Det finns ett flertal projekt och studier som undersökt systemens prestanda. Ett projekt genomfört av Vattenkraftbolaget (u.d.) har syftat till att automatisera manövreringen av utskovsluckor. Enligt VD:n för Vattenkraftbolaget P. Hed (personlig kommunikation, 2019- 02-15) består off-grid lösningen av en solcellsmodul på ca 50 W med en area på 0,2 m2 och två 24 V batterier. Off-grid lösningen försörjer den automatiserade utskovsluckan samt larm- och övervakningssystem med el. Behovet utgörs av digitala övervakningssystem för temperatur, lägesindikator för luckan samt vattennivåmätning samt matning till det system som reglerar luckans läge. Enligt P. Hed valdes denna systemlösning eftersom den är en prisvärd och robust med låg stöldrisk.
VD:n för vattenkraftbolaget P. Hed (personlig kommunikation, 2019-02-15) förklarade även att andra energikällor hade undersökts, både småskalig vindkraft och vattenkraft. Dessa uteslöts bland annat då det finns en risk för isbildning samt förfrysning. Vidare tillfrågades P. Hed om off-grid lösningen haft problem med leveranssäkerheten under vinterhalvåret vilket inte var fallet. Han förklarade att behovet tillgodoses även under dessa förhållanden. De perioder modulen är täckt med snö räcker batteriernas kapacitet för att tillgodose behovet. Vidare är ett isfrihållningssystem för utskovsluckan eller solcellsmodulen inte installerat. Han förklarade att det inte är nödvändigt eftersom reglersystemet har tillräckligt med kapacitet för att dra loss luckan. Dessutom tillgodoser batteriet elbehovet för regleringen av luckan och det är därför inte nödvändigt med snöborttagning på modulen.
Solceller i ett självförsörjande system har även undersökts teoretiskt av Axelsson m.fl. (2013). Syftet med off-grid lösningen var att förse busshållplatser i Uppland med el. Busshållplatserna är tänkta att vara utrustade med en last på ca 10.5 W och resultatet visar att elbehovet skulle tillgodoses av en solcell på 180 Wp och ett 12 V ventilerat blybatteri med en kapacitet på 200 Ah. Modulen har en area på 1.2 m2. Studien omfattar även en känslighetsanalys av elproduktionen och författarna påpekar att placeringen av modulen är viktig. Om solinstrålningen minskas med 20% resulterar detta, enligt resultatet, till en ökning med 80% i solcellsarea. Författarna diskuterar också att det finns en risk för stöld av solceller eller skadegörelse vilket påverkar prestandan negativt. Vid skadegörelse blir konsekvenserna ökad underhållskostnad samt nedsatt elproduktion till dess skadorna är åtgärdade.
Silvério m.fl. (2018) har till skillnad från föregående studier undersökt solceller i kombination med vattenkraft. Det som undersöktes var i detta fall var hur elproduktionen från flytande solceller och vattenkraft kan koordineras för att stabilisera elnätet, denna systemlösning är därmed inte en off-grid lösning. Att ha flytande solceller vid befintliga kraftdammar är enligt Silvério m.fl. en intressant hybridlösning. Dels undviks ineffektivt utnyttjande av markytor då flytande solceller utnyttjar dammens yta vilket gör att marken kan utnyttjas för andra ändamål. Dels gynnas elproduktionen från solcellerna av vindförhållandena som råder vid stora ytor, såsom dammar. Vinddraget kyler naturligt solcellerna vilket ökar verkningsgraden. Von Schultz (2015) rapporterar att flytande solceller har testats i Sverige och syftet var att undersöka hur utrustningen påverkas av kallt klimat. I och med att modulerna inte producerade el finns ingen information gällande elproduktionen. Däremot konstaterar även von Schultz att det finns flera fördelar med flytande solceller däribland att elproduktionen ökar då solens strålar reflekteras av vattenytan.
Övervakningssystem
Elforsk (2009) har gjort en enkätundersökning där 23 företag har tillfrågats, materialet sin tur omfattar 158 st. dammanläggningar och 666 st. utskovsluckor. Enkätundersökningen ämnar till att få en inblick av bland annat systemlösningar för maskindrivna utskovsluckor. Enligt Elforsk är en av de viktigaste funktionerna vattennivåmätning, vanligtvis används tryckgivare och vinkelgivare samt resistansgivare. Enkätundersökningen visar att det är ovanligt med redundant vattennivåmätning vilket tillämpas endast i 10% av fallen. Utöver vattennivåmätning används även lucklägesindikatorer, vanligare givare är: vinkelgivare, resistansgivare och pulsgivare. Något som kommenteras av Elforsk är att det är mycket viktigt med en fast skala för luckans läge som komplement till lucklägesindikatorn. Elforsk lyfter också fram att kameraövervakning kan användas för att övervaka vattennivån i dammen samt luckans läge. Kameraövervakningen kan även fylla en ytterligare funktion då bland annat Fredriksson (2018) har rapporterat att en utskovslucka i Dalarnas Län saboterats, troligtvis genom att detonera en sprängladdning. Ett sabotage vi en kraftverksdamm har även rapporterats av Beijron (2019), enligt Beijron övervägs kameraövervakning som en åtgärd för att minska risken för att liknande incidenter inträffar igen. Datainspektionen (u.å.) skriver dock att kameraövervakning omfattas av kamerabevakningslagen. De förklarar att verksamheter som utför uppgifter av allmänt intresse (avser bland annat energiförsörjning)
måste söka tillstånd för kameraövervakning. Vidare skriver Datainspektionen att all kameraövervakning, oavsett tillstånd eller inte, måste följa dataskyddsförordningen samt brottsdatalagen.
Elforsk (2009) undersöker även hur ökad avbördningssäkerhet kan uppnås och många av de fel som inträffar orsakas av komponenter/material. Exempel på fel som är relaterade till komponenter är att givarna är instabila och känsliga för överspänningar, andra fel som inträffat är felaktig kalibrering samt isbildning på givarna. För att öka avbördningssäkerheten rekommenderar Elforsk att välbeprövade givare används och redundans i mätningen. Utöver användningen av givare visar enkätsvaren att 76% av anläggningarna har en eller flera luckor som är uppvärmda för att dels förhindra skadligt istryck, dels möjliggöra manövrering under vintertid.