Sociodemografiska faktorer/kollektiv styrka

Denna kategori är som tidigare nämnts en sammanslagning av kategorierna sociodemografiska faktorer och kollektiv styrka och innefattar flera olika faktorer, däribland: Kön, ålder, utbildningsnivå, familjeförhållanden, arbetslöshet, etnicitet, gemenskap/sammanhållning och formell övervakning.

Det är statistiskt signifikant att i områden med en hög upplevd stigmatisering har flera angivit kategorin sociodemografiska faktorer/kollektiv styrka som viktigt. De som uppfattar en låg kollektiv styrka i området har oftare angivit sociodemografiska faktorer/kollektiv styrka som viktigt. En åtgärd kring detta diskuteras i slutsatsdelen.

För att koppla det ovan nämnda till den teoretiska delen av uppsatsen kan sägas att individer i ett bostadsområde påverkar varandra på diverse sätt. Ett positivt inflytande i form av samhörighet, ömsesidighet, tillit och stark social kontroll stärker den

informella kontrollen, detta som i sin tur spelar en avsevärd roll för tryggheten. Dessutom nämns under den teoretiska delen att det primära för att uppnå en stark kollektiv styrka är att boende i ett visst område strävar efter gemensamma värderingar och gemensam ansträngning för ett och samma mål (Gibson et al 2002; Putnam 1993, 2001).

Viktigt är poängtera att då denna kategori är en sammanslagning av två kategorier blev det svårt att hitta signifikanta skillnader vilket ses som en brist i denna uppsats. En möjlig förklaring till detta kan vara att kategorin innehöll allt för många faktorer som inte passade ihop med varandra.

34

9. SLUTSATS/REKOMMENDATIONER OCH

FRAMTIDA FORSKNING

Nedan presenteras en slutsats av undersökningen och en rad rekommendationer samt tänkbara förslag för framtida forskning. Uppsatsen avslutas med en kort diskussion kring brister som upptäckts med undersökningen samt nämns några styrkor.

Resultatet av analysen från respondenternas svar har bidragit till kategorisering av faktorer som bland respondenterna upplevs utgöra en trygg respektive otrygg plats samt vad som kännetecknar de respondenter som angivit svar utifrån dessa kategorier. De identifierade faktorerna har kategoriserats och med hjälp av Chi- två test och

Student’s t-test har skillnader avseende en rad olika variabler mellan de som har angivit en faktor som viktig och övriga utförts. Vad som har identifierats i denna uppsats är kategorierna: Visuell kontroll, kriminalitet/gäng och sociodemografiska

faktorer/kollektiv styrka.

Resultatet av undersökningen har visat att de som angivit kategorin sociodemografiska faktorer/kollektiv styrka som viktig tenderar att ange en lägre upplevd kollektiv styrka och en högre uppfattad stigmatisering. Alltså anser individer som bor i ett fattigt område där det också finns en upplevd stigmatisering och en låg kollektiv styrka att kollektiv styrka och sociodemografiska faktorer är viktiga. I detta sammanhang kan en framtida undersökning vara relevant där man i stigmatiserade områden med låg

kollektiv styrka lägger fokus på att stärka sammanhållningen mellan boende.

Kvinnor har oftare angivit kategorin kriminalitet/gäng som viktigt för vad som gör en plats otrygg. Respondenter som angivit denna kategori uppfattar också problem med fysisk- och social oordning som vanligare och har oftare avstått från aktiviteter på grund av otrygghet. Det är rimligt att anta att ett samband finns mellan den fysiska och sociala oordningen och upplevelsen av att kriminalitet/gäng inverkar på en plats otrygghet och för dessa individer kan det därmed vara motiverat att försöka öka tryggheten genom att minska graden av oordning. Resultat av undersökningen visar att kvinnor har svarat på kategorierna visuell kontroll och kriminalitet/gäng som särskilt viktigt för vad som gör en plats trygg respektive otrygg. Som tidigare nämnts har våldtäkt inte överhuvudtaget nämnts i de analyserade fritextsvaren vilket inte överensstämmer med undersökningar från Brottsförebyggande rådet (2008) som visar att rädslan för att utsättas för sexuellt våld ses som de dominerande faktorerna gällande skillnader i könen. I detta avseende kan det vara relevant att vid framtida studier testa kategorierna visuell kontroll och kriminalitet/gäng på en djupare nivå. Om möjligt kan det vara av intresse att inrikta särskilda insatser för att minska otryggheten hos kvinnor på platser där det råder svag belysning samt hög nivå av kriminalitet. Eventuellt bör en framtida enkätundersökning riktas till kvinnor där svaren bidrar till kännedom om faktorer som kan minska

otryggheten hos kvinnor.

Den statistiska analysen av fritextsvaren visar att kvinnor står för majoriteten av de som svarat på fritextfrågan. Alltså har de visat större engagemang vid besvarande av enkäten samt fritextfrågan jämfört med män. Utifrån denna skillnad kan bland annat tydas att trygghetsfenomenet och trygghetsskapande aspekter ses som något viktigare för kvinnor än för män. Möjligen kan detta bero på att kvinnor är mer benägna att skriva

35

saker i allmänhet jämfört med män. I detta avseende uppstår en könskillnad som i denna uppsats inte sätts stort fokus på. Möjligen bör åtgärder anpassas till de olika könen, detta i syfte att få bästa möjliga effekt. Det kan därmed vara intressant att i en framtida studie studera detta fenomen för att få en djupare kunskap om skillnaden mellan kvinnor och män avseende upplevelsen av trygghet respektive otrygghet på en plats.

Individer med utländsk bakgrund står för de som svarat något mindre på fritextfrågan vilket möjligen kan förklaras utifrån språksvårigheter. Att språksvårigheter är ett vanligt förekommande fenomen i områden med hög nivå av in- och

utflyttningsfrekvens, fattigdom, segregation, låg utbildning och kriminalitet framkommer även i den teoretiska delen av uppsatsen (se bland annat Nilson & Estrada 2006; Gibson et al 2002; Putnam 2001). Möjligen bör i sådana områden satsas resurser på att öka språkförmågan. Resurser som satsas på välfungerande skolor och föreningsliv som senare kan bidra till en ökad språkförmåga hos individer som lider av språksvårigheter kan ge positiva effekter både för individen och för området.

Individer med utländsk bakgrund står även för de som mindre ofta svarat på kategorin visuell kontroll som viktigt. Möjligen bör en framtida studie där skillnaderna mellan individer med utländsk bakgrund och inrikesfödda relaterad till trygghet och

otrygghet studeras i syfte att få kännedom om hur åtgärder kan på bästa möjliga sätt anpassas.

Även singlar och de som upplever sig vara fattiga (subjektiv fattigdom) har mindre ofta angivit visuell kontroll som viktigt. Tvärtom kan sägas att för sammanboende samt för individer som inte angivit subjektiv fattigdom som svar utgör den visuella kontrollen en större roll. I detta sammanhang vore en framtida undersökning relevant. Eventuellt genom en enkätundersökning inriktat på dessa två målgrupper där svaren kan bidra till en ökad förståelse avseende betydelsen av den visuella kontrollen hos dessa

respondenter.

Resultat av undersökningen visar att visuell kontroll inverkar på plats såväl som på bakgrund. För att öka tryggheten kan det vara rimligt med fokus på planering kring förbättringsarbete avseende siktbarheten på vissa platser. Eventuellt bör en

undersökning utföras där resultatet kan bidra till kännedom om specifika platser som allmänheten upplever råder brist på belysning.

I denna studie har en rad brister upptäckts, framförallt gällande tolkning av

respondenternas svar samt bortfallet som uppstått pga. de som mindre ofta har svarat på fritextfrågan eller avstått från att besvara på fritextfrågan. I denna uppsats kan inte garanteras att respondenterna har förstått fritextfrågan på det sett som avsetts. Vid tolkning av respondenternas svar har en rad svårigheter uppstått vilket kan ha lett till en rad felaktiga och osystematiska tolkningar och uppfattningar av respondenternas svar. Detta som tidigare nämnts kan ha påverkat analys såväl som resultatdelen. Största bortfaller finner vi hos individer med utländsk bakgrund vilket troligtvis kan bero på språksvårigheter samt hos män vilket kan bero på att kvinnor jämfört med män upplever större otrygghet under sena kvällar utomhus. Det stora bortfallet anses framförallt ha lett till brist på kunskap beträffande huruvida de som svarat mindre ofta på fritextfrågan eller de som framförallt pga. språksvårigheter avstått ifrån att svara på fritextfrågan beskriver upplevelsen av trygghet och otrygghet i det egna bostadsområdet. Dessutom

36

anses det vara svårt att generalisera resultatet, dvs. använda det i andra sociala miljöer och situationer då analys av fritextsvaren enbart är baserad på svar från boende i fyra av Malmös bostadsområden.

Utifrån ovan nämnda svagheter gällande undersökningen kan det lyftas fram att det vid bearbetning av fritextsvaren har lagts ned stort fokus på formulering, ord och begrepp. Dessutom har en rad svar som respondenterna angivit tagits med i uppsatsen i form av citat. Detta för att undvika så mycket misstolkningar som möjligt av respondenternas svar.

En annan aspekt som i detta sammanhang kan vara värt att lyfta fram samt ses som en styrka är att denna uppsats grundar sig på det svenska förhållandet där boende med hjälp av en fritextfråga fått möjlighet att med egna ord besvara frågan om vad som gör att en del platser är trygga och andra platser är otrygga. I jämförelse med många, då framförallt amerikanska studier har i denna undersökning fokus inte enbart legat på det siffermässiga gällande trygghet och otrygghet. Respondenterna har i denna

undersökning med hjälp av en fritextfråga, utan fördefinierade kategorier, fått möjlighet att men egna ord beskriva den upplevda tryggheten och otryggheten i det egna

bostadsområdet. Möjligen skulle detta kunna vara en bra utgångspunkt för att uppnå en fördjupat bild av trygghetsfenomenet med förhoppning om att bidra med

37

10. LITTERATUR

Akers, R. L (1996) “Is differential association/social learning cultural deviance theory”? Criminology 34: 229-247.

Aspelmeier, J & Pierce T (2009) “SPSS, A user friendly approach. ” Radford University, USA.

Bourdieu, P (1990) ”Den manliga dominansen”. Daidalos AB.

Boverket (2010) ”Plats för trygghet, inspiration och stadsutveckling.” Elanders tryck AB.

Bryman, A (2001) ”Samhällsvetenskapliga metoder.” Liber AB.

Brå (2012) ”Om utsatthet, trygghet och förtroende.” Rapport 2012:2 Brottsförebyggande rådet, information och förlag, Stockholm.

Brå (2008) ”Otrygghet och segregation. Bostadsområdets betydelse för allmänhetens otrygghet och oro för brott.” Rapport 2008:16. Brottsförebyggande rådet, information och förlag, Stockholm.

Bursik, R (1988) ”Social disorganization and theories of crime and delinquency: Problems and prospects.” Criminology, 26: 519-552.

Christie, N (1986) “The ideal victim” I From Crime Policy to Victim Policy av E. Fattah (eds.) Basingstoke, Macmillan.

Cohen, L. E & Felson, M (1979). “Social Change and Crime Rate Trends: A Routine Activities Approach.”American Sociological Review 44: 588-608.

Ejlertsson G ( 2005) ”Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik.” Studentlitteratur Lund.

Elias, N & Scotson, J (2011) ”Etablerade och outsiders.” Lund, Arkiv förlag.

Esaiasson, P & Gilljam, M & Oscarsson, H & Wängnerud, L (2012) ”Metodpraktiken. Konsten att studera samhälle, individ och marknad.” Norstedts Juridik AB.

Estrada, F & Nilsson, A (2006) ”Segration och utsatthet för egendomsbrott. Betydelsen av bostadsområdets resurser och individuella riskfaktorer.” Arbetsrapport/Institutet för Framtidsstudier 2006:5.

Gerell, M (2012) Forskningsrapport: ”Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital.” Malmö högskola.

38

Gibson, C.L & Zhao, J & Lovrich, N, P & Gaffney,M, J (2002) “Social integration, individual perceptions of collective efficacy and fear of crime in three cities.” Justice Quarterly,19:3, 537-564.

Goffman, E (2011) ”Stigma. Den avvikandes roll och identitet.” Stockholm. Norstedts Akademiska förlag.

Gottfredson, M & Hirschi, T (1990) “A General theory of crime.” Stanford,CA: Stanford University Press.

Hale, C (1996) “Fear of Crime: A Review of the Literature”. International

Review of Victimology 4, sid. 79-150.

Heber, A (2007) Avhandling.”Var rädd om dig! Rädsla för brott enligt forskning,

intervjupersoner och dagspress.” Kriminologiska institutionen Stockholm.

Hirschi, T (1969) “Causes of delinquency.” Berkeley, CA: University of California Press.

Ivert, A-K & Chrysoulakis, A & Kronkvist, K & Torstensson Levander, M (2013) ”Malmö områdesundersökning 2012. Lokala problem, brott och trygghet. Ett samarbete mellan Malmö högskola, Malmö stad, Polisen och räddningstjänsten Syd. Rapport från Institutionen för kriminologi.” Malmö högskola.

Knutsson, J (1977) ”Stämplingsteori- En kritisk granskning.” Stockholm. Liber AB.

Litzén, S (2006) ”Oro för brott i urban miljö. Tryggetsundersökning med

anknytning till Stockholm.” Kriminologiska institutionen Stockholm.

Mellgren, C. & Kronkvist, K. (2013) ”Trygghet i lokalområdet. Resultat från

Oxie områdesundersökning 2012. Om upplevelser av trygghet, brott och lokala problem.” Institutionen för kriminologi. Malmö högskola.

Mellgren, C (2011) “What’s neighborhood got to do with it? The influence of neighbourhood context on crime and reactions on crime”. Malmö University Health and Society Doctoral Dissertation 2011: 4.

Nilsson, A & Estrada, F (2003) ”Victimisation, Inequality and Welfare during an Economic Recession. A Study of Self Reported Victimisation in Sweden 1988 - 1999.” British Journal of Criminology, 43:655-672.

Putnam, R, D (2001) “Social capital. Measurement and consequences. ” Canadian Journal of Policy Research (Isuma) 2 (1): 41-51.

Putnam, R, D (1993) “Making Democracy Work. Civic Traditions in Modern Italy.” Princeton University Press.

Sampson, R. J (2011) “Great American City: Chicago and the enduring

39

Sampson, R. J & Wikström, P, O (2008) “The social order of violence in Chicago and Stockholm neighbourhoods: A comparative enquiry”, I Order, Conflict and

Violence av Shapiro, Ian; Kalyvas, Stathis & Masoud, Tarek (eds) Cambridge

University press.

Sampson, R.J (2006) “How does community context matter? Social mechanisms and the explanation of crime rates,” I The Explanation of Crime: Context,

Mechanisms and Development av Wikström P-O & Sampson Robert. J. (eds),

Cambridge University Press.

Sampson, R.J & Raudenbush, S.W (2004) “Seeing disorder: Neighbourhood stigma and the social constructions of broken windows.” Social Psychology Quarterly67: 319-342.

Sampson, R.J & Raudenbush, S. W & Earls, F (1997) “Neighbourhoods and violent crime: A multilevel study of collective efficacy.” Science 277. 5328. 918- 928.

Sarnecki, J (2008) “Introduktion till kriminologi.” Studentlitteratur Lund.

Shaw, M (2004). “Housing and public health.” Annual Review of Public Health. 25:397- 418.

SKL (2012) ”Trygghet och säkerhet. Tema samhällets kostnader för olyckor.” Elanders tryck AB.

Sutherland, E.H (1947) ”Principles of Criminology.” Fourth edition. Philadelphia Lippincott.

Svenska Akademins ordlista (2010)

Svensson, P & Starrin, B (1996) ”Kvalitativa studier i teori och praktik.” Studentlitteratur Lund.

Trost, J (2005) ”Kvalitativa intervjuer.” Studentlitteratur Lund.

Trost, J (1998) ”Att skriva uppsats med akribi.” Första upplagan. Studentlitteratur Lund.

Wahlgren, L (2008) ”SPSS steg för steg.” Studentlitteratur Lund. Wikström, P, O (2007) “Doing without knowing: common pitfalls in crime prevention.”

New York Criminal Justice press.

Wikström, P, O & Torstensson, M (1997) ”Lokalt brottsförebyggande arbete. Organisation och inriktning. ” Rapport från Problemgruppen 1997:2. Solna: Polishögskolan.

Wilson, J, Q & Kelling, G, L (1982) “Broken windows: The police and neighbourhood safety.”Atlantic Monthly, pp. 29

40

11. BILAGA

Tabell 6 visar totalt antal respondenter som angivit ett fritextsvar respektive ej angivit ett fritextsvar fördelat på olika kategorier av dummykodade bakgrundsdata. Utifrån en jämförelse av siffrorna i denna tabell med den totala svarsfrekvensen i tabell 2 som visas på sidan 26 kan utläsas att kvinnor står för majoritet av de som svarat på fritextfrågan. Av de som svarat något mindre på fritextfrågan finner vi ensamstående (singel), fattiga

(subjektiv fattigdom) och individer med utländsk bakgrund. Den totala svarsfrekvensen av de som svarat på fritextfrågan (346) i jämförelse med totala enkäter som kom att användas (680) visar ett bortfall på 49 %.

Tabell 6. Totalt antal som svarat på fritextfrågan fördelat på de olika kategorierna av dummykodade bakgrundsdata. Variabler N Antalet som svarat på fritextfrågan Andelen (i procent) av de som svarat på fritextfrågan N

Antalet som inte svarat på fritextfrågan

Andelen

(i procent) av de som inte svarat På fritextfrågan Kvinna 224 64,7% 177 54,1% Utländsk bakgrund 155 44,8% 175 53,5% Äldre (över 60 år) 159 46,0% 166 49,2% Singel 175 50,6% 189 57,8% Arbetslös 43 12,4% 34 10,4% Subjektiv fattigdom 83 24,4% 82 26,5% Total Bortfall i procent 346 346/680=49% 100 327 100

41

Tabell 7 är en korrelationsmatris och visar att utländsk bakgrund och subjektiv fattigdom är signifikant korrelerade.

Tabell 7. Bivariat korrelation över subjektiv fattigdom och utländsk bakgrund

Subjektiv fattigdom Utländsk bakgrund (Sig2-tailed) Pearson Correlation N ,001 133** 650 (Subjektiv fattigdom) 673 (Utländsk bakgrund)

Tabell 8 visar att avstått från aktivitet pga. otrygghet och utländsk bakgrund är signifikant korrelerade.

Tabell 8. Bivariat korrelation över avstått från aktivitet pga. otrygghet och utländsk bakgrund

Avstått från aktivitet pga. otrygghet och utländsk bakgrund (Sig2-tailed) Pearson Correlation N ,001 -,133**

645 (Avstått från aktivitet pga. otrygghet) 673 (Utländsk bakgrund)