Att alla elever i denna undersökning tycker att matematik är viktigt och att det är något som vi måste ha i skolan var en överraskning för mig då jag under min skoltid inte alls förstod varför vi räknade matematik. Något annat som överraskade var att eleverna mer
än gärna låter läraren styra lektionsinnehållet och att de gärna räknar i läroboken. En fundering kring varför eleverna gärna låter läraren sköta lektionsinnehållsplaneringen är att det kanske kan handla om rättvisa. Kanske vill eleverna att läraren sköter det så att det blir rättvist för alla elever i klassen? Att eleverna säger att de inte får vara med och styra innehållet på lektionerna speciellt mycket kanske kan ha att göra med deras ålder? Kan det vara så att läraren är mycket medveten om vad eleverna tillåts vara med och styra och vad de inte än får vara med och styra?
Då denna studie gjorts på endast åtta elever i en och samma skola så är det svårt att kunna göra någon form av generalisering. Att det var läraren som valde ut elever som var villiga att göra sina åsikter hörda är även detta en anledning till att resultatet blir svår att göra någon generalisering av.
Något jag gärna skulle forska vidare om är användningen av läroboken och andra arbetssätt. Matematikspråk är även det något som skulle vara spännande att läsa vidare kring.
8 Litteraturlista
Tryckta källor:
Anderson, S. E. (1997). Worldmath curriculum: Fighting eurocentrism in mathematics. In A.B. Powell & M. Frankenstein (Eds.), Ethnomathematics: Challenging Eurocentrism in mathematics education (pp.291-306). Albany, NY: State University of New York Press.
Attard, C. (2013). “If I had to pick any subject, it wouldn’t be maths”: foundations for engagement with mathematics during the middle years. Mathematics Education Research Journal, 25 (4), 569-587. doi: 10.1007/s13394-013-0081-8
Berg, G., Sundh, F. & Wede, C. (red.) (2012). Lärare som ledare: i och utanför klassrummet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bergqvist, K. (2007). Eget arbete – eget ansvar. I K. Granström (Red.), Forskning om lärares arbete i
klassrummet (s. 95-108). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Bjerneby Häll, M. (2002). Varför undervisning i matematik?: argument för matematik i grundskolan - i
läroplaner, läroplansdebatt och hos blivande lärare. Lic.-avh. Linköping : Univ.. Linköping.
Bogdan, R. & Biklen, S.K. (2003). Qualitative research for education: an introduction to theory and
methods. (4. ed.) Boston, Mass.: Pearson A & B.
Bremler, N. (2003). Matteboken som redskap och aktör: en studie av hur derivata introduceras i svenska
läroböcker 1967-2002. Licentiatavhandling Lärarhögskolan, Stockholm. Stockholm.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson. (Red.). Handbok i
kvalitativa metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Esmonde, I. (2009). Explanation in Mathematics Classrooms: A Discourse Analysis. Canadian Journal of
Science, Mathematics and Technology Education, 9(2), 86-99. doi: 10.1080/14926150902942072
Forslund Frykedal, K. (2008). Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete: om ambitionsnivå och
interaktionsmönster i samarbetssituationer. (1. uppl.) Diss. Linköping : Linköpings universitet,
2008. Linköping.
Freire, P. (1970). Pedagogy of the oppressed. New York: Continuum Publishing Co.
Green, J. (2014). Elevers användande av formativ återkoppling i matematik:. Kristianstad: Högskolan Kristianstad.
Granström, K. (2007). Ledarskap i klassrummet. I K. Granström (Red.), Forskning om lärares arbete i
klassrummet (s. 13-32). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Gröning, I. (red.) (1996). Att lära i samarbete: grupparbete i förskola och skola. 3. Uppsala: Inst. för lärarutbildning (ILU), Univ..
Hensvold, I. (2006). Elevaktiva arbetsmodeller och lärande i grundskolan: en kunskapsöversikt. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Johansson, M. (2002). Slöjdpraktik i skolan: hand, tanke, kommunikation och andra medierande redskap. Diss. Göteborg : Univ., 2003. Göteborg.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Loughran, J. & Berry, A. & Mulhall, P. (2006). Understanding and developing science teachers'
pedagogical content knowledge. London: Sense publishers.
Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman: hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.
Graneheim, U.H. & Lundman B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24 (2), 105–112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Papert, S. (1996). An exploration in the space of mathematics educations. International Journal of
Computers for Mathematical Learning, 1(1), 95123
Rystedt, E. & Trygg, L. (2010). Information från NCM: Ny kunskapsöversikt, Laborativ matematikundervisning – vad vet vi?. Nämnaren, (1), 30-31.
Samuelsson, J. (2007). Skolmatematik. I K. Granström (Red.), Forskning om lärares arbete i
klassrummet (s. 247-264). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Shulman, L. S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher,
15, 4-14.
Shulman, L. S. (1987). Knowledge and teaching: Foundations of the new reform. Harvard Educational
Review, 57, 1-22.
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då?: En multimetodstudie av eleven i
matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Doktorsavhandling, Umeå Universitet,
Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap.
SOU 1996:22. Inflytande på riktigt - om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. Stockholm. Fritzes offentliga publikationer.
Steiner, I.D. (1972). Group processes and group productivity. new york: academic Press.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Sverige. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stockholm: Skolverket.
Sönnerhed, W.W. (2011). Mathematics textbooks for teaching [Elektronisk resurs] : an analysis of
content knowledge and pedagogical content knowledge concerning algebra in mathematics textbooks in Swedish upper secondary education. Licentiatavhandling Göteborg : Göteborgs
universitet, 2011.
Tobias, S. (1987). Succeed with math: every student's guide to conquering math anxiety. New York: College Entrance Examination Board.
Utbildningsdepartementet. (2010). Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen
(2010:801). Stockholm: Norstedts juridik.
Elektroniska källor:
http://www.skolinspektionen.se/documents/kvalitetsgranskning/matte/granskningsrapport-matematik.pdf
Bilaga 1
Intervjufrågor
Läraren
Hur tycker du att en lärare ska vara? Hur tycker du att en lärare inte ska vara?
Elevinflytande
Hur får ni vara med och styra innehållet på lektionerna? Hur skulle du vilja vara med och styra innehållet?
Om du skulle få bestämma, vad skulle du då göra på matematiklektionerna?
Matematiklektioner
Hur ser en bra matematiklektion ut? Hur ser en dålig matematiklektion ut? Hur lär du dig matte bäst?
Hur lär du dig matte sämst?
Ämnet
Tycker du att matematik är viktigt? Varför? Varför inte? Vad är mest intressant i matten?
Vad är minst intressant i matten?
Arbetssätt
Vart jobbar du matte bäst – helklass? I grupp? Enskilt? Hur använder ni matematikboken på lektionerna?
Vilka andra arbetssätt än boken har ni på matematiklektionerna? Vad för andra arbetssätt skulle du vilja prova?
Bilaga 2
Mail till lärare, a
Hej!
Jag heter Sofie Sahlén Hurdén och läser sista året på grundlärarprogrammet. Denna termin skriver jag mitt examensarbete där jag skriver om matematikundervisning. Jag kommer att ta elevernas perspektiv och se hur de tycker att matematikundervisningen ska se ut och hur den inte ska se ut. Jag ska göra två samtal med fem elever i varje grupp där vi ska prata kring "bra" och "dålig" matematikundervisning och sedan utifrån samtalen göra tio enskilda intervjuer. Samtalen och intervjuerna kommer att göras i flera olika skolor. I min uppsats kommer varken elever eller skolorna att avslöjas. Innan jag kan intervjua eleverna kommer ett brev att skickas ut till föräldrarna som de ska skriva under så att deras barn får vara med och delta.
Min undran är därför om det finns någon möjlighet att jag skulle kunna komma till din klass och göra ett gruppsamtal med fem elever så snart som möjligt? Om det skulle vara OK så skulle jag då behöva din hjälp att skicka ut mail eller brev till föräldrarna. Sedan skulle jag vilja att du valde ut fem elever ur klassen som du vet är bra på att prata och som du tror vågar prata med mig och sina klasskompisar kring
matematikundervisningen.
Har du några frågor eller funderingar så svarar jag gärna på dem! Tack på förhand - Sofie!
Mail till lärare, b
Hej!
Jag heter Sofie Sahlén Hurdén och läser sista året på grundlärarprogrammet. Denna termin skriver jag mitt examensarbete där jag skriver om matematikundervisning. Jag kommer att ta elevernas perspektiv och se hur de tycker att matematikundervisningen ska se ut och hur den inte ska se ut. Jag ska göra två samtal med fem elever i varje grupp där vi ska prata kring "bra" och "dålig" matematikundervisning och sedan utifrån samtalen göra tio enskilda intervjuer. Samtalen och intervjuerna kommer att göras i flera olika skolor. I min uppsats kommer varken elever eller skolorna att avslöjas. Innan jag kan intervjua eleverna kommer ett brev att skickas ut till föräldrarna som de ska skriva under så att deras barn får vara med och delta.
Min undran är därför om det finns någon möjlighet att jag skulle kunna komma till din klass och göra fem enskilda intervjuer med elever så snart som möjligt? Om det skulle vara OK så skulle jag då behöva din hjälp att skicka ut mail eller brev till föräldrarna. Sedan skulle jag vilja att du valde ut fem elever ur klassen som du vet är bra på att prata och som du tror vågar prata med mig kring matematikundervisningen.
Har du några frågor eller funderingar så svarar jag gärna på dem! Tack på förhand - Sofie!
Bilaga 3
Brev till föräldrarna
Hej!
Jag heter Sofie Sahlén Hurdén och jag läser sista året på grundlärarprogrammet. Denna sista termin skriver vi examensarbete och ska i det arbetet göra undersökningar ute på skolorna. Jag ska undersöka elevernas syn på matematikundervisningen. Jag kommer därför att göra gruppsamtal och enskilda intervjuer (som spelas in) med eleverna i olika klasser på olika skolor. För att jag ska kunna utföra min undersökning behöver jag föräldrarnas godkännande för att få prata och spela in eleverna. Elevernas namn och skola kommer inte att skrivas ut och det är bara jag som kommer att lyssna på inspelningarna.
Om det är OK att ert barn får vara med och delta i min undersökning skulle jag uppskatta om ni skrev det i ett mail till barnets lärare. Skulle det av någon anledning inte vara OK är det viktigt att ni skriver det till barnets lärare.
Finns frågor och funderingar kan ni skicka dem till barnets lärare som jag har kontakt med och som då kan vidarebefordra frågorna till mig.