Socialpedagogiska implikationer

Berglund och Cederlund (2017) lyfter den socialpedagogiska grundläggande helhetssynen, ett synsätt som lutar sig mot individen och samhället och har sitt ursprung inom socialpsykologisk teori och den pedagogiska metodiken. Socialpedagogiken syftar till gemenskap, delaktighet och kvalifikation. Författarna menar att inom ett socialpedagogiskt perspektiv ser man lärande och identitetsutveckling som två sammanflätade processer. Synsättet präglar arbetet inom socialtjänsten där det ständigt uppstår nya möten såväl med kollegor som med klienter vilka befinner sig i olika situationer. Berglund och Cederlund (2017) menar att processer aldrig sker i ett tomrum, utan blir istället ett konstaterande att människor formas och skapas i mötet med andra. Av den anledningen kan detta kopplas till vårt resultat eftersom att relationen mellan professionell och utsatt kvinna sker genom gemenskap och delaktighet som uppstår genom möten. Vidare beskriver Cederlund och Berglund (2014) individens kunskap om världen kommer genom språklig kontakt med andra individer. Det innebär att den socialpedagogiska betydelsen skapas i sociala konstruktioner.

Individer kan därmed inte undgå att ständigt kommunicera med andra. Det sker vanligen genom verbal kommunikation och icke-verbal i form av kroppsspråk och liknande (Cederlund & Berglund, 2014).

De olika insatserna som kvinnojouren använder sker inom socialpedagogikens ramar eftersom personalen arbetar med att hjälpa kvinnorna. Problematiken är relevant ur socialpedagogiskt perspektiv eftersom utsatta kvinnor kan behöva socialpedagogiska insatser. Socialpedagogiken förekommer i behandlingssyfte till ett bättre liv (Cederlund & Berglund, 2014), i den utsatta kvinnans fall handlar det om ett liv utan hot och våld. Studiens resultat diskuteras och slutsatserna kan vara betydande för fortsatt forskning av hur Kvinnojourens personal hanterar känslor i arbetet med kvinnorna. Cederlund & Berglund (2014) menar att mänskliga processer kan bero på relationer, bemötanden, erfarenheter och känslor man har som människa. Kvinnojourens arbete har sin utgångspunkt i att samtala och stötta de utsatta kvinnorna genom just samtal och möten (Kvinnofridslinjen, 2018). Däremot utesluter inte forskning att problemet inte existerar där socialarbetare och vårdarbetare har en gemensam nämnare vilket är att de arbetar med människor i ett förebyggande syfte där olika känslor kan uppkomma såsom exempelvis stress.

Socialpedagogiska implikationer kopplat till kvinnojourens personal kräver därför att man i arbetet med utsatta kvinnor är självmedveten, har förmågan att skapa goda relationer, hantering av egna känslor samt erhåller en balans mellan närhet och distans genom genuint relationsskapande.

Referenser

Brottsförebyggande rådet. (BRÅ). 2009. ​Våld mot kvinnor och män i nära relationer: Våldets karaktär och offrens erfarenheter av kontakter med rättsväsendet (Rapport 2009:12). Stockholm:

Brottsförebyggande rådet, Information och förlag (BRÅ)​.

https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180002016/1371914720735/2009_12_vald_kv innor_man_nara_relationer.pdf#__utma=1.1155034903.1546796254.1546796254.1546895958.2&_

_utmb=1.3.10.1546895958&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1546895958.2.2.utmcsr=google|utm ccn=(organic)|utmcmd=organic|utmctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=37295520

Brottsförebyggande Rådet. (BRÅ). (2017). Utsatthet för brott 2016: Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2017. Stockholm: Brottsförebyggande rådet, Information och förlag (BRÅ).

https://www.bra.se/download/18.4c494ddd15e9438f8ad5c094/1511510476991/2017_Utsatthet_for _brott_2016.pdf

Bryman, A. (2011). ​Samhällsvetenskapliga metoder. 2 [rev.] uppl. Malmö: Liber, kap. 1-23, (562 s). ISBN: 9789147090686.

Burman, A. (2015). ​Pedagogikens idéhistoria. Uppfostringsidéer och bildningsideal under 2500 år.

Lund: Studentlitteratur, (291 s). ISBN: 9789144077765.

Cederlund, C., Berglund, S A. (2014). ​Socialpedagogik: pedagogiskt socialt arbete. 1. uppl.

Stockholm: Liber.

Dysthe, O. Hertzberg, F & H, Torlaug Løkensgard (2011). ​Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning.​ 2 [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur (223 s). ISBN: 9789144069166.

Europeiska jämställdhetsinstitutet. (2017). ​Bekämpa våld mot kvinnor.

https://publications.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/7faf0e68-f4dc-11e6-8a35-01aa75e d71a1/language-sv

Hallberg, M. (1992). ​Kunskap och kön: En studie av feministisk vetenskapsteori​. Göteborg:

Bokförlaget Daidalos AB.

Hämäläinen, J. (2003). The Concept of Social Pedagogy in the Field of Social Work. Finland:

University of Kuopio.

https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1468017303003001005

Galano, M. M. Hunter, C. E. Howell, H. K. Miller, E. L. Graham-Bermann, A. S. (2013). Predicting Shelter Residence in Women Experiencing Recent Intimate Partner Violence. USA: University of Michigan.

https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1077801213487056

Inspektionen för vård och omsorg, IVO. (2014). ​Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld​.

Slutrapport från en nationell tillsyn 2012-2013. Stockholm: IVO.

Johansson, T. (2012). ​Den lärande människan​. Stockholm: Liber, (160 s). ISBN: 9789147097302.

Keinemans, S. (2014). ​Be Sensible: Emotions in Social Work Ethics and Education.

https://watermark.silverchair.com/bcu057.pdf?token=AQECAHi208BE49Ooan9kkhW_Ercy7Dm3 ZL_9Cf3qfKAc485ysgAAAlEwggJNBgkqhkiG9w0BBwagggI-MIICOgIBADCCAjMGCSqGSIb3 DQEHATAeBglghkgBZQMEAS4wEQQMudYoz4wVqrQyR8uHAgEQgIICBKxnXiXNZpdUToS FcJ9yPgMmsusjiq53N5BCgHOismn-K9OoflUftiAismX5_3jaHDRcc3mC1JU1FyhQ9BFRdIMkBy Tps6ZuyT5Qugxa8wK5puIohoeERMZ9skeyWN3Q7j4LJFZu_xlBeRk7QMpWhJQIsHX58q1_YE EIMziKQL_UEp-wWSKwBma6X-VTJBMsTXoh2r3XE--sW-n43Iw751tpP096nU4f2wlssmUUyS VEIzDRwnIZXRagFncTPfZeQHYOHKJfLKevy9V-KvfSnoKaIxHzABKaMy82A5fjD-ZGAG5ani LZU6Yk6NDzgS1SO6cEbNLPskOxqSgtkSY5_CcE2vn3rFYz0VaYCL7XNtK5OQT_enRqDMEy e3mKGs3RaClFW0CUvWQYvbbS_9GqxMN4SaRsoU6DWzk7ZsrcjW7EpMvV6VmHjJnFPrVB CREcoNSczInuANEO_HIkAw9S5mvmfeMlbr024_3YcdKlJuZ-dCV8ZottolnDurPTMc_P5axTvxn SA-40ksSZBhW2WAXbt0_xL7ODDt-_Vaip5PnLAudDGEAC5I5uEV4v0WQsmNdsQjz5xQd1Ht 7ZsWHE9WaaphzyIyISoKwplwmN7sXOQxGdRRNsJ0trcVkYQVcXOPM6jdCiHo-mMXGneEJx I1IgNh8DBreTxWYEiTlCnDTUDnytNQ

Kvinnojouren Blenda. (2018). ​http://kvinnojourenblenda.se/

Meeuwisse, A. Swärd, H. (red.). (2015). ​Perspektiv på sociala problem​. Stockholm: Författarna och natur och kultur.

Olsson, E. (2008). ​Emotioner i arbete: En studie av vårdarbetares upplevelser av arbetsmiljö och arbetsvillkor.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:5313/FULLTEXT01.pdf

Rikskvinnocentrum (RKC). (2006). ​Att möta kvinnor som utsatts för misshandel och våldtäkt: Ett utbildningsmaterial för hälso- och sjukvårdens personal. Uppsala: Uppsala universitet.

http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/406/NCK%20Utbildningsmaterial.pdf

Roks. (2019). ​Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.

https://www.roks.se/kontakta-en-jour/vad-ar-en-kvinnojour

Socialstyrelsen. (2016).​Våld: Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer.​ Stockholm: Socialstyrelsen.

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20252/2016-6-37.pdf

Socialstyrelsen. (2014). ​Våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19441/2014-5-7.pdf

Statens offentliga utredningar. (2015). ​Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck: ​Slutbetänkande av Utredningen som ska föreslå en nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor (SOU 2015:55). ​Stockholm: Regeringskansliet.

http://unizon.se/sites/default/files/media/beskrivning_och_utv_rdering_av_ideella_kvinnojour_1905 6.pdf

UNIZON. (2011). ​Beskrivning och utvärdering av ideella kvinnojourer.

http://unizon.se/sites/default/files/media/beskrivning_och_utv_rdering_av_ideella_kvinnojour_1905 6.pdf

UNIZON. (2014). ​Våld i nära relationer​.

http://unizon.se/mans-vald-mot-kvinnor/vald-i-nara-relationer

Bilaga 1

Hej Kvinnojouren!

Vi heter Aster Mesgina och Bijondina Fifa och studerar pedagogik med inriktning ungdoms- och missbruksvård på Linnéuniversitetet i Växjö. Anledningen till att vi skriver till Er är att för att vi just nu arbetar med vår kandidatuppsats (även kallad c-uppsats). Uppsatsen skrivs på sjätte terminen, som är den sista terminen på programmet pedagogik med inriktning ungdoms- och missbruksvård, vilket betyder att vi är examinerade socialpedagoger i juni, 2019.

Syftet med studien är att undersöka erfarenheter och känslor av kvinnojourens personal i möte med våldsutsatta kvinnor och hur personalen hanterar känslor. För att kunna genomföra undersökningen är vi i behov av intervjupersoner som är verksamma inom kvinnojouren, antingen frivilliga volontärer/praktikanter eller anställda. Vi vänder oss därför till Er och hoppas att Ni kan hjälpa oss att genomföra vår studie, då ämnet ligger oss varmt om hjärtat.

Har Ni ytterligare frågor eller vill ställa upp på intervju, får Ni gärna kontakta oss!

Kontaktuppgifter:

Aster Mesgina Bijondina Fifa

Mail: am223ax@student.lnu.se Mail: bf222cn@student.lnu.se

Telefon: 0738985489 Telefon: 0764058153

Stort tack på förhand!

Med vänliga hälsningar, Aster & Bijondina

Bilaga 2 Intervjuguide:

• Hur kommer det sig att du valde att arbeta inom kvinnojouren (anställd)?

• Hur länge har du arbetat inom kvinnojouren?

• Hur ser du själv på kvinnojouren och det arbete du utför?

- Bra/Mindre bra?

• Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig på kvinnojouren?

• Ges det utrymme att skapa god kontakt med en kvinna?

• När en kvinna söker sig till kvinnojouren är det mycket kontakter som ska tas och mycket som ska ordnas, om kvinnorna känner stress över detta, påverkar den stressen dig?

- Om ja, hur hanterar du den stressen?

• Upplever du att kvinnor kan känna skuldkänslor över att söka sig till kvinnojouren, Om ja, hur hanterar du denna skuld, och påverkar den dig?

• Vad upplever du skapar en god kontakt med våldsutsatta kvinnor?

• Hur upplever du att kvinnornas berättelse påverkat dig? Upplever du påfrestningar känslomässigt?

Om ja, hur hanterar du detta, och påverkar den dig?

• I en sådan situation, hur hanteras de olika känslorna samt vilka strategier används?

• Kan du beskriva någon situation där du har blivit starkt känslomässigt berörd av någon av kvinnornas agerande eller beslut? Vilka känslor var det som uppstod?

• Vilka känslor upplever du när kvinnan bestämmer sig för att gå tillbaka till mannen, eller flertalet gånger kommer tillbaka till kvinnojouren? Kände du någon gång att du behövde anpassa eller förändra dina känslor?

• Ges du något utrymme att bearbeta de känslor som uppstår i olika situationer? Om inte, hur bearbetar du dina känslor på egen hand?

• Vilka strategier har du använt dig av under din arbetstid? Effektiva/Mindre bra?

• Tar du med dig ditt arbete hem? Hur har du det med närhet och distans?