Socialpedagogikens kunskapsområden är lärande, förändringsprocess och identitetsutveckling som är sammanflätade processer och förekommer i olika sammanhang (Cederlund & Berglund, 2017). Vi bedömer att vår studie innehåller förståelse för dessa delar. Socialpedagogik eftersträvar att socialisera eleverna i skolan och i samhället i övrigt, vilket elevhälsans personal beskriver utifrån de intervjuerna som genomförts.
Studien kan även koppla elevhälsans arbete med elever som lider av psykisk ohälsa till socialpedagogik genom att som framtida socialpedagog är det möjligt att man arbetar med ungdomar som lider av psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att ha kunskap inom detta område, både hur skolan arbetar mot psykisk ohälsa samt hur pass vanligt förekommande det är.
För vidare forskning skulle det vara intressant och viktigt att få ta del av ungas egna skattning av psykisk ohälsa samt att få reda på vilka insatser eleverna ansåg vara hjälpsamma i arbetet mot psykisk ohälsa. Vad anser eleverna att elevhälsan kan göra annorlunda i arbetet, vad är bra och vad är mindre bra? Vi anser att detta behövs för att belysa ämnet ytterligare då psykisk ohälsa bland skolungdomar är vanligt förekommande och det hade varit intressant att få ta del av vad eleverna själva känner kring detta område. Det skulle även varit intressant att studera individer som har lidit av psykisk ohälsa under deras skolgång för att ta del av deras tankar och funderingar om hur deras väg till ett bättre psykisk mående såg ut.
Referenser
*Allison Virginia L., Nativio Donna G., Mitchell Ann M., Ren Dinaxu och Yuhasz Janet (2014). Identifying Symptoms of Depression and Anxiety in Students in the School Setting. The jounal of school nursing. Vol. 30 (3), 165-172
Ahrén, Jennie C., (2010). Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. Hämtad 190507,
från statens offentliga utredningar,
https://www.researchgate.net/profile/Jennie_Ahren/publication/230648068_Skolan_och _ungdomars_psykosociala_halsa/links/0912f5027a39899e77000000.pdf
Andersson, B-E. (1980). Bronfenbrenners utvecklingsekologi. Inbjuden föreläsning hållen vid NFPFs konferens, 1980
Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. 2. utg. Stockholm: Natur och kultur *Bains Ranbir Mangat & Diallo Ana F. (2016). Mental health services in school-based health centers: Systematic review. The journal of school nursing Vol. 32 (1) 8-19. Barnkonventionen. Kap. 12. Regeringskansliet
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 [rev.] uppl. Stockholm: Liber. Carlson Laurie A. & Kees Nathalie (2013). Mental health services in public schools: A preliminary study of school counselor perceptions. Professional school counseling. Vol.16, Iss. 4.
Cederlund, Christer & Berglund, Stig-Arne (2017). Socialpedagogik: pedagogiskt socialt arbete. 2 Upplaga. Stockholm: Liber
*Daas Jai K, Salam Rehana A, Lassi, Zohra S, Naveed Khan Marium, Mahmood Wajeeha, Patel Vikram & Bhutta Zulfiqar (2016). Interventions för adolescent mental health: An overview of systematic reviews. Journal of Adolescent Health
Vol. 59 (2) pp.S49-S60.
*Dina, Fikrije & Zada, Pajalic (2014). How school nurses experience there work with schoolchildren who have mental illness - A qualitative study in a swedish context. Global Journal of Health Science. 6:4, 34110
Folkhälsomyndigheten (2018). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?. Hämtad 190507, från folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/628f1bfc932b474f9503cc6f8e29fd 45/varfor-psykiska-ohalsan-okat-barn-unga-18023-2-webb-rapport.pdf
*Green Jennifer Grief, McLaughlin Katie A., Alegria Margarita, Costello Jane E. & Gruber Michael (2013). School mental health resources and adolescent mental health service use.Journal of the American academy of child & adolescent psychiatry. Vol. 52, Iss. 5 501-510.
Hiltunen, Linda (2017). Lagom perfekt. Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar. Lund.Arkiv förlag.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2019). Utvecklingspsykologi. Fjärde utgåvan Stockholm: Natur & Kultur
Johansson, Thomas (2012). Den lärande människan utveckling, lärande, socialisation. Johanneshov: TPB
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB
Kyriacou, C.P (2009). The five dimensions of social pedagogy within schools
Molin, Martin & Bolin, Anette (red.) (2018). Socialpedagogisk handling [Elektronisk resurs] i teori och praktik. Trollhättan: Högskolan Väst
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12897 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Ungdomsstyrelsen 2013:2. 4.1 *Nijs Miesje M., Bun Clothilde J. E, Tempelaar Wanda M., de Wit Niek J. & Burger Huibert (2014). Perceived school safety is strongly associated with adolescent mental health problems. Community mental health journal Vol. 50, Iss 2.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB
Paulsen, Erik (2018). Sosialpedagogikkens mangfold. Bergen: Vigmostad & Björke AS Severinsson, Susanne (2010). Unga i normalitetens gränsland : Undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård och boende.
Skolverket (2020). Främjar barns och elevers hälsa. Hämtad 200120, från Skolverket,
Stockholm: Skolverket
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/fr amja-barns-och-elevers-halsa
Slutbetänkande av Nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa (2018).För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt. (SOU 2018:90). Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (2017). Utveckling av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna: Till
och med 2016. Hämtad 190507, från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20785/2017-12-29.pdf https://nationellasjalvskadeprojektet.se/forskningsrapporter-och-arkivmaterial/samtalsst
od-for-elevhalsan/ Hämtad 200218
Thurén, Torsten (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. Upplaga 3 Stockholm: Liber Slutbetänkande av Utredningen om ungdomars psykiska hälsa
Ungdomsstyrelsen 2013:2. Temagruppen. Unga i arbetslivet 10 orsaker till avhopp. Delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2). Stockholm
Betänkande av Gymnasieutredningen (2016). En gymnasieutbildning för alla- åtgärder för att alla unga ska fullfölja en gymnasieutbildning. Del 1. (SOU 2016:77). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Regeringskansliet
Skollagen (2010:800). SFS nr. 2010:800.2010 - 06
-03.Stockholm.Utbildningsdepartementet. Regeringskansliet
Slutbetänkande av Utredningen om ungdomars psykiska hälsa (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa- Analyser och förslag till åtgärder. SOU 2006:77. Stockholm. Utbildningsdepartementet. Regeringskansliet
U2017/01236/GV. Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Stockholm. Utbildningsdepartementet
Åberg, Linnea (2018). Kapitel 2: Möjligheternas horisont – om socialpedagogik, förändring och framtid. I Molin, Martin & Bolin, Anette (RED) (2018). Socialpedagogisk handling – i teori och praktik. Trollhättan: Högskolan Väst. Elektronisk version 978-91-87531-89-7 Debattartiklar: https://www.svd.se/psykisk-ohalsa-okar-i-hela-varlden. Hämtad 2020-01-25 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/okning-av-psykisk-ohalsa-bland-unga Hämtad 2020-01-25 42
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide
Informera om:
⦁ Presentation av forskningsetiska överväganden ⦁ Anonymitet (alla uppgifter är sekretessbelagda)
⦁ Om önskemål finns bifogas intervjun skriftligt till intervjupersonen ⦁ Godkännande av inspelning av intervjun
⦁ Intervjupersonen kan när som helst under intervjun avbryta eller hoppa över frågor
Arbetetsfrågeställningar:
Hur identifieras faktorer hos elever med psykisk ohälsa? Hur beskriver professionella sitt arbete med dessa elever?
Vilka möjligheter och hinder upplever professionella i sitt arbete?
Vilka faktorer på gymnasieskolan kan leda till att elever utvecklar psykisk ohälsa? Bakgrundfrågor:
Hur kommer det sig att du har hamnat här och hur har vägen hit sett ut? Kan du berätta om din yrkesroll?
Förekomsten av psykisk ohälsa:
Hur ser den psykiska hälsan ut hos eleverna på er skola, anser du? Har det ökat eller minskat under de senaste åren?
⦁ Vad anser du det beror på? Faktorer:
Vilka orsaker till psykisk ohälsa anser ni är vanligast? ⦁ Varför?
Är det något mer som påverkar?
⦁ Vad?
Hur ser du på en förbättring av skolmiljön?
Identifiering:
Hur upptäcker ni att en elev mår dåligt? ⦁ Vad händer sen?
Förbättring av identifieringen av elevers psykiska hälsa? ⦁ På vilket sätt kan det se ut?
Frågor utifrån skollagen, exempelvis hur gymnasiet förhåller sig till riktlinjerna från skollagen (Kommer senare vid mer kunskap inom området).
Vilka styrdokument arbetar du utifrån? Efterföljs det? Av vem? Hur upplever du styrdokumenten? (Positivit? Brister den?) Stöd:
Vad erbjuder ni för stöd och behandling för de som mår dåligt?
Sker det någon uppföljning under och efter behandlingen? ⦁ Om ja, hur ser den ut?
Finns det någon kontakt med elevens föräldrar? ⦁ Om ja, hur ser kontakten ut?
Samarbeten:
Hur ser samarbetet ut mellan elevhälsan, mentorerna och övrig personal? Finns det några samarbeten med andra professioner utanför verksamheten? ⦁ Om ja, kan du beskriva hur de ser ut?
⦁ Om nej, varför?
Hur ser samarbetet ut mellan elev och mentor/personal på skolan? Övriga frågor:
Hur arbetar ni med elever som lider av psykisk ohälsa?
Vad har ni för verktyg eller metoder för att kartlägga elevers psykiska hälsa? Hur dokumenteras elevhälsans arbete med elever med psykisk ohälsa? Vad ser ni för svårigheter i arbetet med elever med psykisk ohälsa?
Vad ser ni för möjlighet att lyckas i arbetet med elever med psykisk ohälsa?
Bilaga 2 Missiv
Hej!
Vi är tre studenter som läser inom programmet ”Socialpedagogik, inriktning ungdoms- och missbruksvård” 180 p, vid Linnéuniversitetet, Växjö.
Vi kontaktar er med anledning av den C-uppsats vi planerar att skriva.
Vårt intresse rör psykisk ohälsa på gymnasiet och skolans arbete med elevers psykiska hälsa.
När det gäller detta anser vi att er kunskap/erfarenhet skulle vara mycket värdefull att få ta del av.
För att få göra detta vill vi genomföra en intervju med dig.
I vårt uppsatsarbete har vi handledning av en lärare med stor erfarenhet av uppsatsarbete och som har lägst magisterexamen. Kursansvarig som har det yttersta ansvaret har doktorsexamen – vilket också examinatorerna har. Detta kan ses som en
kvalitetsgaranti, både vad det gäller uppsatsens innehåll och etiska aspekter.
Har du några frågor kan vi nås både på mail eller på telefon. Är detta något du vill ställa upp på skickas en missiv samt en intervjuguide.
Med vänlig hälsning Alexander Johansson Mobil: 0734040018 Mail: johansson.alexander1618@gmail.com Sarah Åberg Mobil: 0707333452 Mail: sarah_aberg@hotmail.com Lillemor Frisk Mobil: 0763188712 Mail: frisklillemor@hotmail.com
Handledare: Katarina Olausson
Examinator: Mats Anderberg och Mikael Dahlberg Kursansvarig: Mats Anderberg