Riktas blicken mot de politiska diskurser som har identifierats i studien kan dessa sägas omspänna såväl ett lokalt och rumsligt som globalt och temporalt fält. Uppfattningar om vad som utgör en
god livsmiljö, på vilka premisser den skapas och vad människor behöver för att må väl framträder i utsagorna liksom uppfattningar om vilka yttre villkor som kommunen verkar under och vad som krävs för att nå utveckling och framgång i kommunen. Ur dessa beskrivningar kan härledas ett antal faktorer som framställs vara avgörande för en socialt hållbar utveckling i Kinda enligt en kommunalpolitisk uppfattning.169 Följande uttolkning av det innehåll och den mening som
begreppet social hållbarhet tillskrivs av Kinda kommuns politiker och tjänstemän görs mot bakgrund av de föreställningar och idéer om världen, människan och det goda samhäller som har framträtt i utsagorna.
Lokal kulturell identitet och aktivt medborgarskap
I betonandet av det lokala presenteras Kinda kommun som en lugn, vacker och fridfull plats med en ren och hälsosam miljö som främjar mänskligt välbefinnande både fysiskt och psykiskt. Människan ses som en social varelse med behov av gemenskap och överblickbara sammanhang. Framförallt äldre mår väl av kontinuitet, förutsägbarhet och förtroendefulla relationer. Givet antagandet att närhet mellan människor genererar ansvarstagande, trygghet och stabilitet ter sig en viktig faktor för social hållbarhet vara en lokal kulturell identitet som yttrar sig i delaktighet, engagemang och nätverksbyggande mellan både män och kvinnor, unga och gamla. Det rumsliga antas samspela med det sociala och forma villkoren för såväl invånare som lokalsamhälle. Kommunen framhåller även att det i Kinda finns service tillgänglig på rimligt avstånd under livets olika skeden, ett rikt föreningsliv och starka nätverk, varför hållbarhet också tycks innefatta en social grundtrygghet. När medborgaren sätts i centrum är föreställningen att en god livsmiljö formas av medborgaren själv. Platsen kopplar samman det individuella med det samhälleliga; medborgarna omnämns som ”Kindas värdefullaste resurs”. Människan ses således inte enbart som en social varelse utan också som autonom, suverän och kapabel med inneboende resurser. Givet antagandet att medborgarnas engagemang ”hör intimt samman” med bygdens utveckling framstår ett aktivt medborgarskap som en nyckelaspekt, vilket mynnar ut i ett ideal om medborgarinflytande och samverkan som betydelsefulla faktorer för en socialt hållbar utveckling. Det goda samhället ter sig sammantaget vara präglat av gemenskap, enhet, samhörighet och stabilitet inramat av en vacker och ren miljö där medborgarna är engagerade och delaktiga i kommunens strävan efter utveckling och framgång.
Lokalekonomisk robusthet, demografisk balans, visioner och framtidstro
Inom diskurser som fokuserar det regionala och globala framträder två verklighetsbeskrivningar som ger något skilda syn på graden av styrbarhet i lokalsamhället. En första föreställning är att globalisering och alltmer komplexa nätverk av beroenden har medfört ett ökat omvärldsberoende. Kommunen inriktar sig mot anpassning, problemlösning och att tillmötesgå krav i strävan efter ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt. Givet beskrivningen att sambandet mellan en orts ekonomi och invånarnas välbefinnande är ”mycket påtagligt” ter sig en
169 Dessa faktorer överensstämmer till viss del med de ”ömsesidigt beroende samspel” som Wiberg menar utmärker i
lokalekonomisk robusthet i form av företag och näringsliv som kan konkurrera effektivt på en global marknad vara viktigt också ur en social aspekt. Väsentligt för bygdens fortlevnad blir även demografisk balans i form av åldersstruktur och ett utspritt boende över hela kommunen givet föreställningen att ett samhälle utan befolkning i barnafödande och förvärvsarbetande ålder avstannar och på sikt dör ut samt att det utan boende på landsbygden är svårt att bibehålla service, kommunikationer och efterfrågan på varor och tjänster i glesare miljöer. En andra föreställning angående graden av styrbarhet i lokalsamhället är att en god organisation, tydliga mål, innovation och drivkraft gör det möjligt för kommunen att styra Kinda i en positiv riktning. Givet föreställningen att framåtanda handlar om att våga satsa och våga ta beslut som ”för utvecklingen framåt” ter sig visioner och framtidstro bli viktiga egenskaper för social hållbarhet. Effektivitet och driv i den politiska styrningen men också kunskap och kompetens, förmågan att ”göra rätt saker i rätt tid”, tycks utgöra allt viktigare faktorer för kommunens framtid. Det goda samhället ter sig sammantaget vara präglat av utveckling och tillväxt inramat av en dynamisk, nytänkande, lärande och flexibel miljö.
Människan som mål och medel
De aspekter av social hållbarhet som har identifierats ovan tar sig en relativt praktisk karaktär. Som intervjuad tjänsteman indikerat kan frågor om hållbarhet också ta en mer filosofisk och existentiell prägel. Tjänstemannen kan sägas ta ett steg längre än att reflektera över vilka medel som behövs för en hållbar utveckling och tolkar social hållbarhet i termer av vilken typ av samhälle som bör skapas utifrån de mänskliga faktorerna: ”Relationerna, grupper, ett lärande, den ömsesidighet, alltså generationer emellan framåt, vad är det vi bär med för budskap?” Här tror tjänstemannen på att förtäta och se till att människor möts över såväl generationer som över gränser mellan det offentliga och icke-offentliga. Det beskrivs handla om symbios på olika plan, och om att hjälpas åt. Tanken kan återknytas till inringandet av samverkan och inflytande som viktiga faktorer för en social hållbarhet. Begreppet skildras också av intervjuad kommunpolitiker i termer av att ”alla måste ingå” och ”känna sig välkomna utifrån den de är”. Här beskrivs det handla om en tolerans och acceptans av olikheter och skilda förutsättningar. Alla måste inbegripas; samhället beskrivs inte vara starkare än sin svagaste länk. Människan förefaller både sättas i centrum för verksamheter kring social hållbarhet och vara medlet för att uppnå den.