Förutsättningar
Under perioden 1907–1936 förelåg i Grekland flera förutsättningar (jfr Wagner 2001:9–11) för att etablera en ny vetenskap – sociologin: vetenskapliga föreningar, tidskrifter, teoretiska artiklar, diskussioner, olika förslag till avgränsning av studieob-jektet och syfte med den producerade kunskapen samt slutligen institutionalisering av ämnet genom inrättandet av universitetsprofessurer . Den första professuren i socio-logi inrättades 1929 och den andra 1933 och detta föregicks – liksom i andra länder – av olika frivilliga initiativ . Men förändringar i de institutionella villkoren ledde till avbrott i sociologins utveckling i Grekland .
organisatoriska former Sociologiska Förbundet
Sociologiska Förbundet är den första sociologiska sammanslutningen i Grekland och den bildades 19084 . Förbundets tidskrift hette Tidskrift för samhälls- och juridiska ve-tenskaper (redan i den första artikeln i första numret, 1908, finns en referens till Max Weber) . Medlemmarna i förbundet kom från olika vetenskaper och hade olika intres-sen . Detsamma gäller även andra sociologiska förbund vid denna tid, t .ex . American Sociological Society (ASA), bildat 1905 (Turner & Turner 1990), eller det tyska . Det som förenade medlemmarna i Sociologiska Förbundet var övertygelsen om att sam-hällsvetenskaperna – och framför allt sociologin – kunde spela en viktig roll för att fö-reslå lösningar för att komma till rätta med de sociala frågor och problem som fanns . Flertalet ansåg att sådana reformprogram kunde genomföras huvudsakligen genom att använda statsmakten, något som sammanhänger med deras engagemang i politiken .
Detta praktiska intresse ledde i andra länder till ett sökande efter empiriskt orien-terade ansatser av olika slag . I USA utvecklades t ex en grov empiricism och i Wien utvecklades efter första världskriget en sociologisk ansats i riktning mot ”social engi-neering” (Neurath 1919 och 1932 i Neurath 1973) . Men i Grekland ledde intresset för konkreta frågor och problem huvudsakligen till teoretiska diskussioner som var relate-rade till någon ideologi, såsom nationalistiskt-konservativa, liberal-reformistiska eller socialistiska ideologier . Den ideologi som präglade Sociologiska Förbundets stadgar var reformistisk socialism och marxism5 . Det var inte någon tillfällighet att bildandet av Sociologiska Förbundet i Grekland spreds som nyhet i det tyska socialdemokratis-ka partiets tidning Vorwärts (december 1908 och januari 1909) .
Det viktigaste problemet som krävde lösning och engagerade medlemmarna i So-ciologiska Förbundet var språkfrågan .
Den ideologiska och politiska karaktären hos denna första sammanslutning – So-ciologiska Förbundet – var uppenbar och ett år efter det militära ingripandet 1909 började en differentiering . En grupp av förbundets medlemmar, som kallades ”socio-logerna”, bildade ett nytt politiskt parti (Folkpartiet) och spelande en progressiv re-formistisk roll inom politiken fram till 1930-talet, Samma år (1910) bildade en annan grupp medlemmar Utbildningsföreningen (Ekpaideutikos Omilos) som i språkfrågan 4 Det är vid ungefär samma tid som motsvarande utveckling skedde i flera andra länder . I Frankrike skedde det 1894, USA 1905, Österrike 1907 och i Tyskland 1909 (Max Weber del-tog i bildandet av denna sammanslutning och sedan dess accepterade han att kallas sociolog . Men i Tyskland fanns redan från 1872 en bredare sammanslutning, Verein für Socialpolitik . Se Wagner 2001:10) .
5 I andra artikeln av Sociologiska Förbundets stadgar står att ”Förbundet ska sträva efter att följande politiska principer erkänns: a) Statens syfte är att försäkra och förbättra goda vill-kor för alla samhällsmedlemmars utveckling . b) Eftersom detta mål inte kan genomföras helt om inte produktionsmedlen socialiseras och rikedomen fördelas i enlighet med vars och ens behov, så måste organiseringen av ekonomi och politik gradvis förändras så mycket det går, oberoende av den skada som detta kan vålla några individers eller klassers intressen . c) För att detta ska kunna genomföras är det nödvändigt att de arbetande organiseras i ekonomiska för-bund och i ett eget politiskt parti” . (Noutsos 1991: 232–233)
sociologin i grekland 71 kämpade för Dimotiki och för skolreformer . Det sågs som nödvändigt med en om- eller nyorganisering av det gamla Sociologiska Förbundet i en mer stringent veten-skaplig riktning . 1916 omvandlades det till Samhällsvetenveten-skapliga Förbundet och en annan tidskrift gavs ut, Tidskrift för Samhälls- och politiska vetenskaper. Den centrala gestalten i organiseringen av de två förbunden och Folkpartiet var Papanastasiou som först studerade i Berlin, med Schmoller, Wagner och Simmel som lärare, och senare i London. Från 1920-talets början ökade Samhällsvetenskapliga Förbundets verksam-het och dess inflytande inom det akademiska livet och i politiken var stort . Det är inte klart om insatserna från förbundsmedlemmarna var viktigare inom akademin än inom politiken och i den statliga administrationen vad gällde att modernisera landet . Men klart är att för båda förbunden dominerade den sociala problematiken som ut-trycker ett samband mellan sociologi och politik: genomförandet av institutionella reformer i en bestämd riktning (en reformistisk modernisering) förutsätter en veten-skaplig analys som ger preciserad kunskap om möjligheter och villkor för en tillämp-ning . Och det är denna praktiska orientering mot reformer som avbryts genom socio-logins utveckling i slutet av 1920-talet .
Sociologin inom universitetet
Under perioden 1920–1930 inrättades ett nytt universitet i Salonika (1925) och två nya högskolor i Aten, Handelshögskolan (1920) och Panteios Högskola för Samhällsveten-skaper (1930) . Det är med detta som sociologin kommer in i universitetens lärosalar, först tillsammans med andra ämnen . Den första universitetsprofessuren i sociologi inrät-tades 1929 i Salonika och den fick Eleftheropoulos6 . Samma år började Kanellopoulos undervisa på Atens universitet, som docent inledningsvis och från 1933 som professor .
Men ämnet sociologi värnades inte kontinuerligt på universiteten utan dess ställ-ning kom att präglas av avbrott och beroenden av de politiska vindar som blåste . Dik-taturen (1936) tålde inte oliksinnade intellektuella och ännu mindre sociologer7 och allra minst marxister . Kanellopoulos avgick från sin tjänst 1935 och 1937 fick han or-der att lämna Aten och vistas på en liten ort på landsbygden unor-der polistillsyn . Sam-ma år avsattes också Eleftheropoulos .
tidskrifter
De två tidskrifter, som nämndes tidigare och som var organ för de två förbunden, blev ganska kortlivade . Men en stor mängd andra tidskrifter gavs ut . Det är framförallt tre av dessa som återspeglar utvecklingen av den sociologiska debatten i Grekland: Nou-mas (1901–1931 ) samt Arkiv för ekonomi- och samhällsvetenskaper (1921–70) som blev
6 A Eleftheropoulos föddes i Konstantinopel 1873 . Han blev docent 1896 och professor i Zürich 1914 och i Salonika 1929 . Han hade en rik produktion inom filosofi och sociologi . 7 Sociologin skulle återkomma i Grekland i slutet av 1950-talet . 1959 bildades Nationellt Center för Social Forskning (EKKE) och på 1960-talet inrättades en professur på Panteios Högskola för Samhällsvetenskaperna . Men med militärjuntans maktövertagande 1967 bör-jade nya äventyr för sociologin i Grekland .
det nya Förbundets tidskrift och Arkiv för filosofi och vetenskapsteori (1928–40), båda med tydliga influenser från Tyskland .