Att småföretagande beskrivs positivt i Eget Företag är kanske inte någon överraskning. Eget Företag riktar sig till nya företagare och eftersom "ingen startar ett stort företag" enligt tidningens egen utsago kan målgruppen nyföretagare och blivande företagare ses som ekvivalent med småföretagare. Eftersom tidningen skriver om småföretagare för småföretagare eller potentiella sådana faller det sig rimligt att småföretagandet presenteras som något viktigt. Hur det görs är däremot intressant att se. Så här skriver Freese i ledaren från år 2000:
"Självfallet behövs nya småföretag. Sällan eller aldrig startas ett stort företag."159
Den höga agensen, som visas genom ordvalen "självfallet behövs" och "aldrig startas", hjälper till att naturliggöra småföretagandet och att legitimera, rättfärdiga, dess existens. Tidigare har jag definierat två diskurser som tidningen Eget företag framförallt bygger på, en journalistisk diskurs och en företagardiskurs. I en närläsning av texten är det möjligt att snarare urskilja två företagardiskurser; en småföretagar- och en storföretagardiskurs. Dessa två ställer Freese mot varandra och legitimeringen av de små företagen sker i relation till de stora företagen.
När Freese beskriver hur Sverige länge "varit stoföretagarfrälst" är det med en medföljande problematik och osäkerhet.
"Näringsliv, fack och politiker har varit väldigt förtjusta i storföretagetableringar, som i ett huj kunnat ge bygder vitamininjektioner och uppsving. När nedläggningar och utflyttningar skett har det inte varit lika populärt".160
Det beskrivs i ledaren hur småföretagare är viktiga för "infrastruktur", "återväxt" och "tillväxten av de små" [företagen]. Småföretagandet och nyföretagandet framställs som en nödvändig samhällsnytta. De små företagen måste finnas för att de stora företagen skall kunna växa förklarar Freese i ledarna. Det är en strukturell nödvändighet.
Sammanfattning
Jag urskiljer först och främst två samverkande och konkurrerande diskurser som förekommer i (ledaren i) Eget Företag; en journalistisk diskurs och en företagardiskurs. Företagardiskursen delar jag in i en stor- och småföretagardiskurs, där småföretagardiskursen är dominerande i Eget Företag. Småföretagardiskursen kan i fallet Eget Företag även benämnas som en nyföretagardiskurs. I analysen av ledaren har jag sedan definierat ytterligare tre diskurser; en politisk diskurs, en reklamdiskurs, och en religiös diskurs. Alla dessa diskurser har dessutom gemensamt att de utgår från individen, de förutsätter ett tänkande (och kännande) subjekt. Vi kan alltså se Eget Företag som en del av ett offentligt samtal uppbyggd av flera diskurser som uttrycker individens agens.
För att se hur dessa diskurser bildar betydelser har jag undersökt vad som i varje diskurs framställs som viktigt. Till exempel kan vi se hur "goda resultat", "förpliktar", "statistik" och "frekvens" är viktiga signifikanter inom nyföretagardiskursen. Dessa signifikanter ger uttryck för någon slags objektiv sanning (resultat, statistik, frekvens, förpliktar) och jag har diskuteras hur de används för att legitimera NyföretagarCentrum och Jobs and Society som organisation. Det är möjligt – då Sverige tidigare varit "storföretagarfrälst", vilket påpekas i Eget Företag, och entreprenören varit osynlig i offentlig debatt – att detta legitimeringsbehov är en viktig del av små- och nyföretagardiskursen gentemot en storföretagardiskurs.
"Pröva själv!" och "lycka" är uttryck som jag kopplat till en reklamdiskurs. En diskurs där fokus ligger på självförverkligande - och en skenbart stark individ. Mot bakgrund av det sekulariserade samhället brukar det även allt oftare talas om att företagsledare får ta över de religiösa ledarnas roll. Företagandet är i ledaren i Eget Företag det erbjudande om självförverkligande och tillhörighet som annars skulle kunna erbjudas från en religiös sammanslutning.
Den politiska diskursen ser jag som alltjämt närvarande i ledaren, eftersom en text som har ett behov av att klassificera grupper utifrån kategorier såsom kön och etnicitet (vilket ständigt görs i Eget Företag) inte kan vara annat än politisk. Om vi även ser ledaren, vilket jag tidigare föreslagit, som en möjlighet för Eget Företag att kommunicera betydelser och ståndpunkter – särskilt i form av ett fiktivt samtal snarare än envägskommunikation – blir den politisk. Däremot är detta sätt att se den politiska diskursen något abstrakt. För att förklara det politiska genom konkreta uttryck så är till exempel "allmänna medel" möjliga att koppla till en politisk diskurs.
I Eget Företag etableras företagaren som småföretagare och nyföretagare. Småföretagandets betydelse för samhällsutvecklingen framställs som viktig och företagaren som individ har stor betydelse. Samtidigt är företagaren (som tecken) inte tydligt definierad. Vi kan se hur företagaren indelas i olika kategorier, till exempel "invandrarföretagare", och att begreppet företagare i fallet Eget Företag är kulturellt förankrat. Normen för företagaren är en (vit) man (den betydelse som inte skrivs ut utan är förutsatt). Företagaren kan i denna betydelse (vit man) stå som en oemotsagd definierad betydelse men
blir istället, i relation till kvinnor och invandrare, ett mångtydigt element, vilket visar på att kön och etnicitet är flytande signifikanter inom diskurserna.
Denna vilja att försöka skapa fasta betydelser, skapar samtidigt grupper som utesluter avvikelser inom gruppen (företagare, kvinnliga företagare, invandrarföretagare). På detta sätt förstärks även etablerade betydelser istället för att utmanas i Eget Företag. Ett exempel på detta är hur kön/ etnicitet konstrueras som avvikande i enlighet med de diskurser Eget Företag integrerar. Svårigheten att förändra betydelse, även om intresse finns, kan bero på interdiskursiviteten. Hög interdiskursivitet kan beteckna förändring/ vilja till förändring men då flera diskurser betecknar kön/ invandrare som avvikande kan förändringen vara svår att genomföra.