kommunerna
E-tjänster för brukare/patienter inom socialtjänsten och kommunal hälso- och sjukvård
En e-tjänst förmedlas elektroniskt. Tjänsten är interaktiv vilket innebär att den sker i någon form av dialog mellan brukare och handläggare. Den är offentligt finansierad och riktas i första hand till socialtjänstens brukare men även till andra invånare, t ex anhöriga som har anledning att ha kontakt med socialtjäns-ten. Tjänsten kan tillhandahållas av såväl kommunala som privata aktörer.
(SKLs definition). Med e-tjänst menar vi inte informationstexter som publicerats på kommunens webbplats, eller blanketter som finns på kommunens webbplats och ska tryckas ut och användas i pappersformat.
1. Kommunen har minst en e-tjänst riktad till invånare eller brukare, inom följande områden:
• Barn och unga
• Ekonomiskt bistånd
• Familjerätt
• Familjerådgivning
• Personer med funktionsnedsättning (SoL- eller LSS-insatser)
• Vuxna med missbruksproblem
• Äldreomsorg
• Kommunal hälso- och sjukvård
2. Kommunen kan erbjuda e-tjänster av följande slag:
a. Digital tidbokning hos handläggare b. Digital ansökan om bistånd eller insats
c. Chatt eller frågelåda där en enskild kan ha dialog anonymt med socialtjänsten
d. Säker (krypterad) kommunikation mellan brukare, anhöriga och handläggare eller utförare i socialtjänsten
e. Digital tillgång till sin hälso- och sjukvårdsjournal
3. Kommunen kan erbjuda följande slags e-tjänster på engelska och på minoritetsspråken i de kommuner som ingår i förvaltningsområde för minoritetsspråken finska, samiska och meänkieli:
a. Tidbokning hos handläggare b. Ansökan om bistånd eller insats
Välfärdsteknik
Definition
Välfärdsteknik är digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper för-höjd risk att få en funktionsnedsättning.
Anmärkning
I denna enkät frågar vi efter välfärdsteknik som kommunen tillhandahåller ge-nom biståndsbeslut enligt Socialtjänstlagen, förskrivning enligt Hälso- och sjuk-vårdslagen eller på annat sätt, inte sådan teknik som den enskilde själv, eller dennes anhöriga köper på öppna marknaden.
4. Välfärdsteknik i ordinärt boende
• Nattillsyn med digital teknik
• GPS-larm (positioneringslarm)
• Passivt larm/sensor (t. ex dörrlarm, fallarm, rörelselarm m.m.)
• Avvikelselarm (inomhuspositionering)
• Samordnad individuell planering (SIP) med stöd av video o inför utskrivning från slutenvård
o vid andra tillfällen
• Digitalt stöd för fysisk träning eller aktivering
• Digitalt stöd för, eller träning i, dagliga aktiviteter (t.ex. påminnelser)
• Stöd för digitala inköp
• Elektroniskt planeringsverktyg för personalen
• Läkemedelsdispenser (kommunal hälso- och sjukvård)
5. Välfärdsteknik i särskilda boenden för äldre
• Nattillsyn med digital teknik
• GPS-larm (positioneringslarm)
• Passiva larm/sensorer (t. ex dörrlarm, fallarm, rörelselarm m.m.)
• Avvikelselarm (inomhuspositionering)
• Samordnad individuell planering (SIP) med stöd av video o inför utskrivning från slutenvård
o vid andra tillfällen
• Digitalt stöd för fysisk eller kognitiv träning (träningsprogram)
• Digitalt stöd för aktivering av olika slag, t.ex. spel eller virtuell cykel
• Elektroniskt planeringsverktyg för personal
• Läkemedelsdispenser (kommunal hälso- och sjukvård)
6. Välfärdsteknik i stöd- och serviceboenden funktionshinder
• Nattillsyn med digital teknik
• GPS-larm (positioneringslarm)
• Passiva larm/sensorer (t. ex dörrlarm, fallarm, rörelselarm m.m.)
• Avvikelselarm (inomhuspositionering)
• Samordnad individuell planering (SIP) med stöd av video o inför utskrivning från slutenvård
o vid andra tillfällen
• Digitalt stöd för fysisk eller kognitiv träning (träningsprogram)
• Digitalt stöd för aktivering av olika slag, t.ex. spel eller virtuell cykel
• Elektroniskt planeringsverktyg för personal
• Läkemedelsdispenser (kommunal hälso- och sjukvård)
7. Kommunen erbjuder internetuppkoppling i särskilda boenden för äldre och i boenden för personer med funktionsnedsättningar.
Informationssäkerhet och identitets- och behörighetskontroll
Med säker roll- och behörighetsidentifikation menar vi tvåfaktorsinloggning t.ex.
med SITHS-kort, engångslösenord mm. Personen är registrerad i en katalog som är knuten till tjänsten. I katalogen finns uppgifter om vilken roll och behörighet personen har.
a) Kommunen gör regelbundet uppföljning av risker och behov av utveckl-ing när det gäller informationssäkerhet i socialtjänsten
b) Kommunen gör säkerhetsklassningar av information som avser konfiden-tialitet, riktighet och tillgänglighet inom socialtjänsten
c) Det finns i kommunen en personalresurs med uppdrag att samordna in-formationssäkerhetsarbetet (informationssäkerhetssamordnare, CISO, el-ler motsvarande).
d) All legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i kommunen använder säker roll- och behörighetsidentifikation
e) All berörd socialtjänstpersonal i kommunen använder säker roll- och be-hörighetsidentifikation
f) Socialtjänstens verksamhetssystem och andra digitala system där person-uppgifter behandlas och som har åtkomst via öppna nät kräver säker roll- och behörighetsidentifikation.
Läsa och dokumentera mobilt
Inom socialtjänsten och den kommunala hemsjukvården finns personal som be-söker brukare och patienter i hemmet. Vid dessa besök kan de ha behov av in-formation från kommunens verksamhetssystem; socialtjänstens dokumentation, kommunens hälso- och sjukvårdsdokumentation eller från nationella system, tex NPÖ och Pascal. Vidare kan personalen ha behov av att dokumentera vad som framkommit vid besöket. För att läsa och dokumentera mobilt finns olika lös-ningar, t.ex. mobiler, surfplattor och bärbara datorer.
8. Kommunens mobila legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal kan läsa hälso- och sjukvårdsdokumentationen mobilt i kommunens verksamhets-system.
9. Kommunens mobila legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal kan läsa mobilt i nationella system, t.ex. NPÖ, Pascal.
10. Kommunens mobila legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal kan doku-mentera hälso- och sjukvårdsuppgifter mobilt i kommunens verksamhets-system.
11. Kommunens mobila legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal kan till-föra hälso- och sjukvårdsuppgifter mobilt i nationella system, t.ex. Pascal och kvalitetsregister.
12. Kommunens mobila socialtjänstpersonal kan läsa socialtjänstdoku-mentation mobilt i kommunens verksamhetssystem.
13. Kommunens mobila socialtjänstpersonal kan dokumentera socialtjänst-uppgifter mobilt i kommunens verksamhetssystem.
NPÖ
Nationell patientöversikt, NPÖ, gör det möjligt för behörig vårdper-sonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vård-givare.
14. Alla vårdenheter i kommunen som utför hälso- och sjukvård är anslutna till NPÖ som konsument.
15. All legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i kommunen har tillgång till NPÖ.
16. Kommunen har riktlinjer för den legitimerade hälso- och sjukvårdsperso-nalens användning av NPÖ.
17. Alla vårdenheter i kommunen som utför hälso- och sjukvård är anslutna till NPÖ som producent.
18. Följande informationsmängder görs tillgängliga i NPÖ från kommunens vårdenheter:
a. Vårdtagare (personuppgifter) b. Uppmärksamhetssignal c. Vård- och omsorgstjänst d. Läkemedel
e. Vård- och omsorgskontakt f. Vård- och omsorgsdokument g. Funktionstillstånd
h. Vård- och omsorgsplan i. Undersökningsresultat
Strukturerad dokumentation och klassifikationer
19. Kommunen använder de strukturerade uppgifterna från socialtjänstdoku-mentationen (handläggning och utförande) i aggregerad form i sitt eget kvalitetsarbete? (t.ex. sammanställningar för verksamhetsuppföljningar) inom följande områden:
• Barn och unga
• Ekonomiskt bistånd/arbetsmarknadsinsatser
• Familjerätt
• Vuxna med missbruksproblem
• Personer med funktionsnedsättning (SoL- eller LSS-insatser)
• Äldreomsorg
• Hälso- och sjukvård i ordinärt boende
• Hälso- och sjukvård i särskilt boende.
20. Kommunen använder de strukturerade uppgifterna från socialtjänstdoku-mentationen för verksamhetsutveckling i det systematiska kvalitetsarbetet enligt föreskriften SOSFS 2011:9 inom följande områden?
• Barn och unga
• Ekonomiskt bistånd/arbetsmarknadsinsatser
• Familjerätt
• Vuxna med missbruksproblem
• Personer med funktionsnedsättning (SoL- eller LSS-insatser)
• Äldreomsorg
• Hälso- och sjukvård i ordinärt boende
• Hälso- och sjukvård i särskilt boende
21. Kommunen använder Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) i den digitala individdokumentationen i handläggningen inom följande områden.
• Barn och unga
• Ekonomiskt bistånd
• Vuxna med missbruksproblem
• Personer med funktionsnedsättning (SoL- eller LSS-insatser)
• Äldreomsorg
22. Kommunen använder Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) i den digitala individdokumentationen i utförarledet inom följande områden.
• Barn och unga
• Arbetsmarknadsinsatser
• Vuxna med missbruksproblem
• Personer med funktionsnedsättning (SoL- eller LSS-insatser)
• Hemsjukvård i ordinärt boende
• Äldreomsorg i särskilda boenden
• Äldreomsorg i dagverksamheter
• Hälso- och sjukvård i ordinärt boende
• Hälso- och sjukvård i särskilt boende
23. Kommunen använder KSI (Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter) i den digitala individdokumentationen i handläggningen inom följande områden.
• Barn och unga
• Ekonomiskt bistånd
• Vuxna med missbruksproblem
• Personer med funktionsnedsättning (SoL- eller LSS-insatser)
• Äldreomsorg
24. Kommunen använder KSI (Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter) i den digitala individdokumentationen i utförarledet inom föl-jande områden.
• Barn och unga
• Arbetsmarknadsinsatser
• Vuxna med missbruksproblem
• Personer med funktionsnedsättning (SoL- eller LSS-insatser)
• Hemtjänst i ordinärt boende inom äldreomsorg
• Äldreomsorg i särskilda boenden
• Äldreomsorg i dagverksamheter
Strategi, utveckling och kompetens
25. Kommunen har styrande dokument om införande eller användning av e-hälsa eller välfärdsteknik inom socialtjänsten.
26. Kommunen har inom socialtjänsten personalresurs för utveckling av e-hälsa, välfärdsteknik och/eller digitalisering.