Genom hela uppsatsen har integration funnits med som ett underliggande perspektiv i berättelserna om arbetet i Supportgruppen och i det lärande respondenterna beskriver. Vi valde att analysera integration utifrån ett lärandeperspektiv tidigare. I denna diskussion utvecklas begreppet och resultatet kopplas till integration hämtat ur respondenternas berättelser, men också till det aktuella läget i regionen. Diskussionen avslutas med tankar kring ett fortsatt integreringsarbete.
Ager och Strang (2008) har gjort en omfattande studie som mynnat ut i ett teoretiskt ramverk för vad integration är. Alla aspekter som bidrar till en god integration enligt detta ramverk, har också framkommit på olika sätt i vår uppsats. Respondenterna upplever sig lyckas få en bättre möjlighet att påbörja processen att få tillgång till boende, arbete och utbildning. I gruppen har de också kunnat skapa socialt kapital i form av nätverk, relationer och stöd, delar som också ingår i ramverket. Ager och Strang (ibid) ser på rättigheter och medborgarskap som grunden för att kunna integreras. Språkliga och kulturella kunskaper ses som underlättande faktorer, liksom trygghet och stabilitet. Även dessa aspekter har framkommit i respondenternas berättelser, vilket ger stöd för att det arbete Supportgruppen utför verkligen underlättar och främjar en god integrationsprocess.
Som en följd av den ökade flyktinginvandringen hösten 2015, som tidigare berörts, ökar utmaningen att skapa samhälleliga förutsättningar för god integration. Det råder enligt
Länsstyrelsen i Västra Götaland (2016a) en ansträngd situation vad gäller boende i länet. Också hälso- sjukvård och trygghetsfrågor nämns som förbättringsområden. Länsstyrelsen (2016b) skriver även att integration faller inom det sociala hållbarhetsarbetet. Ett socialt hållbart samhälle präglas av strukturell jämlikhet mellan grupper samt att mänskliga rättigheter respekteras.
Länsstyrelsen i Stockholm (2016) slår på sin hemsida fast att det finns en ökad risk för ohälsa hos nyanlända samt att det finns ett starkt samband mellan hälsa och möjligheten att som nyanländ etablera sig i det nya samhället. Vi har också i vårt resultat sett hälsa som medierande faktor mellan lärande och socialt stöd. Respondenterna har i intervjuerna beskrivit upplevelsen av att kunna bryta negativa hälsoprocesser genom sitt arbete i Supportgruppen.
I det kommande integrationsarbete som samhället står inför, skulle en förståelse för flyktingarnas situation och de förmågor och resurser som finns i denna grupp, kunna utgöra en hjälp för
utformandet av insatser. Ett exempel på sådant arbete är hälsofrämjande program. Laverack (2004, s. 60) menar att ett bottom-up-perspektiv i hälsofrämjande program tar tillvara gruppens förmåga att identifiera och uttrycka sin situation till dem som har ett högre strukturellt inflytande. Genom spridandet av kunskaper om den resurs som Supportgruppen utgör för den enskilda individen och gruppen, skulle liknande arbete på fler boenden kunna startas. Detta skulle kunna utgöra grunden i ett hälsofrämjande program med integration som mål. Det kräver dock att även dessa flyktingar kan göras delaktiga och ser värdet av att ingå i programmet. Genom att använda ett pedagogiskt
angreppssätt som kan härledas till Freires (1996) teori om kritisk medvetenhet, kan insikt om den egna situationen och motivation för att påbörja förändring skapas.
Att Supportgruppens medlemmar får möjlighet att berätta om sina egna erfarenheter kan skapa empowerment hos flyktingar i liknande situation. Detta kan bli en grund för förståelse kring hur integrationsarbetet kan påbörjas och underlättas. Att lära av någon som delar samma upplevelser gör att kunskapen kan situationsanpassas. På detta sätt kan den förstås utifrån den egna livssituationen och bli meningsfull (Andersson & Andersson, 2005).
Den kunskap och de resurser som flyktingarna innehar skulle kunna komma till nytta på fler sätt. Samverkansmöjligheter finns exempelvis mellan flyktingarna på olika boenden, Supportgruppen och berörda myndigheter och samhällsorganisationer, vilket skulle kunna ge möjligheter till ett empowermentinriktat integrationsarbete i ett större geografiskt område. Flyktingarnas kunskaper
och erfarenheter kan då komma till användning för att hjälpa gruppen flyktingar i stort, men även för att tillsammans med kommuner och andra aktörer utforma effektiva integrationsinsatser. I ett sådant arbete kan denna uppsats bidra till en förståelse av hur flyktingarnas upplevelser av att arbeta tillsammans i grupp, för ökad integration, ser ut. Genom att redan från början av
asylprocessen ta hänsyn till alla delar som leder till god integration skulle risken för ohälsa kunna minska. Detta ökar i sin tur förutsättningarna för delaktighet och social inklusion, vilket samtidigt kan bidra till att mänskliga resurser både skapas, bibehålls och tas tillvara inför framtiden.
REFERENSER
Ager, A. & Strang, A. (2008). Understanding Integration: A Conceptual Framework. [Elektronisk]
Journal of Refugee Studies, vol. 21(2) ss. 166-191. Tillgänglig: Oxford University Press Journals
[2016-05-18].
Andersson, S., B. & Andersson, I. (2005). Authentic learning in a sociocultural framework: a case study on non-formal learning. Scandinavian journal of educational research, vol. 49, ss. 419-436. Andersson, P. & Fejes, A. (2010). Mobility of knowledge as a recognition challenge: experiences from Sweden. [Elektronisk] International Journal of Lifelong Education, vol. 29(2), ss. 201-218. Tillgänglig: Taylor & Francis [2016-03-31].
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Barbosa da Silva, A. & Wahlberg, V. (1994). Vetenskapsteoretisk grund för kvalitativ metod. I Starrin, B. & Svensson, P-G. (red.) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur, ss. 41-71.
Beddington, J., Cooper, C., Field, J., Goswami, U., Huppert, F., Jankins, A., Jones, H.,
Kirkwood, T., Sahakhian, B. and Thomas, S. (2008). The mental wealth of nations. [Elektronisk]
Nature, vol. 455, ss. 1057-1060. Tillgänglig: Academic Search Elite [2016-05-10].
Bråten, I. (1998). Om Vygotskijs liv och lära. I Bråten, I. (red.) Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. ss. 7-32.
Codex (2016). Regler och riktlinjer för forskning. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://codex.vr.se/forskninghumsam.shtml. [2016-02-14].
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dewey, J. (2009). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.
Ejlertsson, G. & Andersson, I. (2009). Folkhälsa – några begreppsdefinitioner. I Andersson, I. & Ejlertsson, G. (red.) Folkhälsa som tvärvetenskap – möten mellan ämnen. ss. 17-30.
Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, M. (2015). Salutogenes är mer än känsla av sammanhang. I Eriksson, M. (red.)
Salutogenes – om hälsans ursprung. Stockholm: Liber, ss. 92-104.
Eriksson, M., & Lindström, B. (2006). Antonovsky’s sense of coherence scale and the relation with health: a systematic review. [Elektronisk] Journal of Epidemiology and Community Health, vol: 60(5), ss. 376–381. Tillgänglig: PubMed Central [2016-05-18].
Field, J. (2011). Adult Learning, Health and Well-Being--Changing Lives. [Elektronisk] Adult
Learner: The Irish Journal of Adult and Community Education, ss. 13-25. Tillgänglig: ERIC [2016-
02-11].
Folkhälsomyndigheten (2015). Socialt och praktiskt stöd. [Elektronisk]. Solna: Folkhälsomyndigheten. Tillgänglig:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/folkhalsans- utveckling-malomraden/delaktighet-och-inflytande-i-samhallet/ [2016-05-10].
Forsberg, E., Svensson, P-G. & Starrin, B. (1993). Ill health and social conditions amongst migrant and refugees – the case of Sweden. [Elektronisk]. Innovation:The European Journal of Social
Science Research, vol. 6:1, ss. 75-83. Tillgänglig: Taylor and Francis backfiles [2016-05-13].
Freire, P. (1996). Pedagogy of the oppressed. London: Penguin books.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. [Elektronisk]. Nurse Education
Today, vol. 24. ss. 105-112. Tillgänglig: Science direct [2016-06-02].
Guilherme Fernandes, A. (2015). (Dis)Empowering New Immigrants and Refugees Through Their Participation in Introduction Programs in Sweden, Denmark, and Norway [Elektronisk] Journal of
Immigrant & Refugee Studies, vol. 13(3), ss. 245-264. Tillgänglig: Taylor and Francis [2016-05-10].
Lave, J. & Wenger, E. (2003). Situeret Læring og andre tekster. København: Hans Reitzels forlag. Laverack, G. (2004). Health Promotion Practice: Power and Empowerment. London: SAGE. Länsstyrelsen Stockholm (2016). Tema nyanlända: Hälsa avgörande för fungerande integration. [Elektronisk] http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/nyheter/2011/Pages/tema-nyanlanda-halsa- avgorande-for-fungerande-integration.aspx [2016-05-20].
Länsstyrelsen Västra Götalands län (2016a). Händelsen. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.lansstyrelsen.se/VastraGotaland/Sv/manniska-och-samhalle/integration/flykting- vastragotaland/handelsen/Pages/default.aspx [2016-05-18].
Länsstyrelsen Västra Götalands län (2016b). Integration. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.lansstyrelsen.se/VastraGotaland/Sv/manniska-och-
samhalle/integration/Pages/default.aspx [2016-05-18].
Järvinen, M. (2007). Pierre Bourdieu. I Andersen, H. & Kaspersen, L., B. (red.) Klassisk och
modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur. ss. 263-278.
Migrationsverket (2015). Eldsjälarna på Restad gård. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2015/2015-09-25- Eldsjalarna-pa-Restad-gard.html [2016-05-09].
Migrationsverket (2016a). Väntetider för asylutredning. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Nyheter/2016-03-01- Vantetider-for-asylutredning.html [2016-05-19].
Migrationsverket (2016b). Asylsökande. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Asylsokande---de-storsta- landerna.html [2016-05-17].
Morrice, L. (2007). Lifelong learning and the social integration of refugees in the UK: the
significance of social capital. [Elektronisk] International Journal of Lifelong Education, vol. 26(2), ss. 155-172. Tillgänglig: Taylor and Francis [2016-05-10].
Nationalencyklopedin (2016a). Volontär. [Elektronisk]. Malmö: NE Nationalencyklopedin AB. Tillgänglig: www.ne.se.ezproxy.server.hv.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/volontär [2016-05-19]. Nationalencyklopedin (2016a). Integration. [Elektronisk]. Malmö: NE Nationalencyklopedin AB. Tillgänglig:
http://www.ne.se.ezproxy.server.hv.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/integration [2016- 05-19].
Pellmer, K. & Wramner, B. (2007). Grundläggande folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber. Putnam, R. D. (2006). Den ensamme bowlaren – den amerikanska medborgarandans upplösning
och förnyelse. Stockholm: SNS Förlag.
Putnam, R. (1996). Who killed civic America? [Elektronisk] Prospect, March 1996, ss. 66-72. Tillgänglig: http://www.prospectmagazine.co.uk/features/whokilledcivicamerica [2016-05-23].
Rosberg, S. (2008). Fenomenologi. I Granskär, M & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad
kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 85-106.
Salinero-Fort, M. Á., del Otero-Sanz, L., Martín-Madrazo, C., de Burgos-Lunar, C., Chico-
Moraleja, R. M., Rodés-Soldevila, B., Gómez-Campelo, P. (2011). The relationship between social support and self-reported health status in immigrants: an adjusted analysis in the Madrid Cross Sectional Study. [Elektronisk] BMC Family Practice, vol. 12:46. Tillgänglig: PubMed Central [2016-02-10].
Szklarski, (2009). Fenomenologi som teori, metod och forskningsmetod. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber, ss. 106-121.
Säljö, R. (2013). Lärande & kulturella redskap - om lärprocesser och det kollektiva minnet. Lund: Studentlitteratur.
Wagaman, A. (2015). Changing Ourselves, Changing the World: Assessing the Value of
Participatory Action Research as an Empowerment-Based Research and Service Approach With LGBTQ Young People. [Elektronisk] Child and Youth Services, vol. 36(2) ss. 124-149. Tillgänglig:
Taylor & Francis journals [2016-02-13].
Wenger, E. (2011). Communities of practice: a brief introduction. [Elektronisk]. Tillgänglig: http://hdl.handle.net/1794/11736 [2016-05-04].
Westlund, I. (2009). Hermeneutik. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber, ss. 62-80.
Winroth, J. & Rydqvist, L-G. (2008). Hälsa och hälsopromotion – Med fokus på individ-, grupp-
och organisationsnivå. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Zappa, P. & Zavarrone, E. (2010). Social interaction and volunteer satisfaction: an exploratory study in primary healthcare. [Elektronisk]. International Review of Economics, vol. 57(2), ss. 215-231. Tillgänglig: Springer eJournals [2016-06-02].
Bilaga 1
Hello!We are two students from University West in Trollhättan called Johanna and Sofia and we’re attending our last semester of the Health Promotion and Pedagogy-program. We are going to write our bachelor thesis during this spring and would be very pleased if you wanted to participate. Our subject is how working in the support group effects on learning and health. We would like to
interview some of you about your opinions on this theme. These interviews will take place in March and April and we can adjust to which day and time that suits you. Each interview will take about 40- 60 minutes.
All answers will be treated confidentially.
Speaking about you situation may stir up some feelings. We want to inform you about the Red Cross trauma team that are located at the camp. Information about how to contact them will be handed out at the interview.
We also want to point out that taking part of this research is voluntary and you can stop whenever you like.
With your help we hope to be able to share important knowledge on the refugee-situation in Sweden.
Thank you for your interest and hope to see you!