Social praktik

Här ligger fokus på den respondenternas personliga ledaridentitet utifrån den sociala kontexten som de befinner sig inom idag och hur de placerar denna i de kontexter och omgivningar de i framtiden kommer vara delaktiga i. De flesta respondenter har haft någon form av ledande position

42

antingen inom sitt arbetsliv, studentliv eller inom ideella sammanhang. Några har varit ungdomsledare inom fotboll, barnkörer eller gympagrupper medan andra har haft positioner av mer formell natur så som ordförande och projektledare. Alla har dessutom jobbat heltid eller haft sommarjobb eller jobbat extra under många år och har haft flera chefer och har genom det erfarenhet av olika typer av ledarskap. Därmed är respondenternas svar inte enbart grundade i vad de tror utan det grundar sig även delvis i deras egna erfarenheter av att ha en ledare eller chef samt att de själva har egna erfarenheter av att vara ledare. Dock är det endast ett fåtal som har haft någon kontakt med de högsta cheferna i de företag som de jobbat i. De flesta respondenter kunde tänka sig att bli VD eller hög chef om förutsättningarna var de rätt och de fick möjlighet att utöva den form av ledarskap de ansåg vara bra ledarskap. Där en del av de egenskaperna som kom när de diskuterade sitt eget ledarskap bland annat var omhändertagande, lyhördhet och öppenhet.

empatisk och lyhörd /Respondent 4

jag skulle önska att du tyckte jag var coachande […] att jag … gav […] plats för att utvecklas /Respondent 3

att man får utvecklas att man har mycket frihet, men att man ändå har ett […] stöd, ett […] bollplank och nån som man kan vända sig till om det […] det kärvar ihop sig med nånting eller alltså nån som ändå finns där som man kan lita på /Respondent 9

alltså jag skulle nog vilja bli uppfattad som en ödmjuk person, nån som man upplever förstår […] nån som vågar ha förtroende för en […] jag skulle nog vilja folk … ser mig som nån […] som känns naturlig i min position men att man inte är på nått sätt avskräckt jag har ju haft så här, chefer, där man liksom har nyckelknippan hängande utanför byxorna så att det ska höras när som kommer /Respondent 7

Respondenten utvecklar sedan sitt resonemang kring det egna chefskapet med bland annat

jag vill nog ändå känna att man kan va sig själv med sin chef i närheten så sån vill jag nog va förtroende, alltså att jag ger förtroende till folk och att dom kan känna att dom kan va sig själva /Respondent 7

Respondenternas sammantagna svar visar att det finns en komplexitet i skapande av en identitet som ledare eftersom att det finns en rad olika faktorer att ta hänsyn till. Även den forskning som vi tagit upp visar upp en komplex bild av identitetsskapande för ledare överlag och kvinnliga ledare i synnerhet. Bendl (2008) diskuterar hur ledarskap sett som något manligt och Alvesson (2015) menar att de subjektiva skillnaderna som individen har, skapar gemenskap med en viss typ av grupp och genom det stänger ute andra. Vidare menar Van Knippenberg och Hogg (2004) att de sub- identiteter vi antar, genom identitetsprocesser (Brown, 2015), används för att passa in i viss typ av

43

kontext. Samtidigt diskuterar Zheng och Muir (2015) de sociala processerna, då dessa är betydande för identitetsskapandet, eftersom det är där ledarskapet uppstår och verkar. Den sammantagna bilden visar att de sociala processerna hjälper individen att skapa grupptillhörighet och att människor beroende på kontext skapar sig olika identiteter för att passa in i en specifik miljö. Tillsammans med det som Bendl (2008) skriver angående det maskulina ledarskapet kan vi förstå hur det komplexa identitetsskapandet försvårar för kvinnor att anta identiteten som ledare. Detta eftersom om ledaridentiteten ses som något maskulint och om toppen av en organisation har en manlig prägel blir det svårt för en kvinna att passa in i in-gruppen (Lewis & Sherman, 2003) dels för att hon inte passar den rådande manliga normen och dels för att hon får svårt att accepteras som en fullvärdig medlem i gruppen. Trots denna komplexitet för en kvinna att skapa sig en identitet som ledare finns det ändå en stark framtidstro från respondenternas sida om sin egen duglighet som hög chef eller ledare. Vilket föranleder oss att resonera om några andra faktorer som vi tror kan påverka respondenterna.

Förutom den egna upplevelsen och den egna erfarenheten skulle vi påstå att det handlar mycket om att individer har möjlighet att tänka kritiskt (Bell & Sinclair, 2016) och därmed kan förhålla sig till och acceptera eller ta avstånd från andra faktorer som kan påverka. Dessutom kan de identitetsprocesser (Brown, 2016) och sociala processer (Zheng & Muir, 2015) vara en delförklaringen tillsammans med egna upplevelsen och erfarenheten. Det individer upplever över tid skapar långsamt förståelse för fenomen och bit för bit byggs nya delar in i identitetsprocessen vilket gör att den egna identiteten kan förändra. Att förändringen går långsamt tror vi beror på att det är just en process där individen hela tiden måste förhålla sig till nya tankar, fakta och idéer. Några respondenter uppmärksammade detta vilket visas genom följande citat.

det tar tid för att det är strukturer som är så himla invanda /Respondent 5

men det är ju, då får man ju börja lågt ner och det kommer att ta väldigt lång tid, flera generationer innan man har kommit nån vart /Respondent 3

ja tror att om man […]är liksom en person som har kommit så högt upp, så tror jag att man, det blir liksom inget jättehopp att man är som på ett visst sätt och sen plötsligt ska man bete sig på ett annat sätt, utan jag tror att de det är väl en utveckling som sker under ganska lång tid och jag tror att man kanske – om man jämför sig själv med för 30 år sen då kanske man har ändrats en del, men jag tror att det är väl nånting som gradvis att man förstärker kanske dom dragen då som man har tidigt /Respondent 9

Så de identitetsprocesser och sociala processer som Brown (2015) samt Zheng och Muir (2015) pratar om ligger dels till grund för den egna utvecklingen men även för den samhällsutveckling som är ständigt pågående. Detta eftersom de strukturer som respondenterna pratar om är en del i deras egna identitetsprocesser.

44