Hur den sociala kontexten påverkar upplevelsen av handlingsutrymmet 38

olika ut. Tid och socialsekreterares arbetsmängd är dock återkommande teman hos samtliga intervjupersoner.

5.4 Hur den sociala kontexten påverkar upplevelsen av

handlingsutrymmet

Från samtliga intervjuer framkommer det att socialtjänsten befinner sig i kris. Intervjupersonerna påpekar att det finns många bidragande orsaker till krisen men att en av de större orsakerna är bristen på resurserna samt den höga arbetsbelastningen. Det ostabila läget, arbetsbelastningen och bristen på resurser inom socialtjänsten har påverkat handlingsutrymmet samt medfört en stor omsättning av socialsekreterare. Lena berättar att en anledning till varför socialsekreterare inte klarar av sitt arbete är att grunduppdraget för socialtjänsten har gått förlorat: “Om kommunen inte vet vart de ska lägga ett uppdrag så lägger de det på socialtjänsten men man får inga mer resurser och man får inge mer folk och man ska göra mer och mer”. Vidare förklarar Lena att socialsekreterare idag bland annat ska arbeta med arbetsförmedling, bostadsförmedling och mot radikalisering. Vi förstår utifrån Lenas utsagor att det kan bidra till att socialsekreterare inte längre klarar av sitt arbete då arbetsuppgifterna har blivit alltför omfattande och handlingsutrymmet begränsas. Lipsky (2010) beskriver att det kan bidra till alienation när gräsrotsbyråkrater tappar kontroll över arbetet och sina ärenden. Han beskriver att gräsrotsbyråkrater kan börja behandla sina klienter

som byråkratiska attribut när hela arbetet inte hinns med. Eva vittnar exempelvis om att socialsekreterare på hennes enhet har ett så pass högt ärendeinflöde att det i dagsläget är svårt att skilja klienterna åt. De har ett namn på klienten de ska hjälpa men saknar tiden att skapa den väsentliga relationen. De måste därmed fatta ett beslut innan de hinner bilda en fullständig uppfattning om klienten.

Annika förklarar även att det finns en stor omsättning av socialsekreterare. Hon förklarar vidare att omsättningen kan bero på att kraven för socionomutbildning har blivit striktare då det tidigare räckte med en likvärdig utbildning. Hon förklarar därefter att den höga arbetsbelastningen i samband med alla nyanställda har bidragit till en ond cirkel. Hon berättar att socialsekreterare vilka endast har arbetat ett år kan ha arbetat längst och samtidigt är de med längst erfarenhet. Det kan i sin tur bli väldigt stressande då personen inte känner sig ha tillräckligt med erfarenhet. Adam förklarar det på ett likvärdigt sätt och påpekar att det behövs erfarna socialsekreterare för att ett socialkontor ska kunna gå runt. Annika poängterar också att socialsekreteraryrket också är ett tufft yrke vilket sliter mycket på individen.

För det första tror jag de är många som är socialsekreterare för att de är intresserade av ämnet och jag tror många inte är förberedda på hur de kommer att vara. Det är väldigt tufft att ha med människor att göra och de som är inblandade i socialtjänsten har oftast inte de lättaste ödena. Sen tror jag det är stressigt och så.

-Petra

Intervjupersonerna uttrycker sig återkommande i intervjuerna att nyexaminerade socialsekreterare har en viss förväntning på yrket och handlingsutrymme innan de kommer ut i arbetslivet. Den förskönande bilden de har av yrket lever inte upp till verkligheten vilket medför att de kan förlora mening med arbetet.

För att få människor till socialkontor kanske man har skönmålat det lite från arbetsgivarhåll. När man sen kommer dit så är det inte alls så som man trodde [...] Man måste nog hjälpas åt där att framställa socialtjänsten som mera positivt men samtidigt realistiskt. Det är det jag tror är utmaningen. Så att man inte hoppar i fel fälla igen.

De intervjupersonerna med längre erfarenhet berättar att det finns ett glapp mellan socionomutbildningen och yrket. Lena har upplevt en trend då nyexaminerade förväntar sig att få göra skillnad för exempelvis barn eller missbrukare. När dessa sedan kommer ut i arbetslivet och det består av mycket administrativt arbete och så pass begränsat handlingsutrymme blir de besvikna och frustrerade. Petra är relativt nyexaminerad och beskriver hur det kan kännas att komma ut ny i arbetslivet: “Man vet inte riktigt vad det innebär! Man är inte förberedd.”

Utifrån intervjuerna upplevs det vidare att socialsekreterare ibland känner en otillräcklighet när det är brist på resurser eller när de känner sig osäkra i sina beslut. Enligt Lipsky (2010) kan alienation upplevas när det är en brist på resurser vilket bidrar till att gräsrotsbyråkrater inte kan ge nödvändig hjälp till klienter. När vi frågade Eva om hon kände sig otillräcklig i sitt arbete svarar hon: “Otillräcklig känner man sig ganska ofta. Man vill jättegärna hjälpa ännu mer än vad man kan.” Övriga intervjupersoner svarar på liknande sätt.

Det är självklart att man hela tiden känner att man blir otillräcklig och så. [...] Jag tycker att det är väldigt roligt att få jobba på, men ibland känner man att man inte räcker till, jag hinner med mitt jobb men inte så mycket mer. Man hade kunnat göra ett bättre jobb om man hade mindre att göra.

-Annika

Sammanfattningsvis framkommer det från intervjuerna att socialtjänsten befinner sig i kris eftersom det är en hög arbetsmängd, bristfälliga resurser och stor omsättning av socialsekreterare. Detta bidrar till att handlingsutrymmet begränsas vilket medför att socialsekreterare känner sig otillräckliga i sitt arbete.