”Jag tror det är en grön tråd i det hela som håller oss samman”
(Citat ur intervju 1)
Syftet med denna studie har varit att studera hur två arbetsintegrerande sociala företag
förhåller sig till samt kombinerar social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. I denna
slutdiskussion avser vi att diskutera vårt resultat och reflektera kring socialt arbete och hållbar utveckling. I denna studie utgick vår förförståelse från att hållbar utveckling handlade om miljö och klimatproblematik i förhållande till socialt arbete. Under studiens process har vi
Utsatthet/uta nförskap Ev. behandling med stöd av personer med egenerfarenhet Utsluss Meningsfull sysselsättning Kunskap, kontaktmann askap, stöd Anställning med egenerfarenhet Kompetensutveckling, Handledning Hållbar utveckling
även lärt oss mer om vad också social och ekonomisk hållbarhet innebär och dess betydelse för att uppnå en hållbar utveckling.
Vi är medvetna om att vårt resultat är påverkat av att vi använt det ena företagets
intervjupersoner och observationer mer än det andra. Vi anser att det ena företaget har en tydligare struktur och organisation kring hur arbetet utförs med hållbar utveckling, socialt, ekologiskt och ekonomiskt samt kombinationen med socialt arbete. Det har varit positivt och användbart för oss att studera två företag för att se olika arbetssätt och hur struktur och organisering kan påverka hållbar utveckling. Därmed anser vi att detta i slutändan har
påverkat resultatet i en positiv bemärkelse då vi sett olikheter och skapat oss en förståelse för hållbar utveckling och socialt arbete. Tidigare forskning förhåller sig och belyser relevansen till socialt arbete kombinerat med hållbar utveckling. Vidare ställer sig även denna studies resultat normativt till denna kombination då intervjupersonerna har en positiv erfarenhet av företagen. Detta påverkar denna studie då vi inte har kritiskt material eller forskning att analysera vårt material med. Därmed anser vi att de krävs en problematiserande
slutdiskussion.
Vår första frågeställning lyder: Vilka värderingar ligger till grund för Macken och Vägen ut:s
arbetssätt för en hållbar utveckling? Intervjupersonerna uttrycker sig olika när det kommer
till denna fråga. Vägen ut har grundläggande värderingar som styr företagets arbetssätt exempelvis empowerment med den svenska benämningen egenmakt, egenerfarenhet och fokus på att arbetet ska vara meningsfullt och inge en känsla av sammanhang (Vägen ut, 2015). Dessa värderingar har vi även sett och upplevt under intervjuer och observationer i denna studie. Intervjupersonerna benämner att de arbetar utifrån egenmakt, egenerfarenhet och meningsfullt arbete. Vi upplever att deras skrivna grundläggande värderingar stämmer överens med det praktiska arbetet vi har sett. Vi upplever inte att Macken har samma tydliga grundläggande värderingar inom deras företag. Däremot får vi en känsla av att de arbetar för samma människosyn som Vägen ut eftersom intervjupersonerna belyser relevansen av att ta tillvara på människan, naturen och allas resurser. Vi anser att värderingar både kan vara positiva och negativa, exempelvis kan egenerfarenheten vara positiv om den är bearbetad samt att individen har fått kompetensutbildning i att handleda andra människor i utsatthet. Det är då vi anser att egenerfarenheten blir professionell. Vi menar att dessa företag kan brista i sin professionalisering och därmed få kämpa om sin legitimitet i samhället eftersom
sociala företag ska vara en etablerad del i det sociala arbetet i samhället och då menar vi att det krävs en professionalisering inom socialt arbete och en ökad medvetenhet om sociala företag. Sociala företag utmanar det traditionella sociala arbetet i Sverige eftersom företagen har andra värderingar och synsätt på hur socialt arbete ska genomföras, framförallt att det är individer med egenerfarenhet som ska bidra till att genomföra arbetet.
Vi anser att företagens värderingar skapar engagemang och drivkraft hos anställda och deltagare. Detta engagemang kan vara positivt i den bemärkelsen att de skapar starka
symboler i företaget och även förebilder som bidrar till gemenskap och sammanhållning. Vi anser att engagemang även kan vara problematiskt om företaget inte har gränser. Ett för stort engagemang kan bidra till att individerna tar med sig arbetet hem. Vissa intervjupersoner beskriver hur de alltid har på jobbtelefonen privat och alltid jobbar över för att de är
engagerade i sitt jobb. Det vi också sett är att många är medvetna om sitt engagemang och att företaget försöker jobba med att sätta gränser och att skilja på personligt, privat och
professionellt samt ge tid för återhämtning på arbetstid. Det finns alltså både nytta och risker i och med att företagen drivs av mycket engagemang.
Vi ser att båda dessa företag har starka värderingar som grundar sig i en kooperativ,
demokratisk värdegrund, tankar om solidaritet och medmänsklighet. Det ekologiska tänkandet tillsammans med denna människosyn anser vi kan uppfattas som en form av ideologi. Det ekologiska ses som en självklarhet, något rent och som något naturligt. Alla beskriver hur viktigt det är att ta hand om vår jord och de resurser som finns. Det finns tydliga tankar om hållbar utveckling som ett självklart sätt att se på verkligheten och ett sätt att organisera verksamheter på.
Intervjuperson 7: Samverkan, det är jag fascinerad av. Det är en helhet och ett mysterium hur saker samverkar i olika kretslopp i naturen. Jag tänker också mycket att människor är en del i det och att vi samverkar är en del i dem. För att de ska vara hållbar utveckling och de är ju stor skillnad mot vårt samhälle idag där de blir mer och mer specialiserande där fler och fler hamnar utanför på nått sätt.
Vår andra frågeställning i denna studie är: hur motiverar dessa företag just den gröna
inriktningen i skapandet av nya arbeten? Norén m fl. (2014) beskriver att människor hellre
kommer på köpet. Vi har sett socialt arbete i kombination med miljömässig återvinning som ett sätt att skapa nya arbeten och gynnar därmed socialt arbete eftersom individer har hjälpts ur utsatthet. Precis som Norén m fl. (2014) beskriver har vi i denna studie studerat hur det sociala kommer före det ekologiska men att det ekologiska kommer på köpet, det blir en bonus för miljön.Intervjupersonerna beskriver hur den gröna inriktningen är något som håller de sociala företagen samman som en grön tråd. Arbetet för en bättre miljö anses ge en meningsfullhet och inge ökad tro och hopp om framtiden. Vi menar att det kan ge mervärde för de individer som är medvetna och intresserade av ekologi och har det synsättet på jorden och dess
kretslopp. Vi anser däremot att det är svårt att generalisera att alla individer skulle uppleva meningsfullhet genom ekologiskt arbetssätt. Vidare motiverar dessa företag den gröna inriktningen genom att det skapar arbetstillfällen och även nya typer av arbeten i form av återbruk och återvinning utan att ta av jordens resurser. Vi hävdar att den gröna, ekologiska inriktningen skapar en stark symbolik för företagen. Bolman och Deal (2013, ss. 295- 302) diskuterar symbolernas betydelse och beskriver hur det centrala värdet i symbolerna byggs upp av mening och tro . Vidare poängterar författarna att mening inte är något som skapas av sig själv, det är något som organisationen själv måste skapa. Bolman och Deal anser att
meningsfullhet är viktigt inom företagskultur för att skapa engagemang och drivkraft hos anställda. Därmed anser vi att den gröna, ekologiska inriktningen som symbol skapar
meningsfullhet för dessa företag i sin helhet men kanske inte för varje individ. Möjligtvis hade en annan meningsfull symbol skapat samma typ av värde inom dessa företag. Vi menar att arbete för att exempelvis motverka fattigdom också hade kunnat anses vara en meningsfull sysselsättning. Gröna inriktningen hos dessa företag menar vi grundar sig i en medvetenhet och intresse för klimatkrisen och att det styr vad som upplevs meningsfullt hos individer.
Vår tredje frågeställning är: hur kombinerar dessa företag en social, ekologisk och ekonomisk
hållbarhet? Sociala företag har växt de senaste åren (Sofisam 2015) och vi antar att detta
grundar sig i att en ny värdegrund inom socialt arbete håller på att skapas. Ett nytt sätt att komplettera dagens offentliga verksamheter i det sociala arbetet och få nya typer av tankesätt i hur socialt arbete kan utformas, kombineras och genomföras. Möjligheten att ge individer på arbetsträning en chans till anställning gör att arbetsintegrerande sociala företag har något unikt att erbjuda som offentlig verksamhet inte kan. Frågan är hur stora dessa företag kan bli innan det blir en för stor organisation att hantera? Kan dessa företag mäkta med alla sociala problem i samhället och i så fall kommer samma atmosfär finnas kvar? Hur stor kan ett företag bli innan symbolerna försvinner och inte räcker till? Vad kan sociala företag bidra
med i framtiden? Är detta den nya formen av socialt arbete? Eller är sociala företag bara en trend? I framtida forskning hade dessa frågor varit intressant att studera närmare för att se framtiden för socialt företagande, socialt arbete, hållbar utveckling och hur de påverkar individer.
Precis som socialt arbete kan bedrivas i offentlig, privat eller religiösa verksamheter med olika värdegrunder som demokrati, jämlikhet och brukarinflytande anser vi att socialt arbete också kan bedrivas utifrån hållbar utveckling. Som vi inledningsvis beskriver hävdar FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change i deras rapport från 2014 att
klimatförändringar är ett faktum. Samhället måste ta sitt ansvar och utifrån vår studie och våra observationer kan vi inte se många negativa aspekter med att arbeta hållbart, socialt,
ekologiskt och ekonomiskt. Tvärtom, det kan ge mervärde för socialt arbete och samtidigt bidra till klimatförändring som världens forskarkår är eniga om att vi måste göra. Vi har i denna uppsats inte bara försökt få ihop den röda tråden utan även börja spinna en grön tråd som vi hoppas kommer sprida en ökad medvetenhet om socialt arbete och hur de kan kombineras med hållbar utveckling!
6. Referenslista
Ahrne, G. och Svensson, P .(2011). Kvalitativ metod i samhällsvetenskapen i Ahrne G. och Svensson P. (Red.). Handbok i kvalitativa metoder ss. 10-17. 1. uppl. Malmö: Liber AB Becker, H. S. (2008). Tricks of the trade: Yrkesknep för samhällsvetare. ss. 23-29. Malmö:
Liber AB
Besthorn, F. (2013). Radical equalalitarian ecological justice. A social work call to action, i Gray, Mel, Coates, John, Hetheerington, Teani. Enviromental social work. ss. 31-45. 1 uppl. Routledge
Bolman, Lee G. och Deal, Terrence E. (2013). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. 3. [rev. .och uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Malmö: Liber AB Coates, J. (2008). The environmental crisis: Implications for social work. Journal of
progressive human services. 16:1, ss. 25-49.
Eriksson- Zetterquist, U. och Ahrne, G. (2011). Intervjuer i Ahrne G. och Svensson P. (Red).
Handbok i kvalitativa metoder. ss. 36-57. 1. uppl. Malmö: Liber AB
FN (2015). Hållbar utveckling.
http://www.fn.se/fn-info/vad-gor-fn/utveckling/hallbar-utveckling-/ [Hämtad: 2015-04-04]
IFCW (2014). Global defination of social work.
http://ifsw.org/policies/definition-of-social-work/ [Hämtad: 2015-04-04]
IPCC. Intergovernmental panel on climate change (2014). Climate change 2014, synthesis report.
http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/syr/SYR_AR5_LONGERREPORT_Corr2.pdf [Hämtad:2015-03-16] Koch, M. och Fritz, M .(2014). Building the ecosocial state: Do welfare regimes matter?.
Journal of social policy. Vol. 43;4, ss. 679-703.
KTH (2015) Kungliga tekniska Högskolan
http://www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development[Hämtad 2015-04-06]
Lalander, P. (2011). Observationer och Etnografi i Ahrne G. och Svensson P. (Red). Handbok
i kvalitativa metoder. ss. 81-102. 1. uppl. Malmö: Liber AB
Levander, U. (2011). Utanförskap på entreprenad. Diskurser om sociala företag i Sverige. Diss. Göteborg: Daidalos.
Macken (2015). Om kooperativet Macken.
McKinley, I. (2004). Social work and sustainable development: An exploratory study.
Doktorsavhandling, University of Pretoria.
McKinnon, J. (2008). Exploring the nexus between social work and the environment.
Austrailan social work, vol. 61; 3, ss. 256-268.
Nationalencyklopedin (2014). Hållbar utveckling
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/h%C3%A5llbar-utveckling
[Hämtad: 2015-03-10]
Norén, L. m fl. (2014). Bruk för människor-grön ekonomi skapar jobb genom sociala företag. Temagruppen Entreprenörskap & Företagande. Europa Kommissionen.
Närhi, K. (2004). The Eco-social approach in social work and the challenges to the expertise
of social work. Diss. University of Jyväskylä.
Peeters, J. (2012a). Sustainable development: A mission for social work? A normative approach. Journal of social intervention: theory and practice, vol. 21; 2, ss. 5-22. Peeters, J. (2012b). The place of social work in sustainable development: towards ecosocial
practice. International journal of social wealfare, 21, ss. 287-298.
Rennstam, J. Wästerfors, D. (2011). Att analysera kvalitativt material i Ahrne G. och Svensson P. (Red.). Handbok i kvalitativa metoder ss. 194-208. 1. uppl. Malmö: Liber AB
Robert, K. Osika, W, Missimer, M. (2013). Att planera för social hållbarhet på ett systematiskt sätt. Socialmedicinsk tidskrift. Vol. 2, ss. 274-281.
Shaw, T. (2011). Is social work a green profession? An examination of environmental belives.
Journal of social work. 13:1, ss. 3-29.
Sofisam (2015). Definition.
http://sofisam.se/vad-ar-sociala-foretag/definition.html [ Hämtad: 2015-03-18]
Svensson, P och Ahrne, G. (2011). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt i Ahrne, G. och Svensson, P. (Red.). Handbok i kvalitativa metoder ss. 19-33. 1. uppl. Malmö: Liber AB Svensson, P. (2011). Teorins roll i kvalitativ forskning i Ahrne, G. och Svensson, P. (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder ss. 182-193. 1. uppl. Malmö: Liber AB
Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. ss. 159-195. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie Vägen ut (2015a). Om vägen ut.
http://vagenut.coop/om-oss [Hämtad: 2015-03-10] Vägen ut (2015b). Vägen ut i siffror.
http://vagenut.coop/om-oss/vagen-ut-i-siffror [Hämtad 2015-05-05] Vägen ut (2015c). Våra Värderingar.
WCED. World commission on Enviromental and Development (1987). Our common future. Oxford: Oxford University Press.
Yunus, M. (2010). Socialt företagande: den nya typen av kapitalism som tjänar
mänsklighetens mest trängande behov. Stockholm: Bookhouse
Öberg, P. (2011). Livshistorieintervjuer i Ahrne, G. och Svensson, P. (Red.), Handbok i