Det sociala arbetet - bristande stöd från den offentliga sektorn

Resultatet av studien kan bekräfta att anhörigdagar har en positiv inverkan på den anhörige, vilket är intressant då anhörigdagar är en stödfunktion som ej är särskilt synlig samt

svåråtkomlig för de som behöver hjälp.. Samtliga respondenter kom till anhörigdagar först när

34 deras barns missbruk eskalerat och de blivit intagna på behandling. Respondenterna hade även sökt hjälp från den offentliga sektorn men samtliga hade en negativ syn på den hjälp de

erhölls därifrån. Detta kunde även Socialstyrelsen (2019b) bekräfta då de erkänner att stöd till anhöriga till någon med ett beroende är bristfällig.

När vi påbörjade denna studie förstod vi att anhöriga till personer med missbruksproblematik är en bortprioriterad grupp, där fann vi en relevant koppling till det sociala arbetet. Däremot hade vi en förhoppning att insatserna gällande stöd och hjälp inte var så illa hanterat som det faktiskt visade sig vara. Media upplyser regelbundet problem gällande missbruk, därför trodde vi att förståelsen för anhörigas behov av stöd och hjälp hade blivit. Studiens resultat

konstaterar att våra respondenter är missnöjda med yrkessamma inom området.. Att vara anhörig till en beroendeperson är komplext, hen hamnar i skuggan av personen med

problemet, vilket gör att hen redan från början hamnar flera steg bakom den som får hjälp.

Avslutningvis, som förslag på vidare forskning går det exempelvis att ändra urvalet och rikta fokus på yrkesutövare som arbetar med missbruk samt anhörigvård. Studien kan syfta på att undersöka kunskapsläget en yrkesutövare har om anhörigstöd samt vad hen behöver för att förbättra arbetet med den anhörige. Det är även tänkbart om studien genomförs med större utsträckning, förslagsvis genom en kvantitativ studie för att ge en mer rikstäckande överblick över socialsekreterares hantering av anhöriga, samt vad de behöver för att inte fortsätta bortprioritera denna utsatta grupp.

35

7. Referenslista

Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Bergström, G. (2014). Kärlek till döds - Om droger, beroende och tillfrisknande (Uppl. 4).

Vallentuna: Pedagogkonsult.

Bortolon, C., Signor, L., Moreira, T., Figueiró, L., Benchaya, M., Machado, C., Barros, H.

(2016). Family functioning and health issues associated with codependency in families of drug users. Ciência & Saúde Coletiva, 21(1), 101-107. Doi: 10.1590/1413-81232015211.20662014 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Butler, R., & Bauld, L. (2005). The parents' experience: Coping with drug use in the family.

Drugs: Education, Prevention and Policy, 12(1), 35-45. Doi: 10.1080/0968763042000275308

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. (2013). Medberoende - ett problematiskt begrepp. Hämtad 2019-10-25 från

https://www.can.se/globalassets/aon/2013/5-13-medberoendeett-problematiskt-begrepp.pdf

Christenson, J. (2016). Introduction to the Special Issue on Family Therapy with Adolescents in Residential Treatment. Contemporary Family Therapy, 38(1), 1-2. Doi: 10.1007/s10591-016-9380-z

Copello, A., & Orford, J. (2002). Addiction and the family: Is it time for services to take notice of the evidence? Addiction, 97(11), 1361-1363. Doi: 10.1046/j.1360-0443.2002.00259.x

Copello, A., Templeton, L., & Powell, J. (2010). The impact of addiction on the family:

Estimates of prevalence and costs. Drugs: Education, Prevention and Policy, 17(S1), 63-74.

Doi: 10.3109/09687637.2010.514798

Denning, P., Marlatt, G. Alan, & Tatarsky, Andrew. (2010). Harm reduction therapy with families and friends of people with drug problems. Journal of Clinical Psychology, 66(2), 164-174. Doi: 10.1002/jclp.20671

Gerdner, Arne (1999) Problem kring begreppet “medberoende”. Socionomen, nr 4, 53-63.

Jackson, D., Usher, K., & O'Brien, L. (2007). Fractured families: Parental perspectives of the effects of adolescent drug abuse on family life. Contemporary Nurse, 23(2), 321-330.

Doi:10.5172/conu.2006.23.2.321

1177 Vårdguiden (2018). Anhörigstöd - stöd för dig som vårdar eller stödjer en närstående.

Hämtad 2019-11-13 från https://www.1177.se/sa-fungerar-varden/anhorig---narstaende/anhorigstod---stod-for-dig-som-vardar-eller-stodjer-en-narstaende/

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Levin, C. (2008). Att undersöka det sociala – några ingångar. I Meeuwisse, A., Swärd, H., Eliasson-Lappalainen, R. & Jacobsson, K. Forskningsmetodik för socialvetare (1. utg., s. 32-39).

Stockholm: Natur & kultur.

Nämndemansgården. (2019a). Anhörigstöd, så fungerar det. Hämtad 2019-11-25 från https://www.namndemansgarden.se/artiklar/anhorigstod-sa-fungerar-det/

Nämndemansgården. (2019b). Olika program för anhöriga och medberoende. Hämtad 2019-11-25 från https://www.namndemansgarden.se/olika-program-for-anhoriga-och-medberoende Orford, J., Velleman, R., Natera, G., Templeton, L., & Copello, A. (2013).

36

Addiction in the family is a major but neglected contributor to the global burden of adult ill-health.

Social Science & Medicine, 78(1), 70-77. Doi: 10.1016/j.socscimed.2012.11.036

Orford, J., Velleman, R., Copello, A., Templeton, L., & Ibanga, A. (2010).

The experiences of affected family members: A summary of two decades of qualitative research.

Drugs: Education, Prevention and Policy, 17(Sup1), 44-62. doi:10.3109/09687637.2010.514192

Palmblad E. (2013). Medberoende i populärlitteraturen. I E. Palmblad (red.) Medberoende och moral: framväxten av en problemkategori (s. 111-154). Stockholm: Carlsson.

Palmblad E. (2013). Medberoende - en introduktion. I E. Palmblad (red.) Medberoende och moral: framväxten av en problemkategori (s. 9-31). Stockholm: Carlsson.

Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. (3., svenska utg.) Stockholm: Natur &

kultur.

Rowe, C. (2012). Family Therapy for Drug Abuse: Review and Updates 2003–2010. Journal of Marital and Family Therapy, 38(1), 59-81. DOI: 10.1111/j.1752-0606.2011.00280.x

Richert, T., Johnson, B., & Svensson, B. (2018). Being a Parent to an Adult Child With Drug Problems: Negative Impacts on Life Situation, Health, and Emotions. Journal of Family Issues, 39(8), 2311-2335. doi: 10.1177/0192513X17748695

Socialstyrelsen. (2019a). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende – Stöd för styrning och ledning. Hämtad 2019-10-24 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2019-1-16.pdf

Socialstyrelsen. (2019b). Stöd till anhöriga och anhörigstöd. Hämtad 2019-11-13 från https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/jamlik-halsa-vard-och-omsorg/stod-till-anhoriga/

SOU 2011:34. Bättre insatser vid missbruk och beroende: Individen, kunskapen och ansvaret.

Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.

Tengqvist, A. (2007). Att begränsa eller skapa möjligheter - om centrala förhållningssätt i empowermentarbete. I Askheim, O., Starrin, B. (Red.), Empowerment i teori och praktik. (1.

uppl s.76-89). Malmö: Gleerups.

Velleman, R., Bennett, G., Miller, T., Orford, J., Rigby, K., & Tod, A. (1993). The families of problem drug users: A study of 50 close relatives. Addiction, 88(9), 1281-1289. Doi:

10.1111/j.1360-0443.1993.tb02150.x

37

Bilagor

Bilaga 1

Brev som sändes ut till utvalda deltagare:

Hej!

Tack för att du vill dela med dig om dina upplevelser samt hjälpa oss i vårt forskningsarbete.

Ditt deltagande är helt anonymt och har du funderingar kring frågorna eller om ditt deltagande kan du höra av dig till oss. Vi ber dig svara så utförligt som du bara kan.

Vill du svara på frågorna via mail går det bra, skriv då dina svar i mailet och skicka det sedan åter till oss, senast den 22 november. Vill ni hellre ge era svar per telefon, maila oss så bokar vi in en tid för det. Samtalet kommer att spelas in, och sedan raderas när resultatet publiceras.

Återigen, tack för ert deltagande. Det betyder otroligt mycket för oss.

Med vänliga hälsningar

Emma Gustafsson & Petréa Pettersson Udd emgu1602@student.miun.se

peud1700@student.miun.se

Bilaga 2

Intervjufrågor:

1. Hur kom du i kontakt med anhörigdagarna du har deltagit vid och vad fick dig att tacka ja?

2. Kände du till några andra stödinsatser man som anhörig har rätt till?

3. Hur såg ditt liv ut innan du deltog vid anhörigdagar?

4. Har du känt känslor som skuld och skam inför ditt barns situation? Hur yttrade sig det?

5. Hur hanterade du ditt barns missbruksproblematik innan du fick behandling via anhörigdagarna?

6. Vad var det under anhörigdagarna som var bra och fanns det något som var mindre bra?

38 7. Kan du beskriva hur en dag under behandlingen såg ut?

8. Vad fick du lära dig under anhörigdagen?

9. Vad är dina erfarenheter av att ha träffat och samtalat med andra föräldrar i samma situation?

10. Hur skiljer sig erfarenheten om att vara anhörig innan och efter anhörigdagarna?

11. Hur ser ditt vardagsliv ut nu efter anhörigdagarna, upplever du någon skillnad på hur livet såg ut innan anhörigdagarna?

12. Hur har din hälsa och välmående påverkats av att delta under anhörigdagarna?

13. Är du nöjd med stödet du fick under anhörigdagarna? Om nej, vad hade du velat förändra?

14. Har du behövt ytterligare stöd och hjälp efter anhörigdagarna? Om ja, vad har det varit för typ av stöd/hjälp?

15. Är ditt barn aktivt nu eller haft ett återfall efter ditt deltagande vid anhörigdagar? Om ja, hur hanterade du det? Har anhörigdagarna varit behjälpliga vid dessa situationer?

16. Har anhörigdagarna lett till några vändpunkter i ditt liv?

17. Hur ser du på framtiden?

18. Skulle du rekommendera anhörigdagar till andra föräldrar i samma situation?

Beskriv varför?