Social kompetens - 1.2 Syfte och frågeställning ... 3

I sina berättelser informanterna pratar mycket om socialt samspel, de anser att socialt samspel kommer hand i hand med fria leken. En viktig del av barnets påbörjade liv är att vara social kompetent och genom fria leken barn lär sig att vara sociala och respektera varandras differenser.

Det finns tillfällen där barn inte kommer överens med varandra och det är en del av processen att stöta på hinder och lära konsten att hantera sina differenser. Fria leken erbjuder möjlighet för barnen att träda in i varandras verklighet och anpassa sig efter varandras behov. Informanterna menar at det är mycket barnen inte rättar sig efter, barn har konflikter och det finna sådana barn som inte kommunicerar verbalt utan använder kroppens styrka d v s barn kan slå varandra.

Informanternas uppfattning om detta var att barn blir påverkade av alla håll och därför är det svårt att skapa en autentisk lek där bara barnens egen fantasi eller sitt inre gestaltas. Malin menar att fria leken är en lek där barnet själv får välja om att skapa sin skenbara värld och det är viktig

att barnet har möjligheten att vårda sin skenbara värld på det viset fri viljan uppträder.

Informanterna menar att socialt samspel inte är at alltid komma överens med andra i sin

omgivning utan det handlar om empati om andres fria vilja och se sig själv i sammanhanget. Fria leken har egenskapen att tillåta barnen att se varandras sitt eget inre Detta åstadkoms genom att möjliggöra för barnet att ha kontinuerlig verkan.

”…..Fria leken måste ha kontinuitet det måste vara en del av barnets vardagliga liv där hon/han kan återuppta sin ofullbordade imaginära värld, fria leken är en process som inte har några universella normer utan skapas, återskapas och omskapas passat till barnets specifika behov. Det är särskild viktigt att ge bekräftelse till barnens förmåga att leka och respektera det. Detta uppfattar barn som att vuxna accepterar och har förståelse för deras värld vilket frambringar stolt känslan som i sin tur producerar självförtroende….”

Med inte så många ord omfattar Lotta en beskrivning om vad kan fria leka ha för mening i barnets jag. Hon menar att barnet inte skall ständigt styras utan tillåta de skapa i sin egen takt uppfattning om sig själv. Informanterna är ganska eniga i sina åsikter gällande fria lekens

betydelse, trots deras ovetskap om varandra de ger ganska liknande svar. Slutligen informanterna ser fria leken som en positiv aspekt i barnet jag utveckling, vare sig leken leder till sorg eller lycka det erbjuder barnet möjligheter att skapa och omskapa sina känslor.

5 Analys 5.1 Inledning

Vid detta moment kopplar vi teorierna med resultat delen i försök att besvara vår frågeställning.

Analysen innehåller en tolkning av vad fria leken kan ha för betydelse för barnens jagutveckling och med hjälp av teorierna tolkar vi vad fria leken erbjuder. Vi kommer inte att omdefiniera begrepp utan vi använder begreppen som en redskap för att tolka fenomenet bättre.

5.2 Rolleken

Förbindelsen mellan modern och barnet liknar en förbindelse där båda parternas tillgivenhet för varandra är ovillkorlig. De första åren som barnet tillbringar med sin egen mor förstärker kontakten vilket resulterar (under normala situationer) att relationen frambringar tillit och trygghet. Trots att relationen är viktig och betydelsefull för barnets jagutveckling, blir

separationen mellan barn och mor dessvärre ett måste. Separationen är en process som både mor och barn måste gå igenom, det är en övergång till en annan fas. Barnet kan uppleva en viss aggression eftersom han/hon inte kan fullständigt förstå varför separationen måste ta plats. Det är en frustrerande situation för barnet men möjligheten att få bearbeta dessa känslor underlättar för barnet att skapa djupare förståelse om upplevelsen.

De flesta av barnen som vi har observerat har lämnats över till förskolorna av sina mödrar. Det är en bitterljuv situation d v s barnen och mödrarna egentligen inte vill separeras från varandra men dessvärre är ett måste, det är en daglig rutin. Separationskänslorna återupplevs gång på gång därför anser vi att leken mamma, pappa och barn symboliserar Winnicots definition om övergångsobjektet. En av barnets första lek upplevelser är med sitt övergångsobjekt. Leken mamma, pappa och barn i de flesta fall började strax efter barnen blev utlämnade på förskolan.

Detta refererar till barnens försök att skapa förståelse om situationen och använder leken som ett övergångsobjekt. Övergångsobjektet hjälper barnet komma i underfund med separationen,

övergångsobjektet är inte enbart en filt, nalle, docka osv utan kan vara vad som helst så länge den uppfyller och bemöter barnets inre behov..

Övergångsobjektet symboliserar en förening mellan moder och barn och detta kan lokaliseras i barnets lek objekt²⁷. Leken mamma, pappa och barn fokuseras på flera olika teman men det börjar alltid med teman när mamman lämnar barnet på dagis/förskola. Den centrala tema i

barnens lek (leken mamma, pappa och barn) kretsar runt familjens separation. De projicerade sina inre känslor på leken, i leken barnen såg till att familjens separation och förening inkluderades.

Denna sorts lek kallas för en roll lek där barnen övertar andras roller och agerar utifrån hur de själva uppfattar dessa roller. Roll leken är bland de vanliga lekarna hos barnen men om barnen får bestämma är det oftast leken mamma, pappa och barn som dominerar. Upprepning av

återskapning av samma roll lek symboliserar att barnen har fortfarande inte fullständigt förstått varför de måste separeras från modern. Det är en form av daglig meditation som barnen måste uppleva.

Leken också symboliserar en form av anklagning, mamma framstår som familjens ledare och i barnens förställning skuldläggs hon för separationen. Eftersom barnen framställer mamman som familjens ledare anser vi att barnen uppfattar mamman som beslutfattaren, i leken mamman framstår som den initierade och organiserade personen i familjen. Leken tolkar vi att mena att barnen upplever att det är mamman som har fattat beslutet om att deras överlämning på

förskolan. Det är ingen slump att modern framstår som ledaren i roll leken, barnen upplever svek av sina mödrar. Barnens lek lyfter fram de inre känslorna, som liknar en besviken känsla.

Barnens föreställning om att framställa modern som skyldig konkretiserar deras inre känslor i syfte till att skapa djupare förståelse. Barnens beroendeenhet av moderomsorg medför att de känner svikelse av modern därför föreställer också leken modern som den skyldige.

Barnen också återskapar känslan av övergivenhet, det synliggörs genom att inte hämta barnet från förskolan det är ett tecken att situationen har framkallat övergiven känsla och utifrån barnens synvinkel känslan visualiseras genom att barnet inte hämtas från förskolan. Det är också en längtan barnen upplever efter sina föräldrar vilket medför att barnen inte kan få grepp om när hon/han blir upphämtad och tolkar detta som att barnet går hem själv.

Winnicott beskriver hur barnets utvecklingsprocess sker om barnet får tillfälle att på sin egen takt

27 Winnicott 1981

avhjälpa sina konfliktsituationer. Barnets inre känslor manifestas bäst när barnet får bestämma vilken lek han/hon vill leka. Därför är det viktigt att barnet inte upplever något tvång eller styrning från vuxna när barnet leker. Roll leken erbjuder känsla av ansvar en form av att kunna bestämma själv, vilket innebär att lekens resultat gör att de upplever sig själva som vuxna. Här använder barnen leken som övergångsfenomen som möjliggör för de att frigöra sig från de frustrerande känslor och spontant bearbeta och bekräfta sina känslor.

5.3 Fantasi och Kreativitet

Hur föds kreativiteten? Vygotskij säger att varje människa föds med egenskapen fantasi vilket är källan till kreativitet. Kreativitet anses vara något nytt och unik som är ganska svårt att spåra eller se i dagens samhälle.

Trots allt kreativiteten låg närmare oss än vi trodde, är källan till kreativitet fantasin och fantasin har sina rötter i människans spontanitet. Pedagogerna som deltog i undersökning tolkade fria leken som en dörr till barnens kreativa sida, fria leken tolkades som en känsla om att vara fri och inte uppleva bindning i någon form av tid och rum.

Barnens aktiva liv syns bäst när barnen är ute och leker. Utevistelsen erbjuder större möjligheter och för barnen det dåliga vädret är inte något hinder. Barnen som lekte i sandlådan byggde stora städer, skapade oceaner, placerade bilar i parkeringar och djuren i ladan liknade en

sammanhållning där barnen förstod varandras idéer. Från början började barnen gradvis bygga en bro, sedan en byggnad men under byggnadens tid idén blev större och barnen skapade ett

samhälle. Vygotskij menar att fantasin är grunden för varje kreativ aktivitet inom alla kulturens områden och möjliggör det konstnärliga, vetenskapliga och tekniska skapandet. D v s allt som omringar oss och som är skapad av den mänskliga handen hela kulturens värld i motsats till naturens är en produkt av den mänskliga fantasin och mänskliga skapandet som finns i fantasin.

Barnens beteende eller handling kopplas till Vygotskij definition om reproduktion, han menar reproduktion är inte enbart tidigare intryck eller vad som har skett i förgångna utan också är en föreställning om något som människan själv inte har upplevt. Barnens tidigare intryck och föreställning om existerande saker som de själv inte har sett skapade ett samhälle, deras spontana

sida möjliggjorde att lägga till saker och ting tills de blev nöjda med skapandet. Detta tolkar Vygotsij som människans kombinatoriska förmåga som också kallas för fantasi.

Här kombinerar barnen tidigare intryck med föreställningar och gör en reproduktion av att skapa något ”nytt” och eget.

När det gäller reproduktionen av något som barnen manifesterar i sina lekar Vygotskij tolkar barnens lek även som en eko funktion av vad det sett och hört från vuxna med en icke- exakt reproduktion av tidiga erfarenheter men fantasin kommer till liv. Enligt Vygotskijs tolkning barn tenderar att kombinera sin egen föreställning med det som de har hört från vuxna. För barnet denna kombination fullföljer det ett behov och ett eget intresse. Leken i sandlådan förenar barnen vilka har möjligheten att uppleva samhörighet samtidigt som barnen utvecklar sin fantasi. Leken (leken i sandlådan) frambringar barnen i en föreningsenhet där de känner sig trygga att visa sina differenta fantasier samtidigt som de socialiserades med varandra.

Vygotskij interpreterade leken också som en historia, i leken berättar barnen en historia eller en berättelse. Leken i sandlådan framstår här som en förståelse av varandras berättelse, vilket belyser samförstånd för varandras fantasier och bekräftelse till varandra.

Barnens samhälle i sandlådan föreställer en berättelse om hur barnen uppfattar världen. Deras samhälle ansågs vara väldigt realistisk d v s det motsvarade den verklighetens bild som även vi vuxna kan betrakta.

En av poängerna som pedagogerna pratade om, var att vara social kompetent vilket är lika viktigt i barnvärlden som i vuxenvärlden, att bekräfta varandra (barnen emellan) pedagogerna ansåg vara en av mest viktigaste redskapen som barnen behöver för att utveckla en positiv självbild. Leken och fantasin i leken möjliggör för barnen att komma i kontakt med varandras inre känslor. Det är ett essentiellt hjälpmedel för barn att identifiera sig med andra barn, vilket är en nyckelfaktor till bidragandet av social kompetens.

5.4 Symbol leken

Barnens lek polis och tjuvar gav upphov till att fler och fler barn engagerade sig till leken och alltfler ville bli poliser. Piaget definierar symbol lekarna som en kompensering av något barn upplever ha brist av. Det syftar till barnens känsla om maktlöshet och svaghet och symbol leken

kompenserar för den maktlösa känslan eftersom i symbol leken barnet skapar symboler som fyller den svaga och maktlösa känslan. Exempelviss om barnet väljer att vara ett lejon det syftar till barnets svaghet det är en känsla om maktlöshet, lejonet symboliserar styrka och genom att vara lejon barnet kompenserar sin svaga känsla.²⁸. I detta fall leken symboliserar barnens behov av att uppleva skydd eller uppmuntran. Leken också manifesterar vad barnen får och inte får göra. Tjuvarna i leken är metaforiska, det representerar barnen själva och deras konflikter d v s försöka förstå varför de inte får göra vissa saker. Detta kunde vi se hos deltagarna att leken polis och tjuvar symboliserade den maktlösheten barnen upplever, leken talade en historia om hur barnen upplevde att vuxna bestämmer över deras liv. Poliserna föreställde vuxna folket som ständigt övervakar barnen och påpekar när de begår misstag och tjuvarna föreställde barnen som möjligtvis kan ha uppleva sig som fångar.

Vi åter igen vänder oss till Vygotskijs teori där han förklarar att barnen berättar en historia under lekens gång därför får vi inte glömma att barnens lek berättar en historia som dessutom är ganska kryptiska, de visar en värld hur dem uppfattar det. Därför budskapen inte är solklar utan en vuxen måste lära barnens verklighet och kunna knäcka koderna för att få det avsiktliga budskapet som sänds från barnens sida.

Leken ses som en oavsiktlig spontan lek men vi får inte glömma att varje lek har sin egen struktur, regel och mål. Piaget säger att symbol leken eller leken överhuvudtaget uppfyller en funktionslust vilket tillfredställer barnets egoistiska behov både på en motorisk och psykisk nivå.

Det är också en form att barnet skall anpassa sig och förena sin lust med sitt eget jag.

Ett bra exempel på detta är hur barnen använder vattenpölarna att tillfredställa sin egen lust.

Upprepning att hoppa på vattenpölarna liknar nästan som en test för att undersöka om lusten eller begäret är kvar efter hoppandet.

Upprepningar av lekarna Piaget menar att det är vanligt bland barnen, det ger möjligheten att införa fler detaljer i leken och sedan bilda en helhetsbild och generalisera. Det också ett sätt att förstå sig på hur jaget tänker, barnet också strävar efter om hur ens egen tanke process fungerar därför är upprepningar av samma lek essentiell i barnets vardag.

28 Jerlang E. Egeberg S. Halse J. Jonassen J A. Ringsted S. & Wedel- Brandt B. 2006

5.5 Kommunikation

Förmågan att kunna säga exakt vad man känner och tänker är en strid som även vuxna försöker bekämpa. När det gäller förskolebarn kan språket vara lite problematisk att förstå eftersom ordförråden är ganska så begränsade. Trots oddsen lärde vi att barnen gjorde sig förstådda. Det var uppenbart att barnens dialog med varandra utgick ifrån andra villkor, men diskussions teman liknade vuxens teman. Barnens diskussion om rädsla associerades med försvinnandet av

föräldrarna, det var så de identifiera riktig rädsla. Lite paradoxalt men ändå rimligt i sammanhanget hur rädslan också förknippas med döden.

Piaget definierar språket för förskoleåldern som ett teckensystem som är präglad av egocentrisk, vilket innebär att barn pratar av egoistiska skäl och inte tar hänsyn till lyssnarens medverkan.

Språket också används som en guidande fenomen till en större förståelse om barnets egna handlingar och beteende. Exemplet på hur barnen diskuterar om rädslan är en blandning av egocentrisk och socialt språk vilket betyder att barnen kan föra en diskussion med sina

medmänniskor. I detta fall barnen använder språket som en guidande fenomen för att förstå sig på sin egen rädsla av den anledning kan det också tolkas som ett egocentriskspråk. Konversationen däremot liknade mer Piagets definition på socialtspråk, barnen lyssnade på varandras historier och pratade med varandra. Om ett egocentriskt språk byggs rent av egoistiska skäl då kan vi påstå att informanterna (barnen) har hittat en mittemellan tillvägagångssätt om att uppfylla sina

egocentriska behov genom att använda sig av båda språksrikningarna.

5.6 Trygghet

Människans primära behov är att känna sig trygg och frisk de andra behoven blir en sekundär sak.

När vi tänker om barn generellt sätt tänker vi de som små, försvarslösa och sårbara, då dyker frågan upp om hur barnen tänker om sig själva. Hur kan barnen skapa trygghet när de inte riktigt vet, vad är det som hotar tryggheten?

För att få vardagen att fungera i vår alltmer skenande värld behöver vi känna en form av trygghet

och tillit, dels till oss själva, dels inför vår omvärld²⁹. Giddens beskriver den ontologiska tryggheten som ett element med innehöll av kontinuitets - och ordnings ingredienser.

Barnens vardagsliv måste innehålla mycket lek, säger pedagogerna. Deras imaginära värld måste ha kontinuitet och vara tillgänglig för barnen. Genom kontinuitet uppnås trygghet där det finns en ordning barnen kan räkna med. Leken stimulerar barnens förmåga att vilja leka mer d v s att ha en fortsättning. För att känna ontologisk trygghet måste individen ha ett förtroende för de moderna institutioner, som kallas för abstrakta system³⁰.

I detta fall barnen måste ha förtroende för både pedagogerna och föräldrar om att fria leken är tillåten och tillgänglig för barnet tillbehaga. Källan till en stabil identitet börjar redan i tidig ålder, lekarna är ett sätt barnen upplever trygghet, där skapar de sin imaginära värld som erkänner deras specifika behov. Därför pedagogerna också poängterar betydelsen av fria lekens kontinuitet. Den ontologiska tryggheten är ett steg närmare mot identitetsskapandet, tryggheten möjliggör för barnen att visa de unika egenskaper de bär inom sig. Den ger möjligheten att visa vad de känner inom sig och kunna identifiera känslan hos andra medmänniskor.

Ett bra exempel är flickan som målade sig själv helt ensam och hennes hem har ingen dörr, det är hennes sätt att tala om för oss vuxna att hon känner sig ensam och övergiven. Dock, barnet inte sa att hon kände sig övergiven och ensam, teckning möjliggjorde både för vuxna och barn att se hennes sorg. Inte efter hon blev klar med målning som det andra barnet också begärde att få kunna måla.

Giddens kännetecknade sociala identiteten som andra tillskriver en viss individ och anger vad den personen är, med andra ord de titlar som en individ bär, t ex student, mamma, kristen etc. I detta fall flickans målning utgick från en personlig identitet vilket markerar skillnaderna mellan individerna d v s det kännetecknar individens unikhet. Antagandet är att flickan upplevde

ontologisk trygghet och därför vågade visa sin personliga identitet som omfattade att flickans jag var inneslutet av övergivenhetskänslan. Den andre flickans målning klart tydligt visar att hon

29 Giddens. 2003

30 ibid

upplever liknande känslor och identifierar med första flickans målning. Tolkning av detta är att genom den personliga identiteten, flickorna karakteriserade sina sociala identiteter vilket också innebär likheter mellan individer som upplever samhörighet.

Onekligen målningarna förde samhörighet mellan dessa två flickorna liksom ritningen bland de andra barnen. Giddens sa; ontologiska tryggheten skapas eller byggs upp mycket tidigt i

barndomen och möjligheten är stor att den medför att människan klarar av kriser och riskfyllda situationer. I det sen moderna samhället har individen ett behov av att skapa tillit i en mer svåröverskådlig värld³¹. Om fria leken prioriteras både på hem och förskolor och om fria leken erbjuder ontologisk trygghet, kan förutsättning då också vara att framtida stabila identiteter kommer att finnas.

31 Giddens 1999

6 Sammanfattning

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att se vilken betydelse fria leken kan han i barnets jagutveckling. För att belysa detta har vi använt oss av kvalitativa observationer och fyra intervjuer där vi utgått från olika teman med frågeställningar som är nära knutna till arbetets frågeställning. Det empiriska materialet visar att fria leken betyder enormt mycket för barnets

In document 1.2 Syfte och frågeställning ... 3 (Page 30-45)