: om litteraturläsning och
litteraturpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Molloy, Gunilla (2008). Refleterande läsning och skrivning. Polen: Studentlitteratur.
Nilsson, Jan (2007). Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur AB.
Norrby, Catrin (2014). Samtalsanalys. Lund: Studentlitteratur AB.
Reichenberg, Carlström Monica (1998). Koherens, röst och läsning på ett andraspråk. Hämtad från
Skolverket (2000). Gymnasiet. Kursplaner för ämnet svenska som andraspråk. Hämtad från
[
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sva?tos=gy&subjectCode=sva&lang=sv]
20160427.
Svensson, Gudrun (2009). Diskurspartiklar hos ungdomar i mångspråkiga miljöer i Malmö.
Hämtad från
[http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:347666/FULLTEXT01.pdf] 20160511.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Hämtad från
Bilagor
Bilaga 1 Intervjufrågor
1. Hur länge har du arbetat som lärare i svenska som andraspråk? 2. Vilken kompetens har du i ämnet svenska som andraspråk? 3. Vilka åldersgrupper undervisar du för?
4. Anser du att det är viktigt att arbeta med skönlitteratur? 5. I hur stor utsträckning arbetar du med skönlitterära texter? 6. På vilket sätt arbetar du med skönlitteratur i din undervisning? 5. Hur väljer ut du skönlitterära texterna ? Hur motiverar du ditt val?
6. Anser du att det finns fördelar med att arbeta med skönlitteratur jämfört med
traditionella läromedel?
7. Vilka nack- och fördelar anser du att det finns med att arbeta med skönlitteratur i din
undervisning?
8. Tror du att arbetet med skönlitterära texter i andraspråksundervisning har bidragande