1
Innehållsförteckning
1. UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT ... 2
1.1 GENOMFÖRANDE ... 2
1.1.1 Litteraturgenomgång ... 2
1.1.2 Workshop med vård- och omsorgsavdelningens ledningsgrupp om välfärdsteknik ... 3
1.1.3 Intervjuer med andra kommuner ... 3
1.2 RAPPORTENS UPPLÄGG ... 5
2. UTMANINGAR ... 6
2.1 DEMOGRAFISK UTVECKLING ... 6
2.2 KOMPETENSFÖRSÖRJNING ... 7
2.3 KVALITET ... 7
3. NATIONELLA SATSNINGAR OCH UTREDNINGAR FÖR ATT MÖTA ÄLDREOMSORGENS UTMANINGAR .... 11
4. STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN FÖR EN GOD ÄLDREOMSORG ... 13
4.1 KOMPETENSFÖRSÖRJNING ... 13
4.2 STYRNING OCH LEDNING ... 16
4.3 VÄLFÄRDSTEKNIK ... 18
5. HUR GÖR ANDRA KOMMUNER? ... 20
5.1 TANUMS KOMMUN ... 20
5.2 HOFORS KOMMUN ... 20
5.3 HULTSFREDS KOMMUN ... 21
6. OMSTÄLLNINGEN TILL EN MER NÄRA VÅRD ... 22
6.1 NÄRA VÅRD - DEFINITION ... 22
6.2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR OMSTÄLLNINGEN ... 23
6.3 ARBETET MED OMSTÄLLNINGEN TILL EN NÄRA VÅRD ... 24
6.3.1 Färdplan Nära vård i Västra Götaland ... 24
6.3.2 Överenskommelse mellan regeringen och SKR - Stimulansmedel till kommunerna ... 24
6.4 SOCIALFÖRVALTNINGENS SYNPUNKTER ... 24
6.4.1 En tydlig och gemensam målbild är utgångspunkten ... 24
6.4.2 Tillitsbaserad styrning och stort handlingsutrymme ... 25
6.4.3 Samverkan ... 25
6.4.4 Kompetensförsörjning ... 25
7. AVSLUTNING ... 26
2
1. Uppdrag och arbetssätt
På uppdrag av kommunstyrelsen har kommundirektören tagit fram ett projektdirektiv för en utredning om den framtida äldreomsorgen i Lysekils kommun. Projektdirektivet godkändes av Kommunstyrelsen den 8 april 2020.
Enligt projektdirektivet är syftet med kommunens utredning om framtidens äldreomsorg att ta fram ett beslutsunderlag som ska möjliggöra hållbara strategiska beslut om den framtida äldreomsorgen.
Projektet ska genomföras i form av fyra olika delutredningar: Framtida behov och inriktning samt lokalisering av boenden, Omvärldsanalys, Medborgardialog samt Samverkan med föreningslivet och volontärinsatser. Kommunstyrelseförvaltningen ansvarar för tre av delutredningarna och
Socialförvaltningen för en, omvärldsanalysen.
Enligt projektdirektivet handlar omvärldsanalysen om att inhämta ytterligare kunskap och inspiration i omvärlden inför kommande strategiska beslut om äldreomsorgen. Enligt direktivet ska följande områden belysas och sammanfattas i en skriftlig rapport:
Finns goda nyskapande exempel i andra kommuner? Verksamheter där man kan driva en kostnadseffektiv äldreomsorg med bibehållen kvalitet?
Möjligheter med välfärdsteknologi – kan den öka kvaliteten i omsorgen och samtidigt innebära effektiviseringar? Frigöra tid för de uppgifter som kräver personlig närvaro?
Aktuell forskning inom området - vad säger den om framtidens äldreomsorg?
Vad kommer omställningen till den ”nära vården” att innebära för kommunerna? (SOU 2019:29 God och nära vård). Kommer ansvarsfördelningen mellan kommunerna och regionen att förändras? Ett utökat kommunalt ansvar för hälso- och sjukvård för äldre?
Socialchef Eva Andersson delegerade den 15 juli uppdraget till avdelningschef Johanna Eklöf. Som resurs har förvaltningschef avsatt en del av utredare Maria Granlunds tid. Uppdraget ska
slutredovisas senast 31 oktober.
1.1 Genomförande
Tre olika metoder har använts för att besvara uppdragets frågeställningar:
1.1.1 Litteraturgenomgång
Enligt projektdirektivet ska en genomgång av aktuell forskning av äldreomsorgen göras för att utröna vad den säger om framtidens äldreomsorg. Då äldreomsorg innehåller en mängd aspekter, kan studeras utifrån många olika perspektiv och litteraturen om äldreomsorg är mycket omfattande har avgränsningar av såväl innehåll som material behövt göras. Litteraturgenomgången har utgått från de utmaningar som beskrivs i projektdirektivet; demografisk förändring, kompetensförsörjning och omsorg av god kvalitet, och har koncentrerats till att beskriva viktiga förutsättningar som behöver finnas på plats för att utmaningarna ska kunna mötas: kompetensförsörjning, styrning och ledning samt välfärdsteknologi. Frågor om insatser, arbetssätt och metoder har givits mindre plats i rapporten. Även de valda områdena kompetensförsörjning, styrning och ledning samt
välfärdsteknologi kan beskrivas och analyseras utifrån många aspekter och teorier. Avgränsningar har gjorts till de faktorer som lyfts fram som särskilt viktiga i litteraturen men också utifrån
socialförvaltningens bedömning av vad som behöver utvecklas eller upprätthållas i kommunens verksamhet. Litteraturen har begränsats främst till de senaste årens statliga utredningar inom vård och omsorg, vilka i sin tur baseras på en forskningsgenomgång av det område de behandlar.
3 1.1.2 Workshop med vård- och omsorgsavdelningens ledningsgrupp om välfärdsteknik Enligt projektdirektivet ska möjligheterna med välfärdsteknologi utredas. Enligt socialchefens uppdragsbeskrivning till avdelningschef ska en plan tas fram på vilka lösningar som kan vara tillämpliga för äldreomsorgen i Lysekils kommun. De välfärdsteknologiska lösningarna ska klassificeras och analyseras utifrån deras möjligheter att bidra till ökad kvalitet, autonomi och
effektivitet. Detta uppdrag har genomförts genom en workshop med vård- och omsorgsavdelningens ledningsgrupp.
1.1.3 Intervjuer med andra kommuner
Enligt direktivet ska delutredningen undersöka om det finns goda nyskapande exempel i andra kommuner där man kan driva en kostnadseffektiv äldreomsorg med bibehållen kvalitet. För att identifiera sådana kommuner har socialförvaltningen utgått från en jämförelse med andra
kommuner som strukturellt sett har liknande förutsättningar som Lysekil. Av dessa kommuner har de kommuner som både har hög kvalitet och låg kostnad per invånare 80+ valts ut för intervjuer.
Kvalitet mäts i detta fall som kommuner med en hög andel äldre som uppger att de bemöts på ett bra sätt, känner förtroende för personal och upplever trygghet i ordinärt boende med hemtjänst respektive särskilt boende. Ett spridningsdiagram över Lysekils och liknande kommuners kvalitet och kostnader återfinns i den delrapport om framtida behov och inriktning av boenden som det externa konsultföretaget inRikta tagit fram på uppdrag av kommunstyrelseförvaltningen:
Diagram 1.Kostnad per invånare och brukarbedömning av bemötande, förtroende och trygghet.
Lysekil och andra jämförbara kommuner
Källa: inRikta 2020. Dimensionering och lokalisering av boendeplatser, rapport. InRika har hämtat uppgifterna från Kolada.
Inom hemtjänst är Tanum och Hofors de kommuner som bäst kombinerar en låg kostnad med hög kvalitet. Inom särskilt boende är det Hultsfred som sticker ut. Dessa tre kommuner har därför valts ut för intervjuer. Avdelningschef för vård och omsorg har genomfört intervjuerna.
Hemtjänstens och de särskilda boendenas kostnad per invånare 80+ påverkas av hur många av de äldre som har hemtjänst eller särskilt boende. Detta i sin tur påverkas främst av de äldres behov och funktionsnivå men också av hur kommunen valt att fördela insatsutbudet, exempelvis om fokus har lagts på omfattande hemtjänstinsatser istället för särskilt boendet eller om kommunen har arbetat aktivt för att erbjuda anpassade bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden. För att få en bättre förståelse av en verksamhets kostnad per invånare bör verksamheten därför också ses i relation till kostnaden för andra verksamheter inom området. Hur kostnadsfördelningen ser ut framgår i
4 diagrammet nedanför. I diagrammet jämförs Lysekils kostnader per invånare 80+ för hemtjänst och särskilt boende med de andra kommunerna i urvalsgruppen. Av diagrammet framgår att Lysekil har högst kostnader för hemtjänst men lägst kostnad för särskilt boende. Endast Hultsfred har en totalkostnad som understiger Lysekil (210 696 kr jämfört med 211 650 kr).
Diagram 2. Kostnad per invånare 80+, hemtjänst och särskilt boende
Ytterligare en kostnad som är intressant att se på i sammanhanget är referenskostnaden och kommunernas avvikelse från den. Referenskostnaden är ett nyckeltal som tas fram av SKR och som indikerar vad en verksamhet borde kosta, enligt kostnadsutjämningssystemet, om kommunen bedriver verksamheten med genomsnittlig avgifts- och ambitionsnivå och effektivitet.
Referenskostnaden tar hänsyn till demografi, individernas skilda behov och
produktionsförutsättningar som geografi och lönenivåer. Genom att jämföra verksamhetens nettokostnad med referenskostnaden får man den så kallade nettokostnadsavvikelsen. En positiv nettokostnadsavvikelse innebär att kostnaderna är större än vad behovet enligt utjämningen indikerar, vilket kan bero på en högre ambitionsnivå eller en lägre effektivitet. En negativ
nettokostnadsavvikelse ska tolkas som att kostnaderna är lägre än vad behovet indikerar, vilket kan bero på en lägre ambitionsnivå eller högre effektivitet. Av diagrammet framgår att Lysekil 2019 hade en negativ nettokostnadsavvikelse.
114 307 120 396 134 059 135 038 160 285 164 253 204 447 226 453 97 342 90 300 92 909 78 202 74 952 64 262
84 205 61 515
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000
Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 80+
Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/inv 80+
5 Diagram 3. Nettokostnadsavvikelse äldreomsorg 2019, %
1.2 Rapportens upplägg
I rapportens kapitel 2 ges en översiktlig beskrivning av äldreomsorgens utmaningar och hur de tar sig uttryck i Lysekil. I kapitel 3 ges en översikt över några av de senaste årens nationella satsningar och tillsatta utredningar för att möta äldreomsorgens utmaningar. I kapitel 4 beskrivs
kompetensförsörjning, styrning och ledning och välfärdsteknik som strategiskt viktiga
utvecklingsområden. Kapitel 5 redovisar resultaten av intervjuerna med Tanums, Hultsfreds och Hofors kommuner och i kapitel 6 beskrivs reformen omställningen till Nära vård och vad den kan komma att innebära för Lysekil. Kapitel 7 rundar av rapporten med en sammanfattning av de viktigaste utvecklingsområdena och kommunens arbete med dessa.
-10,0 -5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0