• No results found

Sociala och ekonomiska faktorer och val av framtidsbild

3.3 Faktorer bakom individernas val

3.3.2 Sociala och ekonomiska faktorer och val av framtidsbild

Av bilagan framgår att enkäten innehåller ett antal frågor om respondenten själv och respondentens hushåll. På samma sätt som för resvanorna har dessa faktorer kors- tabellerats mot huvudfrågan, val av framtidsbild, för att belysa hur skillnader mellan individer och hushåll påverkar vilket framtidsbild som väljs. Resultaten från den analysen redovisas i detta avsnitt.

Det är inte alla bakgrundsfaktorer som registreras från enkäten som uppvisar ett signifi- kant samband med hur respondenterna svarar på huvudfrågan om val av framtidsbild. Hur många vuxna eller antal barn under 16 år som bor i hushållet har ingen statistiskt signifikant betydelse för valet av framtidsbild, inte heller hushållets inkomst. Vidare finns inget samband mellan val av framtidsbild och avståndet från ytterdörren till p-plats/garage bland dem som har tillgång till p-plats eller garage i anslutning till bostaden.

Betydelsen av kön och ålder

Skillnader mellan hur män och kvinnor väljer framtidsbild framgår av följande tabell.

Tabell 17 Kön och val av framtidsbild, %. Bygger på uppviktade svar från 1 002 respondenter.

Kvinna Man

A) Bättre framkomlighet och mer gatuutrymme åt bilarna i

innerstaden 12,9 27,3

B) Ett lugnare trafiktempo i

innerstaden 34,6 30,1

C) En innerstad med mer gatuutrymme för gång, cykel och

kollektivtrafik 52,6 42,7

Totalt 100,0 100,0

p<0,001

Bland männen är framtidsbild A ett populärare val än bland kvinnorna. Drygt en fjärdedel av männen är för en utökad biltillgänglighet i Malmös innerstad. Kvinnorna väljer i större utsträckning än männen framtidsbild B och C.

De svarande delades in i fyra åldersgrupper (18-29, 30-44, 45-64 och 65-75 år). Hur dessa grupper har valt framgår ur följande tabell.

Tabell 18 Åldersgrupp och val av framtidsbild, %. Bygger på uppviktade svar från 1 002 respondenter.

18-29 år 30-44 år 45-64 år 65-75 år

A) Bättre framkomlighet och mer gatuutrymme åt bilarna i

innerstaden 23,2 18,6 21,5 13,2

B) Ett lugnare trafiktempo i

innerstaden 22,3 33,3 35,8 43,2

C) En innerstad med mer gatuutrymme för gång, cykel och

kollektivtrafik 54,6 48,1 42,7 43,6

Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0

p<0,01

Det är en klar majoritet för framtidsbild C upp till 64 års ålder. I den högsta

åldersgruppen är B och C likvärdigt attraktiva. Framtidsbild B:s popularitet ökar med respondentens ålder.

Betydelsen av bostadsområde och bostad

Betydelsen av om respondenten bor i innerstaden eller utanför undersöks i följande tabell. Indelning i boendeområde har baserats på respondenternas adresser.

Tabell 19 Boendeområde och val av framtidsbild, %. Bygger på uppviktade svar från 995 respondenter. I Malmö innerstad Utanför Malmö innerstad

A) Bättre framkomlighet och mer gatuutrymme åt bilarna i

innerstaden 14,8 21,6

B) Ett lugnare trafiktempo i

innerstaden 25,6 34,7

C) En innerstad med mer gatuutrymme för gång, cykel och

kollektivtrafik 59,6 43,7

Totalt 100,0 100,0

p<0,001

Personer som bor utanför Malmös innerstad föredrar i högre utsträckning ett lugnare tempo i innerstaden (framtidsbild B) jämfört med dem som är boende i innerstaden. De senare föredrar oftare framtidsbild C).

Valet av framtidsbild ser också olika ut beroende på i vilken typ av bostad som respondenten är bosatt, se följande tabell.

Tabell 20 Bostadstyp och val av framtidsbild, %. Bygger på uppviktade svar från 998 respondenter.

Lägenhet i

flerfamiljshus kedjehus, parhus I radhus, eller villa A) Bättre framkomlighet och mer

gatuutrymme åt bilarna i

innerstaden 18,6 23,9

B) Ett lugnare trafiktempo i

innerstaden 30,0 38,3

C) En innerstad med mer gatuutrymme för gång, cykel och kollektivtrafik

51,4 37,8

Totalt 100,0 100,0

Över hälften av de som bor i lägenhet i flerfamiljshus föredrar framtidsbild C, En

innerstad med mer gatuutrymme för gång, cykel och kollektivtrafik. De som bor i

radhus, kedjehus, parhus eller villa tilltalas i ungefär lika stor grad av framtidsbild B som C.

Tillgång till cykel och kollektivtrafikkort

Tillhör respondenten ett hushåll som har tillgång till en eller flera cyklar, föredras oftast framtidsbild C. Bland övriga är de tre framtidsbilderna tämligen lika attraktiva, men en liten övervikt kan noteras för C.

Tabell 21 Cykeltillgång och val av framtidsbild, %. Bygger på uppviktade svar från 997 respondenter.

Minst en cykel i

hushållet Ingen cykel i hushållet A) Bättre framkomlighet och mer

gatuutrymme åt bilarna i

innerstaden 18,4 32,0

B) Ett lugnare trafiktempo i

innerstaden 32,5 31,5

C) En innerstad med mer gatuutrymme för gång, cykel och

kollektivtrafik 49,1 36,5

Totalt 100,0 100,0

p<0,01

Det fanns också skillnader i val av framtidsbild när hänsyn tas till hur ofta man hade tillgång till ett kollektivtrafikkort, se följande tabell.

Tabell 22 Tillgång till kollektivtrafikkort och val av framtidsbild, %. Bygger på uppviktade svar från 996 respondenter.

Alltid eller för det

mesta Ibland Sällan eller aldrig A) Bättre framkomlighet och mer

gatuutrymme åt bilarna i

innerstaden 11,3

39,3 23,0

B) Ett lugnare trafiktempo i

innerstaden 33,7 30,0 31,3

C) En innerstad med mer gatuutrymme för gång, cykel och

kollektivtrafik 55,0 30,6 45,7

Totalt 100,0 100,0 100,0

Om respondenten innehar ett kollektivtrafikkort alltid eller för det mesta, föredras framtidsbild C och samma förhållande råder bland dem som sällan eller aldrig har ett sådant kort. De som har det ibland, föredrar framtidsbild A i högre utsträckning än de två andra framtidsbilderna.

Körkortsinnehav, tillgång till och användning av bil

I enkäten ställs också frågor om bilinnehav och hur bilen används. De samband som kan utläsas mellan dessa faktorer och hur respondenterna väljer framtidsbild i enkätens huvudfråga går i förväntad riktning. Till att börja med finns det en skillnad mellan hur de 81 % av individerna i materialet som har B-körkort väljer framtidsbild, i jämförelse med de 19 % som inte är innehavare av B-körkort. Detta samband framgår av tabellen nedan.

Tabell 23 Körkortsinnehav och val av framtidsbild, %. Bygger på uppviktade svar från 1 000 respondenter.

Har B-

körkort Saknar B-körkort A) Bättre framkomlighet och mer

gatuutrymme åt bilarna i

innerstaden 22,0 12,1

B) Ett lugnare trafiktempo i

innerstaden 33,3 28,0

C) En innerstad med mer gatuutrymme för gång, cykel och

kollektivtrafik 44,7 59,9

Totalt 100,0 100,0

p<0,001

De som inte har B-körkort väljer i större omfattning den mer bilrestriktiva framtidsbilden C än vad individer med B-körkort gör. Har respondenten denna körkortsbehörighet är sannolikheten högre att framtidsbild A väljs, skillnaden är 10 procentenheter.

I förväntad riktning går också sambandet mellan hur många bilar som respondentens hushåll förfogar över och val av framtidsbild, vilket beskrivs i följande tabell.

Tabell 24 Antal bilar i respondentens hushåll och val av framtidsbild, %. Bygger på uppviktade svar från 999 respondenter.

Ingen bil 1 bil 2 bilar 3 eller fler bilar A) Bättre framkomlighet och mer

gatuutrymme åt bilarna i

innerstaden 6,0 23,5 34,7 27,2

B) Ett lugnare trafiktempo i

innerstaden 26,8 34,3 37,8 23,9

C) En innerstad med mer gatuutrymme för gång, cykel och

kollektivtrafik 67,2 42,2 27,5 48,9

Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0

p<0,001

Mönstret att ju fler bilar som hushållet har tillgång till, desto större sannolikhet att framtidsbild A väljs och att omvänt gäller att individer som bor i hushåll med högst en bil är mer benägna att välja framtidsbild C. Om respondenten bor i hushåll med tre eller fler bilar rangordnas framtidsbild C som den bästa framtidsbilden sett för gruppen som helhet med en andel på nästan 50 %. Det är dock få respondenter som uppger att de har tre eller fler bilar i hushållet. Det kan jämföras med de respondenter som bor i billösa hushåll där det är 6 % som föredrar framtidsbild A, Bättre framkomlighet och mer

gatuutrymme åt bilarna i innerstaden

Ett mer förväntat mönster kan registreras om individernas användning av bil, mätt som antal körda mil totalt under det senaste året, relateras till val av framtidsbild. Sambandet visas i tabellen nedan.

Tabell 25 Antal körda mil per år och val av framtidsbild, %. Endast respondenter som har körkort ingår. Bygger på uppviktade svar från 823 respondenter av 845 möjliga.

0 1–1 000 1 001–2 000 Mer än 2 000 A) Bättre framkomlighet och mer

gatuutrymme åt bilarna i

innerstaden 4,2 15,2 37,6 38,6

B) Ett lugnare trafiktempo i

innerstaden 38,4 34,1 29,3 32,4

C) En innerstad med mer gatuutrymme för gång, cykel och

kollektivtrafik 57,5 50,7 33,2 29,0

Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0

p<0,001

Som framkommer av tabellen ökar andelen som väljer framtidsbild A, Bättre

mil per år väljs de tre olika framtidsbilderna av ungefär en tredjedel var av respondenterna i kategorin, med en majoritet för framtidsbild A.

Sambandet mellan respondentens val av framtidsbild och hushållets eventuella medlemskap i en bilpool framgår ur följande tabell.

Tabell 26 Bilpoolmedlemskap och val av framtidsbild, %. Bygger på uppviktade svar från 990 respondenter.

Ja Nej

A) Bättre framkomlighet och mer gatuutrymme åt bilarna i

innerstaden 5,4 20,8

B) Ett lugnare trafiktempo i

innerstaden 10,5 32,9

C) En innerstad med mer gatuutrymme för gång, cykel och

kollektivtrafik 84,1 46,3

Totalt 100,0 100,0

p<0,01

Här finner vi den största andelen av någon delgrupp som väljer framtidsbild C. Ungefär 84 % av dem som tillhör ett hushåll som är medlem i en bilpool väljer den

framtidsbilden. Resultatet i ”Ja-”kolumnen bygger dock på svar från endast 26 personer.

Sammanfattande diskussion – sociala och ekonomiska faktorer och val av framtidsbild

I de allra flesta fall attraherar framtidsbilden En innerstad med mer gatuutrymme för

gång, cykel och kollektivtrafik den största andelen av individerna i de olika kategorierna

när socio-ekonomiska faktorer relateras till val av framtidsbild. I de fall en majoritet väljer någon av de andra framtidsbilderna, handlade det om respondenter som har två bilar i hushållet, kör bil mer än 1 000 mil per år, bor i radhus, kedjehus, parhus eller villa eller ibland innehar ett kollektivtrafikkort.

Män är i större utsträckning anhängare av Bättre framkomlighet och mer gatuutrymme

åt bilarna i innerstaden än vad kvinnorna är. Bor man i radhus, villa etc. ökar också

sannolikheten för att framtidsbild A väljs.

Respondentens körkortsinnehav, tillgång till en eller flera bilar och hur mycket dessa bilar används påverkar valen av framtidsbilder i förväntad riktning. Andelen som före- drar framtidsbild A ökar med körkortsinnehav och antal bilar i hushållet medan den minskar med ökad cykeltillgång och ökad tillgång till kollektivtrafikkort.

Det kan också konstateras att resultaten från Malmö till stora delar sammanfaller med de resultat som finns från motsvarande undersökningar i andra städer som Sundsvall (Svensson och Haraldsson, 2002), Örebro (Svensson och Haraldsson, 2005), Linköping (Svensson och Henriksson, 2010), Helsingborg (Svensson och Henriksson, 2012) och Lidköping (Svensson och Henriksson, 2013). I Malmö har emellertid en hastighetsgräns

på 40 km/h införts i de centrala delarna för att öka trafiksäkerheten1, varför beskrivningarna av framtidsbild B i föreliggande studie skiljer något jämfört med motsvarande beskrivningar i de tidigare studierna.

Det kan konstateras att en stor majoritet av invånarna i dessa svenska städer är

anhängare av mindre biltrafik och bilparkering i stadskärnan under förutsättning att den minskande tillgängligheten med bil samtidigt ger direkta positiva konsekvenser för möjligheterna att gå, cykla och åka med buss i samma område. En sådan omläggning av trafiken uppfattas av de flesta invånare som att staden får en bättre och mer attraktiv stadskärna.

Referenser

Grudemo, S. och Svensson, T. (2000): Balans i avvägningen mellan biltillgänglighet

och god miljö – slutrapport. VTI rapport 455, Statens väg- och transportforsknings-

institut, Linköping.

Gustavsson, E. (2000): God biltillgänglighet eller god miljö i centrum? VTI meddelande 894, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.

SCB. (2014): Statistikdatabasen, Befolkningsstatistik. http://www.scb.se/sv_/Hitta- statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aFolkmangdNov &rxid=3c4070b2-0434-4f0b-860e-426edba7bb57 [2014-01-31]

Svensson, T. (2000a): Biltillgänglighet och bilbegränsningar i innerstäder och bostads-

områden. VTI meddelande 893, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.

Svensson, T. (2000b): Balancing car accessibility and good urban environment, pp. 99– 110 in Discovering Local Transport Plans and Road Traffic Reduction. Proceedings of Seminar C held at the European Transport Conference, Homerton College, Cambridge, 11–13 September 2000. Volume P438. London 2000. Även publicerad som VTI särtryck 340, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.

Svensson, T. och Haraldsson, M. (2002): Invånarna i Sundsvall och trafiken i inner-

staden – Resultat från en enkätundersökning, VTI notat 20-2002, Statens väg- och

transportforskningsinstitut, Linköping.

Svensson, T. (2003): Analysing the demand for different traffic scenarios in inner cities

– A useful tool in local planning? Paper presented at the conference ECOMM 2003,

European Conference On Mobility Management, 21–23 May 2003 in Karlstad, Sweden. Svensson, T. och Haraldsson, M. (2005): Invånarna i Örebro och trafiken i innerstaden

– Resultat från en enkätundersökning, VTI notat 15-2005, Statens väg- och transport-

forskningsinstitut, Linköping.

Svensson, T. och Henriksson, P. (2010): Invånarnas syn på den framtida trafiken i

Linköpings stadskärna – resultat från en enkätundersökning, VTI notat 18-2010,

Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.

Svensson, T. och Henriksson, P. (2012): Invånarnas syn på den framtida trafiken i

Helsingborgs stadskärna – resultat från en enkätundersökning, VTI notat 5-2012,

Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping.

Svensson, T. och Henriksson, P. (2013): Invånarnas syn på den framtida trafiken i

Lidköpings stadskärna – resultat från en enkätundersökning, VTI notat 4-2013, Statens

Hur vill du att gator och trafik i Malmös innerstad ska se ut?

Vi vill bygga ett Malmö där du trivs!

Här har du möjlighet att dela med dig av vilken utveckling du helst ser av Malmös

gator och trafik. När du tar dig tid att delta i den här undersökningen ger du oss som

planerar för framtidens trafik i Malmö en bättre förståelse för vad du tycker är

viktigt i din stad.

Ditt svar är värdefullt för oss och vi tackar på förhand för din medverkan!

Med vänlig hälsning

Kerstin Gustafsson

Gatudirektör, Malmö Stad

……….

Undersökningen görs i samarbete med VTI i Linköping. VTI är ett oberoende forskningsinstitut inom trafikområdet.

Bilaga 1 Sida 1 (12)

Gator och trafik i Malmös innerstad

På kommande sidor beskrivs tre olika framtidsbilder för trafiken i Malmös innerstad. ”Innerstaden” avser det upplysta området på kartan.

Försök att tänka dig in i hur varje framtidsbild skulle kunna se ut i Malmö. De förklarande texterna och teckningarna motsvarar inte exakta gator, utan visar mer allmänt hur en utveckling i innerstaden kan se ut.

När du läst igenom de tre framtidsbilderna, A, B och C, ber vi dig välja vilken av

dem du tycker bäst om. För att få ett så bra underlag som möjligt för framtida beslut vill vi också att du svarar på några frågor om dig själv, ditt hushåll och dina resvanor.

Vi hoppas att du vill besvara enkäten och skicka in svaret i det bifogade, portofria svarskuvertet inom en vecka. Du kan också välja att besvara enkäten på

www.malmo.se/framtidsbilder. Där ber vi dig ange det ID-nummer som står tryckt överst på din enkät.

Alla uppgifter behandlas konfidentiellt. ID-numret på enkäten är endast till för att hålla ordning på vilka som svarat och skicka ut påminnelser till dem som glömt att svara.

Bilaga 1 Sida 2 (12)

Framtidsbild A

Bättre framkomlighet och mer gatuutrymme åt bilarna i

innerstaden

Det blir mer biltrafik i och genom innerstaden.

Innerstaden anpassas för att rymma den ökade biltrafiken.

Det blir lättare för bilister att parkera sina bilar i och nära innerstaden.

Framkomligheten för gående och cyklister minskar.

Bil:

Det är tillåtet att köra bil på flertalet gator i innerstaden, utom på nuvarande gågator.

Bilparkering:

Ytterligare parkeringsplatser byggs i innerstaden.

Gator och torg används i större utsträckning för parkering. Det är billigt att parkera i hela innerstaden.

Bilaga 1 Sida 3 (12)

Kollektivtrafik: Kollektivtrafiken har svårare att ta sig fram när biltrafiken ökar.

Inga förbättringar för ökad framkomlighet för kollektivtrafik görs.

Gång:

Inga nya gågator anläggs. Trafikljusen släpper i första hand fram bilarna för att undvika bilköer. Det blir då längre väntetider för

fotgängare.

Cykel:

Cyklister ges mindre utrymme och får längre väntetider till följd av den täta biltrafiken.

Det är svårt att få plats med mer cykelparkering.

Bilaga 1 Sida 4 (12)

Framtidsbild B

Ett lugnare trafiktempo i innerstaden

En större del av utrymmet på gatorna ges till fotgängare och cyklister för att de ska kunna ta sig fram bekvämt och säkert.

Bilarna ges mindre utrymme på de större gatorna i innerstaden, för att få plats med cykel- och gångbanor samt kollektivtrafik- körfält.

Ett lugnare trafiktempo ger ett jämnare flöde i trafiken.

Bil:

Vissa av dagens bilvägar blir gångfartsområden där bilarna får färdas på gåendes villkor.

Det kan i vissa fall ta längre tid att köra bil i innerstaden än det gör idag.

Bilparkering:

Bilar får parkeras i p-hus och på större p-platser på samma sätt som idag.

Vissa p-platser längs gatorna tas bort. Det blir i vissa fall längre att gå från bilen till butiker och arbetsplatser i centrum.

Bilaga 1 Sida 5 (12)

Kollektivtrafik: Färre bilar gör att kollektivtrafiken kommer fram snabbare genom innerstaden.

Gång:

De nuvarande gågatorna är fortfarande gågator.

Cykel:

Fler cykelvägar byggs, vilket ger cykeltrafiken fördelar.

Det finns plats för fler och säkrare cykelställ

. Bilaga 1

Framtidsbild C

En innerstad med mer gatuutrymme för gång, cykel och

kollektivtrafik

Gatorna byggs om för att gående och

cyklister ska kunna ta sig fram enkelt och bekvämt. Förbättrad framkomlighet för ökad kollektivtrafik. Fordon såsom färdtjänst, taxi, handikappfordon och bilar som levererar varor till butiker får använda vissa gator på gåendes och cyklisters villkor. Bilparkering hänvisas i huvudsak till p- husen. Utrymmet ökar för planteringar, mötesplatser, uteserveringar och liknande. Bil:

Biltrafik i innerstaden ska anpassa hastigheten till de gående.

Biltrafik genom innerstaden försvåras. Genomfartstrafiken hänvisas till gator utanför innerstaden.

Bilparkering:

Besökare som åker bil till innerstaden hänvisas att parkera i p-husen.

Bilaga 1 Sida 7 (12)

Kollektivtrafik: Bussar får egna körfält. Kollektivtrafikutbudet till centrum ökar.

Gång:

Mer utrymme ges till gående, i form av bredare trottoarer och gångbanor.

Det blir fler gågator och gångfarts- områden.

Cykel:

Cyklisterna prioriteras på fler gator och fler cykelvägar byggs.

På gångfartsgatorna får cyklisterna färdas på de gåendes villkor.

Det blir gott om säker och bekväm cykelparkering.

Bilaga 1 Sida 8 (12)

ENKÄT ID-NUMMER:

1 Föreställ dig att du skulle ha möjlighet att påverka framtidens trafiksystem i

Malmös innerstad genom att rösta på en av de framtidsbilder som beskrivits på föregående sidor.

Vilken av framtidsbilderna skulle du då välja? (endast ett kryss)

 A

”Bättre framkomlighet och mer gatuutrymme åt bilarna i innerstaden”

 B

”Ett lugnare trafiktempo i innerstaden”

 C

”En innerstad med mer gatuutrymme för gång, cykel och kollektivtrafik”

Några frågor om dina resvanor idag

2

Hur färdas du till och/eller inom Malmös innerstad under vinterhalvåret?

(Ett kryss per rad)

Nästan varje dag Varje vecka Varje/ varannan månad Aldrig eller någon enstaka gång Cykel

Till fots

Buss

Tåg

Kör bil

Åker bil som passagerare

Annat

3

Hur färdas du till och/eller inom Malmös innerstad under sommarhalvåret?

(Ett kryss per rad)

Nästan varje dag Varje vecka Varje/ varannan månad Aldrig eller någon enstaka gång Cykel

Till fots

Buss

Tåg

Kör bil

Åker bil som passagerare

Annat

Bilaga 1 Sida 9 (12)

4 Hur ofta har du följande ärenden i Malmös innerstad?

(Ett kryss per rad)

Nästan varje dag Varje vecka Varje/ varannan månad Aldrig eller någon enstaka gång

Arbete, skola eller liknande

Ärende i tjänsten

Handla eller serviceärenden

Nöjen, fritidsaktivitet eller

besöka någon

5

Kör du någon gång bil till Malmös innerstad?

Ja

Nej

Om du svarat Ja på fråga 5, besvara fråga 6. Om du svarat Nej på fråga 5, gå vidare till fråga 7.

6

Var brukar du parkera när du kör bil till Malmös innerstad?

(Ett kryss per rad)

Nästan varje dag Varje vecka Varje/ varannan månad Aldrig eller någon enstaka gång

I p-hus med avgift

På parkering med avgift

På gatan med avgift

På parkering, gratis

På gatan, gratis

7

Vilken gångtid kan du som mest acceptera mellan den plats i Malmös innerstad du

ska till och: p-plats?

0-3 min

4-6 min

7-10 min

11-15 min

mer än 15 min

kollektivtrafikhållplats?

0-3 min

4-6 min

7-10 min

11-15 min

mer än 15 min

Bilaga 1 Sida 10 (12)

Avslutningsvis några frågor om dig själv och ditt hushåll

8

Var bor du?

I Malmös innerstad (enligt kartan i det bifogade materialet)

Utanför Malmös innerstad (enligt kartan i det bifogade materialet)

9

Kvinna

Man

10

Din ålder?

………

år

11

Vilken typ av cyklar har du och ditt hushåll tillgång till?

Standardcykel

Elcykel

Pack/lådcykel

Cykelkärra

Annan typ av cykel

Ingen cykel

12

Har du något kort för kollektivtrafikresor?

Ja, alltid eller för det mesta

Ja, ibland

Nej, sällan eller aldrig

13

Hur långt är det från din bostad till närmaste busshållplats?

0-100 m

101-200 m

201-400 m

401 m-1 km

mer än 1 km

14

Har du körkort för personbil?

Ja

Nej

15

Hur många bilar har du och ditt hushåll tillgång till för privat bruk?

0

1

2

3 eller fler

16

Hur många mil har du kört med bil under det senaste året?

(privat och/eller i jobbet)

0

1-1000

1001-2000

mer än 2000

Bilaga 1 Sida 11 (12)

17

Hur långt är det från din bostads ytterdörr till din p-plats eller ditt garage?

0-10 m

11-24 m

25-49 m

50-100 m

mer än 100 m

har ej p-plats eller garage

18

Är du eller någon i ditt hushåll medlem i en bilpool?

Ja

Nej

19

Hur många personer 16 år eller äldre bor i ditt hushåll, inklusive dig själv?

1

2

3

4 eller fler

20

Hur många barn under 16 år bor i ditt hushåll?

0

1

2

3

4 eller fler

21

Hur bor du? Om du hyr eller äger bostaden spelar ingen roll.

I lägenhet i flerfamiljshus

I radhus, kedjehus, parhus eller villa

22

Vilken sammanlagd månadsinkomst har ditt hushåll före skatt?

(lön, studielån, pension, bidrag etc.)

0-10 000 kr

10 001-30 000 kr

30 001-50 000 kr

50 001-70 000 kr

mer än 70 000 kr

Om du har något du vill tillägga kan du skriva på egna lösblad och

skicka med enkäten. Vi välkomnar dina åsikter och synpunkter!

Ett stort tack för din medverkan!

Bilaga 1 Sida 12 (12)

VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Kvalitetssystemet och miljöledningssystemet är ISO-certifierat enligt ISO 9001 respektive 14001. Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.

Related documents