Sociala frågor SVT

på samma nivå på YLE, då alla var kvinnor, medan det var män som tog platsen ifrån den kvinnliga reportern på SVT. Rosalind Gill beskriver att det inte bara är antalet kvinnor och män som spelar roll, utan även hur de porträtteras (Gill 2007, s. 107). I SVT:s inslag kan vi tydligt se att männen

porträtterades som makthavare, då de filmades ur ett perspektiv som fick dem att se större ut. Den kvinnliga reportern framställdes som svag då hon tog lite plats även om hon filmades i helkropp.

7.2.3 Sociala frågor SVT

Inslaget var nummer sju i sändningsordningen och det var en manlig reporter. Inslaget handlade om att de skett olyckor på trampolinparker och att konsumentverket nu ska utreda det. Inslaget var en minut och 40 sekunder. Reportern pratade i cirka 45 sekunder. De intervjuade var två män och en kvinna. Kvinnan fick prata i ca 40 sekunder, medan männen fick prata i tio respektive fem sekunder.

Inslaget började med ett en kvinna på konsumentverket berättade att de fått in anmälningar om allvarliga olyckor och att de pekar på brister i branschen. Sedan berättade reportern om två olyckor som hänt i en trampolinpark i Örebro, en pojke som fått ett sår i huvudet och en man som brutit nacken. Mannen fick kommentera nackskadan per telefon ca 5 sek. Därefter fick den ansvarige (man) kommentera

händelserna. Han påpekade vikten av att inte hoppa över sin egen förmåga och att majoriteten av olyckorna händer på grund av att folk gör det ändå. Reporter berättade sedan att de båda olyckorna anmälts och kort om vilka lagar som gäller, sedan fick kvinnan på konsumentverket kommentera igen.

28 I slutet av inslaget, under den avslutande intervjun med kvinnan från konsumentverket, lät det som att reportern inte riktigt lyssnar på henne. Kvinnan påpekade vikten av tillräckligt med personal och reportern kommenterade det som att det var hans egen slutsats. (K) är kvinnan och (M) är den manliga reportern.

K: - Man måste se till att miljön är säker och att man har bra säkerhetsrutiner för hur man arbetar dagligt och vid olyckor och att man har tillräckligt med personal hela tiden, då det här är en sån verksamhet som kräver att man verkligen ser till att dem som är där inte använder det på fel sätt.

M: - Det kan vara där det brister ibland, att de är för lite personal kanske?

K: - Det kan det vara, att det finns för lite personal i jämförelse med hur många som är där.

Det kan också vara så att reportern ville göra en enkel sammanfattning av det kvinnan från

konsumentverket precis sa för att tittarna skulle förstå, men tonen kändes lite förminskade så vi tolkar det ändå som att den manliga reportern inte lyssnade på den kvinnliga intervjupersonen. Kvinnan var den intervjuperson som fick prata längst, dock fick männen sammanlagt prata mer. Hon blev även intervjuad först och kan därför ses som viktigast av intervjupersonerna.

Enligt dagordningsteorin hamn inte det här inslaget så högt upp på dagordningen då det var det sjunde i ordningen. Däremot var det ett till sociala frågor- inslag precis efter, men det hade en kvinnlig reporter. Om man utgår från dagordningsteorin så kan man se att det här inslaget om sociala frågor värderades högre än det som kom efter. Det efterkommande inslaget handlade om att vissa flyktingfamiljer har rätten att återförenas under asylansökan, och riktade in sig på en specifik familj. Dock var det inslaget längre med cirka två minuter.

Man kunde se att det fanns tydliga skillnader i hur reportrarna betedde sig. Inslaget om trampolinparken med den manliga reportern var ett vanligt nyhetsinslag, inslaget om flyktingfamiljen med den kvinnliga reportern var mer som ett reportage. Den kvinnliga reportern satt exempelvis ner med barnen i familjen i en säng, och tittade på bilder de visade på sin surfplatta. Den manliga reportern inte var lika nära sina intervjupersoner. Yvonne Hirdman skriver att genus är regler om vad som är “kvinnligt” och “manligt” som samhället skapar, exempelvis att rosa är flickigt och blått är pojkigt (Hirdman 1998,s. 51). Vi tolkar det som att den kvinnliga reporter i det efterkommande sociala frågor-inslaget tar en mer

omhändertagande och moderlig roll, något som kan ses som typiskt kvinnligt utifrån ett genusperspektiv.

29 Reportern i detta inslag ställde inte den ansvariga mannen mot väggen under intervjun utan han fick bara kommentera händelsen lite kort. Det skulle man kunna analysera utifrån homosocial normativitet, då det verkar som att den manliga reportern på ett sätt höll den ansvariga mannen bakom ryggen (Hirdman 2001,s. 70). Hade någon av dem varit en kvinna hade kanske den ansvarige blivit mer ställd mot väggen, då vi sett tendenser till att kvinnliga reportrar på SVT ställer ansvariga mot väggen.

YLE

Inslaget var det andra i sändningen och rapporterades av en manlig reporter. Det handlade också om det som politikinslaget tog upp, men här vinklade man på vad medborgarna tycker om budgetförslaget och hur det kan komma att påverka vård- och dagisplatser etc. Inslaget var en minut och 59 sekunder och reportern pratade totalt en minut och elva sekunder, det vill säga majoriteten av inslaget. De fyra intervjupersonerna var två män och två kvinnor, och i intervjuordningen fick de prata i tio sekunder (man), fem sekunder (kvinna), tio sekunder (man) och 23 sekunder (kvinna).

Reportern inledde med att kortfattat berätta om budgetförslaget och ganska snabbt fick första

intervjupersonen uttrycka sin åsikt (han var negativt inställd till förslaget). Därefter rullade inslaget på och varvades av att reportern pratade om olika delar av budgetförslaget, med att resterande

intervjupersoner tyckte till om de olika delarna (alla är positiva). Inslaget avslutades med den sista intervjupersonen, som verkar ha erfarenhet av den sista delen - dagis/förskola.

Det här inslaget var det andra i ordningen, så enligt dagordningsteorin ansåg YLE att det var ganska viktigt att ta upp vad medborgarna tycker om budgetförslaget. Det här inslaget var mycket mer objektivt och jämställt jämfört med politikinslaget, då reportern här har intervjuat lika många kvinnor som män. Det är däremot intressant att den enda intervjupersonen som var negativ till förslaget fick komma till tals först (och var en man). Däremot avslutades inslaget med en kvinnlig intervjuperson som var positiv till förslaget och hon fick dessutom mest plats av alla intervjupersoner.

Enligt dagordningsteorin skulle den manliga intervjupersonen med negativa åsikter vara den viktigaste då han kom först, medan enligt gestaltningsteorin skulle kvinnan i slutet vara viktigast, då hon fick mest plats. Eftersom det är svårt att tolka vem reportern ville framhäva mest då olika teorier säger olika saker tolkar vi inslaget som jämställt.

Jämförelse

30 sändningen. På SVT:s inslag förekom tydliga tendenser av homosocial normativitet, medan YLE:s inslag var ganska jämställt. Däremot tog reportern på YLE mer plats, men det kan bero på att det inslaget hade mer information och ingen intervjuad talesperson eller expert som kunde framföra den informationen.

7.2.4 Skola och vård