Socialstyrelsens lägesrapporter

När Socialstyrelsen i sin lägesrapport 2010 gjorde en tillbakablick konstaterade myndigheten att de reformer som genomförts under åren 1990–2005 inneburit att personer med långvariga vård- och omsorgsbehov inte längre behövde vistas eller bo på sjukhus eller i annan institutionsmiljö. Boende och vård hade förbättrats för personer med demenssjukdom. Möjligheterna att bo kvar i det egna hemmet hade ökat.

Samtidigt redovisades några kvarstående problem:

• Korta vårdtider på sjukhus som innebär ökat tryck på hemsjuk- vård och kommunernas korttidsboenden.

• Brister i medicinsk kompetens i kommunal vård och omsorg. • Brister i läkares medverkan i kommunal vård och omsorg.185

I lägesrapporten konstaterades att många äldre personer bodde kvar hemma med stora vård- och omsorgsbehov och därför behövde ett sammanhållet omhändertagande och en organisation anpassad till deras olika behov. I rapporten påtalade Socialstyrelsen att det var en låg andel av personalen som hade en eftergymnasial utbildning, vilket myndigheten bedömde berodde på hur det varit tidigare och

184 _{Nordens Välfärdscenter (2015), Äldreomsorg i Norden.}

185 _{Socialstyrelsen (2010), Vård och omsorg om äldre, i Tillståndet och utvecklingen inom}

Äldreomsorgen i dag SOU 2020:80

120

att detta sannolikt skulle ta lång tid att förändra. Den stora omsätt- ningen av personal och andelen timanställda inom äldreomsorgen bidrog till att göra situationen än mer komplex vilket innebar en risk för att omsorgsmottagarna inte skulle få sina behov tillgodosedda. Det får då också stora konsekvenser för de anhöriga som fått ta ett allt större ansvar för vården och omsorgen om sina närstående påpekade Socialstyrelsen.186

Flera av dessa iakttagelser återkommer sedan i de kommande årliga lägesrapporterna.

Resurser

Det fanns starka skäl, menade Socialstyrelsen 2011, att ifrågasätta om alla äldre personer fick den vård och omsorg de behövde för att uppnå en skälig levnadsnivå. Resurstillgången i kommunernas vård och omsorg om äldre personer hade begränsats så att äldres säkerhet och trygghet inte alltid kunde tillgodoses. Det fanns också anledning att ifrågasätta om personer med stora hjälpbehov, för vilka alter- nativet är särskilt boende, fick hemtjänst i tillräcklig omfattning.187

I lägesrapporten 2015 redovisade Socialstyrelsen att medan andelen personer 80 år och äldre som hade hemtjänst varit oföränd- rad åren 2008–2013 så hade andelen som bodde i särskilt boende minskat från 15,6 procent till 12,9. I drygt en femtedel av landets kommuner hade en minskning av andelen skett både för hemtjänst och särskilt boende.188

I lägesrapporten 2020 redovisades att den minskning av andel med äldreomsorg som Socialstyrelsen pekade på 2015 hade fortsatt. Socialstyrelsen anförde att

minskningen av särskilt boende borde öka behoven av hemtjänst, korttidsboende och dagverksamhet, men så är inte fallet. Det innebär att insatsen hemtjänst minskar trots att andelen personer 80 år och äldre som tidigare bodde i särskilt boende men som nu bor längre tid i

ordinärt boende ökat.189

186 _{Socialstyrelsen (2010), Vård och omsorg om äldre, i Tillståndet och utvecklingen inom}

hälso- och sjukvård och socialtjänst. Lägesrapport 2010.

187 _{Socialstyrelsen (2011), Vård och omsorg om äldre, i Tillståndet och utvecklingen inom}

hälso- och sjukvård och socialtjänst. Lägesrapport 2011.

188 _{Socialstyrelsen (2015), Vård och omsorg om äldre, i Tillståndet och utvecklingen inom}

hälso- och sjukvård och socialtjänst. Lägesrapport 2015.

SOU 2020:80 Äldreomsorgen i dag

Hälso- och sjukvårdskompetens

Läkartillgången i särskilt boende var år 2011 i genomsnitt fem minuter per vecka och boende, med en variation om 3,5 till sju minuter, något Socialstyrelsen bedömde som otillräckligt.190

Året därpå, 2012, pekade Socialstyrelsen på bristen på geriatrisk kompetens och att ytterst få sjuksköterskor hade specialist- utbildning inom vård av äldre.191

I lägesrapporten för 2014 redovisades några positiva utvecklings- tendenser. Andelen personal med högre utbildning hade ökat och förskrivningen av olämpliga läkemedel minskat.192

Det finns behov av att utveckla den palliativa vården påpekade Socialstyrelsen år 2017, och tog bland annat upp vikten av sam- verkan, vårdplanering, fortbildning och handledning.193

Problematiken med delegeringar är ett annat område Socialstyrel- sen lyft. Sjuksköterskor tvingas av tidsskäl delegera administration av läkemedel till personal som saknar kunskap om läkemedel.194

I 2012 års lägesrapport redovisade Socialstyrelsen en kartläggning som de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna gjort i landet och som visade på brister i kompetens i vårdhygien. MAS:arna efterlyste utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling, konsekvent tillämpning av basala hygienrutiner och egenkontroll.195

Samverkan mellan huvudmännen

Det är önskvärt med en utveckling av multiprofessionella team, strukturerad samverkan och särskilda samordningsfunktioner påpekade Socialstyrelsen år 2013. Den avancerade hemsjukvården (ASIH) lyftes fram som ett föredöme.196

190 _{Socialstyrelsen (2011), Vård och omsorg om äldre, i Tillståndet och utvecklingen inom}

hälso- och sjukvård. Lägesrapport 2011.

191 _{Socialstyrelsen (2012), Vård och omsorg om äldre, i Tillståndet och utvecklingen inom}

hälso- och sjukvård och socialtjänst 2012. Lägesrapport 2012.

192 _{Socialstyrelsen (2014), Vård och omsorg om äldre, i Tillståndet och utvecklingen inom}

hälso- och sjukvård och socialtjänst. Lägesrapport 2014.

193 _{Socialstyrelsen (2017), Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2017.} 194 _{Socialstyrelsen (2016), Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2016.}

195 _{Socialstyrelsen (2012), Vård och omsorg om äldre, i Tillståndet och utvecklingen inom}

hälso- och sjukvård och socialtjänst 2012.

196 _{Socialstyrelsen (2013), Vård och omsorg om äldre, i Tillståndet och utvecklingen inom}

Äldreomsorgen i dag SOU 2020:80

122

I lägesrapporten för 2019 pekade Socialstyrelsen på några goda arbetssätt, som särskilda team för trygg hemgång vid utskrivning från sjukhus, närvårdsenheter och mobila eller akuta närvårds- team.197

Omsorgspersonalen

I flera lägesrapporter, bland annat rapporten år 2017, redovisade Socialstyrelsen att personalkontinuiteten i hemtjänsten inte blivit bättre utan sämre.198

I lägesrapporten för 2020 redovisade Socialstyrelsen att omsorgs- personal var sjukskriven dubbelt så många dagar (kvinnor i snitt 21 dagar, män 12 per år) som andra yrkesgrupper, något som gjorde det svårare att klara personalkontinuiteten.