Frågorna om social interaktion (se bilaga 1, fråga 72-83) innefattar dels frågor om socialt stöd (från arbetskamrater, chef, vänner, familj) och dels frågor om mobbing och trakasserier.
3.6.1 Socialt stöd från chef Bilaga 1: fråga 73, 75, 78.
- Om du behöver, får du då stöd och hjälp med ditt arbete från din närmaste chef?
- Om du behöver, är din närmaste chef då villig att lyssna på problem som rör ditt arbete?
- Får du uppskattning för dina arbetsprestationer från din närmaste chef?
I figur 14 visas grafiskt den procentuella andelen, som svarat att de ganska ofta, mycket ofta eller alltid får stöd av sin chef.
Över hälften (59%) uppgav att deras närmaste chef ofta eller alltid var villig att lyssna på problem som rörde deras arbete, och 43% fick ofta stöd och hjälp i sitt arbete om de behövde. Närmare en tredjedel (32%) fick också ofta eller alltid uppskattning för sina arbetsprestationer från sin närmaste chef.
Personer med längre anställningstid fick något mindre stöd från sin chef (bilaga 2).
Sambanden mellan socialt stöd från chefen och de olika hälso- och välbefinnandefrågorna (bilaga 3) visade positiva samband när det gällde arbetstillfredsställelse och hälsotillstånd samt negativa samband när det gällde tankar på att sluta, utbrändhet och stress.
100 80
60 40
20 0
Uppskattn för arbete Stöd och hjälp Lyssnar på problem
övrig personal övriga lärare grundskollärare adjunkter/lektorer skolledare
%
59%
43%
32%
Figur 14. Procentuell andel personer, som svarat "ganska ofta" eller "mycket ofta eller alltid" på frågorna om socialt stöd från chefen. N= 364-367.
Skolledarna och den övriga personalen var de som hade mest socialt stöd från sin chef, medan de tre lärargrupperna (adjunkter/lektorer, grundskollärare och övriga lärare) något mindre ofta upplevde att de fick stöd.
3.6.2 Socialt stöd från arbetskamrater Bilaga 1: fråga 72, 74, 79.
- Om du behöver, får du då stöd och hjälp med ditt arbete från dina arbetskamrater?
- Om du behöver, är dina arbetskamrater då villiga att lyssna på problem som rör ditt arbete?
- Har du lagt märke till störande konflikter mellan arbetskamrater?
I figur 15 visas grafiskt den procentuella andelen i de olika yrkeskategorierna, som svarat att de ganska ofta, mycket ofta eller alltid får stöd av sina arbetskamrater.
Övervägande delen (66-78%) fick ofta eller alltid stöd och hjälp av arbetskamrater och upplevde att dessa var villiga att lyssna på problem om arbetet. En femtedel (21%) hade ofta lagt märke till störande konflikter mellan arbetskamrater
Stöd och hjälp från arbetskamrater hade positiva samband med arbetstillfredsställelse och hälsa (bilaga 3).
Skolledarna upplevde sig här få mindre stöd från arbetskamrater medan de tre lärargrupperna var de som mest upplevde stöd från arbetskamrater. Även den övriga personalen tyckte att de ofta fick stöd från sina arbetskamrater.
100 80
60 40
20 0
Störande konflikter Lyssnar på problem
Stöd och hjälp
övrig personal övriga lärare grundskollärare adjunkter/lektorer skolledare
%
66%
78%
21%
Figur 15. Procentuell andel personer, som svarat "ganska ofta" eller "mycket ofta eller alltid" på frågorna om socialt stöd från arbetskamraterna. N= 364-367.
3.6.3 Socialt stöd från vänner och familj Bilaga 1: fråga 76, 77, 80.
- Om du behöver, kan du då tala med dina vänner om problem som rör ditt arbete?
- Om du behöver, kan du då tala med din make/maka eller någon annan närstående person om problem som rör ditt arbete?
- Känner du att du kan få stöd från dina vänner/din familj när det är besvärligt på arbetet?
I figur 16 visas grafiskt den procentuella andelen, som svarat att de ganska ofta, mycket ofta eller alltid får stöd av vänner och/eller familj.
De flesta (62-76%) fick ofta eller alltid stöd från och kunde tala med vänner och/eller familj när det var problem på arbetet.
Stöd från vänner och familj hade positiva samband med tillfredsställelse med liv och arbete, hur man tyckte man klarade av arbetskraven, hälsa och optimism, samt negativa samband med utbrändhet och nedstämdhet.
Adjunkter/lektorer samt grundskollärare var de grupper som i högst utsträckning ansåg sig sig få stöd och hjälp från vänner och familj, medan skolledarna fick detta i lägst grad.
100 80
60 40
20 0
Kan tala m vänner Kan tala m familj Stöd från vän/fam
övrig personal övriga lärare grundskollärare adjunkter/lektorer skolledare
%
72%
76%
62%
Figur 16. Procentuell andel personer, som svarat "ganska ofta" eller "mycket ofta eller alltid" på frågorna om socialt stöd från vänner och familj. N= 366-367.
3.6.4 Mobbing och trakasserier Bilaga 1: fråga 81, 82, 83.
- Har du lagt märke till om någon blivit utsatt för mobbing/trakasserier vid din arbetesplats under de senaste sex månaderna?
- Hur många personer har du sett blivit mobbade/trakasserade under de senaste sex månaderna?
- Har du själv blivit utsatt för mobbing/trakasserier på arbetsplatsen under de senaste sex månaderna?
Femton procent hade lagt märke till att någon blivit utsatt för mobbing och 5 % hade själva blivit utsatta för mobbing under de senaste sex månaderna. Detta innebär att 55 personer under det senaste halvåret sett någon bli mobbad på arbetsplatsen, samt att 18 personer själva blivit utsatta för mobbing.
I tidigare undersökningar har systematisk mobbing och trakasserier visat sig ha negativa samband med psykiskt välbefinnande och arbetstillfredsställelse och positiva samband med utbrändhet, psykiska och kroppsliga besvär.
Mobbing i denna undersökning hade negativa samband med arbetstillfredsställelse (bilaga 3).
3.7 Ledarskap
Frågorna om ledarskap (se bilaga 1, fråga 84-91) kan delas upp i frågor om "uppmuntrande ledarskap" och frågor om "rättvist ledarskap". Det som benämns "uppmuntrande" är vad man i internationella undersökningar kallar "empowering" dvs möjliggörande, berikande. Med det menas alltså ett ledarskap där chefen gör det möjligt för de anställda att självständigt sköta sitt arbete, att berika, ge styrka. Ledaren fungerar mera som en "coach". Detta sätt att leda är vad som utmärker s k "lärande organisationer". Förutom de nämnda uppdelningarna av ledarskap finns också en fråga om man litar på ledningens förmåga att klara framtiden för arbetsplatsen.
3.7.1 Uppmuntrande ledarskap Bilaga 1: fråga 84-87.
- Uppmuntrar din närmaste chef dig att delta i viktiga beslut?
- Uppmuntrar din närmaste chef dig att säga ifrån när du har en annan åsikt?
- Hjälper din närmaste chef dig att utveckla dina färdigheter?
- Tar din närmaste chef itu med problem så snart de uppkommer?
I figur 17 visas grafiskt den procentuella andelen, som svarat ganska ofta, mycket ofta eller alltid på dessa frågor.
Över en tredjedel (35-37%) ansåg att deras närmaste chef ofta eller alltid tog itu med problem så snart de uppkom samt att chefen ofta uppmuntrade dem till att delta i viktiga beslut. En fjärdedel (26%) ansåg att chefen ofta uppmuntrade dem att säga ifrån när de hade en annan åsikt och 18 % att chefen ofta hjälpte dem att utveckla sina färdigheter.
Uppmuntrande ledarskap hade starka samband med stark involvering i arbetet, tillfredsställelse, inga tankar på att sluta arbetet, mental hälsa, optimism och låg stress (bilaga 3).
Här utmärker sig skolledarna till skillnad från de övriga grupperna. Skolledarna ansåg i högre utsträckning än övriga att deras chefer uppmuntrar dem att delta i viktiga beslut och att säga ifrån när de hade an annan åsikt, samt att de tar itu med probelm så snart de uppkommer och hjälper dem att utveckla sina färdigheter. Adjunkter/lektorer däremot hade ofta lägre "uppmuntrande ledarskap" än övriga.
100 80
60 40
20 0
Utveckling Säga ifrån Tar itu m problem
Delta i beslut
övrig personal övriga lärare grundskollärare adjunkter/lektorer skolledare
%
35%
37%
26%
18%
Figur 17. Procentuell andel personer, som svarat "ganska ofta" eller "mycket ofta eller alltid" på frågor om uppmuntrande ledarskap. N= 365-368.
3.7.2 Rättvist ledarskap Bilaga 1: fråga 89-91.
-Fördelar din närmaste chef arbetet på ett opartiskt och rättvist sätt?
- Behandlar din närmaste chef de anställda på ett rättvist och jämlikt sätt?
- Är förhållandet mellan dig och din närmaste chef en orsak till stress?
I figur 18 visas grafiskt den procentuella andelen, som svarat ganska ofta, mycket ofta eller alltid på dessa frågor.
Över hälften (52-61%) ansåg att deras närmaste chef ofta eller alltid behandlade de anställda på ett rättvist och jämlikt sätt samt fördelade arbetet på ett rättvist och opartiskt sätt. Endast sex procent ansåg att förhållandet mellan dem och deras närmaste chef var en orsak till stress.
De som svarat positivt på frågorna om rättvist ledarskap hade också svarat positivt på frågor om arbetstillfredsställelse och hälsa. De som svarat negativt hade uppgivit mera stress, flera symptom som huvudvärk, illamående och ont i magen (bilaga 3) samt flera arbetstimmar per vecka än andra (bilaga 2).
100 80
60 40
20 0
Orsak till stress Fördelar arb rättvist Behandlar anst rättvist
övrig personal övriga lärare grundskollärare adjunkter/lektorer skolledare
%
61%
52%
6%
Figur 18. Procentuell andel personer, som svarat "ganska ofta" eller "mycket ofta eller alltid" på frågorna om rättvist ledarskap. N= 364-368.
Grundskollärarna upplevde i lägre utsträckning än övriga att deras närmaste chef behandlade de anställda på ett rättvist och jämlikt sätt och fördelade arbetet på ett opartiskt sätt. Mest nöjda var skolledarna, även om de i högre utsträckning än övriga tyckte att förhållandet mellan dem och deras chef ofta var en källa till stress.
3.7.4 Ledningens förmåga att klara framtiden för arbetsplatsen
På frågan "Litar du på ledningens förmåga att klara framtiden för arbetsplatsen/organisationen?"
(se bilagan fråga 88) svarade över hälften (52%) att de ganska mycket eller väldigt mycket litade på denna förmåga hos ledningen. Här var det skolledarna (70%) och den övriga personalen (69%) som litade mest på detta, medan grundskollärarna (45%), övriga lärare (47%) och adjunkter/lektorer (50%) inte var lika förtröstansfulla.
3.8 Organisationskultur
Frågorna om organisationskultur ( se bilaga 1, fråga 92-104) kan delas in i frågor om arbetsklimat, innovationskultur, jämlikhetskultur, personalvårdskultur.
3.8.1 Arbetsklimat Bilaga 1: fråga 92-96.
Hurdant är klimatet på din arbetsenhet?
- Konkurrensinriktat
- Uppmuntrande och stödjande - Misstroget och misstänksamt
- Avslappnat och trivsamt - Stelt och regelstyrt.
I figur 19 visas grafiskt den procentuella andelen, som svarat "ganska mycket" eller "väldigt mycket" på dessa frågor.
Övervägande delen (61-65%) tyckte att arbetsklimatet i hög grad var avslappnat och trivsamt samt uppmuntrande och stödjande. Mellan 8 och 10% ansåg att det var konkurrensinriktat, misstroget och misstänksamt samt stelt och regelstyrt. De som tyckte detta om arbetsklimatet hade oftare än andra tänkt att sluta och söka nytt arbete, kände sig mera utbrända, hade oftare sömnsvårigheter, var mindre optimistiska, kände sig mera stressade och hade flera symptom än övriga (bilaga 3).
Grundskollärarna upplevde i något högre grad än övriga arbetsklimatet som uppmuntrande och stödjande.
100 80
60 40
20 0
Stelt o regelstyrt Misstroget Konkurrensinriktat
Uppmuntrande Avslappnat
övrig personal övriga lärare grundskollärare adjunkter/lektorer skolledare
%
65%
61%
10%
10%
8%
Figur 19. Procentuell andel personer, som svarat "ganska mycket" eller "väldigt mycket" på frågorna om arbetsklimat. N= 362-367.
3.8.2 Innovationskultur Bilaga 1: fråga 97-99.
- Tar de anställda på din arbetsplats egna initiativ?
- Uppmuntras de anställda på din arbetsplats att göra förbättringar?
- Är det tillräckligt med kommunikation på din avdelning?
I figur 20 visas grafiskt den procentuella andelen, som svarat "ganska ofta" eller "mycket ofta eller alltid" på dessa frågor.
100 80
60 40
20 0
Tillr kommunikation Egna initiativ Uppmuntr till förbättr
övrig personal övriga lärare grundskollärare adjunkter/lektorer skolledare
%
59%
71%
50%
Figur 20. Procentuell andel personer, som svarat "ganska ofta" eller "mycket ofta eller alltid" på frågorna om innovationsinriktad organisationskultur. N= 365-368.
Det stora flertalet (71%) ansåg att de anställda ofta tog egna initiativ på arbetsplatsen. Femtionio procent ansåg att de uppmuntrades att göra förbättringar och 50% att det ofta var tillräckligt med kommunikation på deras avdelning.
Sambanden med hälsa/välbefinnande visade att de som ansåg att arbetsplatsen var
innovationsinriktad också i högre utsträckning var mera tillfredsställda med arbetet, inte hade tankar på att sluta, kände sig mindre utbrända, mera vitala, tyckte att deras hälsotillstånd var bra samt kände sig mindre stressade.
Skolledarna ansåg i högre grad än övriga grupper att de anställda uppmuntrades att göra
förbättringar på arbetsplatsen (91%). Endast hälften så många av adjunkter/lektorer (46%) ansåg detta.
3.8.3 Jämlikhet
Bilaga 1: fråga 100-101.
- Har du märkt någon ojämlikhet i behandlingen av män och kvinnor på din arbetsplats?
- Har du märkt någon ojämlikhet i behandlingen av äldre och yngre anställda på din arbetsplats?
Endast 5 % hade märkt mycket av ojämlikhet mellan män och kvinnor och 6 % hade märkt ganska mycket av detta när det gällde behandlingen av äldre och yngre anställda på
arbetsplatsen. "Något" av detta hade 14 % märkt såväl när det gällde män och kvinnor som äldre och yngre. När svaren delades upp på de olika yrkeskategorierna visade det sig, att de som
"något", "ganska mycket" eller "väldigt mycket" märkt ojämlikhet mellan könen var 4% av skolledarna, 18% av adjunkterna/lektorerna, 24% av grundskollärarna, 15% av de övriga lärarna
och 11% av den övriga personalen. Ojämlikhet mellan äldre och yngre hade märkts av 17% av skolledarna, 23% av adjunkterna/lektorerna, 24% av grundskollärarna, 18% av de övriga lärarna och 12% av den övriga personalen. Detta innebar att 69 personer märkt ojämlikhet i bhandlingen mellan män och kvinnor, samt att 73 personer märkt ojämlikhet i behandlingen av äldre och yngre på arbetsplatsen.
De som hade märkt av ojämlikhet i arbetet tänkte oftare på att sluta, kände sig mera stressade och hade flera symptom (bilaga 3). Yngre personer hade märkt mera ojämlikhet än äldre (bilaga 2).
3.8.4 Personalvårdskultur Bilaga 1: fråga 102-104.
- Belönas man för ett väl utfört arbete på din arbetsplats (pengar, uppmuntran)?
- Tas de anställda väl omhand på din arbetsplats?
- I vilken utsträckning intresserar sig ledningen för personalens hälsa och välbefinnande?
I figur 21 visas grafiskt den procentuella andelen, som svarat att personalen ganska mycket eller väldigt mycket togs om hand på ovanstående sätt.
Närmare hälften (48%) ansåg att de anställda togs mycket väl omhand på deras arbetsplats, och drygt en tredjedel (37%) ansåg att ledningen intresserade sig mycket för personalens hälsa och välbefinnande
De som svarat på detta sätt var också i högre grad nöjda med liv och arbete, hade inte tankar på att sluta, kände sig mindre utbrända, vid bättre hälsa, mera optimistiska och mindre stressade än de som svarat på annat sätt.
100 80
60 40
20 0
Belöning Intr f personalhälsa
Tas väl omhand
övrig personal övriga lärare grundskollärare adjunkter/lektorer skolledare
%
48%
37%
17%
Figur 21. Procentuell andel personer, som svarat "ganska mycket" eller "väldigt mycket" på frågorna om personalvård. N= 365-366.
Skolledarna och den övriga personalen hade högst tankar om personalvården inom arbetsplatsen, medan lärargrupperna inte bedömde den som lika bra.