Identifierade landmärken
Hagalund/Blåkulla, ett antal blå skivhus från början av 1970-talet, är ett landmärke som
planchefen tror att många är bekanta med. (F+M)
Karolinska Universitetssjukhuset (F)
Hagaparken med fjärilshuset och koppartälten med sommarrestaurang, Ulriksdal
med teater, handelsträdgård och värdshus och Karlbergs slott med militärutbildning är alla landmärken i Solna. (F+S)
Råsunda fotbollsstadion är ett välkänt landmärke. (F+S)
Potentiella landmärken
Planering av ny nationalarena är på gång och beräknas stå färdigt 2012 och kommer då säkerligen bli ett landmärke, enligt planchefen.
Höga hus planeras bl.a. hotell i Solna centrum. Planchefen är dock osäker på om något av dessa verkligen har potential att bli landmärken.
Nya universitetssjukhuset, Norra stationsområdet är under planläggning tillsam-
mans med Stockholms stad. Området kommer definitivt att bli ett landmärke, enligt planchefen, eftersom det kommer att utgöra en port till Stockholm.
Strategier för att stärka landmärken
I den kommunala marknadsföringen lyfter man främst fram slotten och Råsunda. I övrigt är planchefen osäker på om människor, såväl invånare som besökare, verkligen förknip- par de ovan nämnda landmärkena, förutom möjligen Råsunda, med just Solna. Däremot tror hon att de kan vara regionala landmärken, kopplade till Stockholmsregionen som helhet. Hagalund förekommer inte i kommunal marknadsföring, eftersom det främst – som det miljonprogramsområde det är – har kritiserats och ger negativa associationer.
Stockholms stad
I Stockholm finns landmärken som är förknippade med både stadsdelar, staden och regionen.
Identifierade landmärken
Tornbergs klocka vid Nybroplan (tidigare), Åhléns hörna, Svampen vid Stureplan utgör
landmärken framförallt på grund av sin funktion som mötesplatser som många känner till.
Skansen, friluftsmuseum. (F+S)
Stockholms vatten utgör ett stort och vackert stadsrum. (F)
och välbekant för de allra flesta som besöker eller bor i staden. Dock tror stadsplane- ringschefen att stadshuset framförallt drar till sig besökare utifrån snarare än stadens invånare. (F)
Slottet. (F+M)
Globen är ett väl synligt landmärke och en karaktäristisk del av stadssilhuetten. Dess
evenemang är viktiga både för stockholmare och besökare. (F+S)
Sergels Torg samt Kulturhuset. (F+S) Hötorgsskraporna. (F)
Värtans gasklockor. (F)
Kista Science Tower är en hög byggnad men stadsplaneringschefen tror dock inte att
det ännu riktigt etablerat sig i folks medvetande som ett landmärke. (F)
Vasamuseet. (F+S)
Stockholm Pride/Stockholm Maraton är kända också utanför landets gränser och de
evenemang som drar störst publik/deltagare. (S+M)
Tall Ships Race är ett oregelbundet återkommande evenemang som drar uppmärk-
samhet till staden. Som landmärke är det speciellt för att det inte är permanent. (S)
Potentiella landmärken
Det finns en rad idéer och skisser på byggnader med potential att bli landmärken t.ex. ett 200 m högt hotell i Kista som skulle bli högre än det ovan nämnda Kista Tower och dessutom få en spektakulär utformning. Det finns också idéer om en omvandling av Hotell Continental vid hörnet Vasagatan/Klarabergsgatan. Förutom att det planeras bli en hög byggnad – troligtvis ett hotell – kommer det också att ligga ovanför och ankny- tas till det som kommer att bli Sveriges största järnvägsstation. Ett högre hus planeras också i Värtaområdet, längst ut på piren. Vidare finns idéer om ett högre hus vid OMX:s huvudkontor i Frihamnen, där man planerar för en ansamling av verksamheter knutna till finans- och bankväsendet. En ny fotbollsarena, Hammarbys hemmaarena, planeras i Globenområdet.
Slussen är ett landmärke, men den omdaning som planeras kommer att förändra dess
karaktär från en trafikapparat till ett område med folkliv.
Volvo Ocean Race kommer 2009 till Stockholm och är ett världsomseglingsrace, som
kan sätta fokus på staden.
Strategier för att stärka landmärken
Stadshuset, Kulturhuset och Globen är enligt stadsplaneringschefen de landmärken som
oftast lyfts fram i marknadsföring av staden.
Stadsbiblioteket utgör redan i dag ett landmärke, men den planerade tillbyggnaden
som nu ska ske efter en avslutad arkitekttävling innebär en tydlig förstärkning.
Sundbybergs stad
Identifierade landmärken
Marabouparken anlades vid den gamla Maraboufabriken under 1930-talet, främst
för fabrikens medarbetare, där ägaren även ställde ut konstföremål ur sin egen privata samling. Sedan fem år tillbaka är parken tillgänglig även för en bredare allmänhet. Stadsarkitekten tror att parken främst attraherar kommuninvånare men även en bredare allmänhet med intresse för trädgårdar. Man hoppas från kommunens sida på ett bredare genomslag och arrangerar exempelvis filmvisningar i samarbete med fastighetsägaren. (S)
Sturegatan är den gamla affärsgatan i kommunen och utgör än idag centrum i Sund-
byberg. (S)
Motionsgård, Ursvik har ett stort skidsystem samt löparspår med besökare från ett
regionalt omland.(S)
Sundbybergs kyrka ligger centralt i Sundbyberg och utgör ett tydligt landmärke. Golfängarna är den centrala parken i Sundbyberg där en av de första golfbanorna i
Stockholmsområdet ursprungligen låg. Golfbanan flyttade dock ganska omgående till Lidingö och parkområdet utgör idag en oas för sundbybergsborna. (S)
Grand Garbo är ett stort, populärt diskotek i centrala Sundbyberg, och drar till sig
folk från hela regionen. (S)
Bankhus 90 uppfördes i början på 1990-talet av SE-banken. Det är – åtminstone
i arkitektkretsar – känt som ett stiligt bygge och utgör porten in till Sundbyberg från Enköpingsvägen invid Rissne. (F)
Potentiella landmärken
Torget/Lorryprojektet är en plan för en shoppinggalleria i ett befintligt industrikvarter
vid Torget i centrala Sundbyberg. Planen syftar till att lyfta denna sida av centrala Sund- byberg. Bygglov är inlämnat och invigning beräknas till 2009/2010.
Bällsta bro/Bällstaviken är delvis planlagt och här har en del nybyggen uppförts
under senare år. I dagsläget planeras bl.a. för ett 16 våningar högt hus med potential att bli ett landmärke. Tvärbanan kommer i framtiden passera området, som därmed kan ses av fler.
Vattentornet, ritat av Ivar Tengbom, byggdes under 1920-talet och har länge stått
oanvänt. När ett ett kafé öppnas i vattentornet (troligen 2009) kommer fler att använda och känna igen det. Beslutet att öppna kafé i tornet kom till efter ett rådslag bland invå- narna i kommunen.
Strategier för att stärka landmärken
Det som brukar synas mest i marknadsföring av kommunen, vid presentationer och liknande är Marabouparken, Sturegatan med dess affärer samt Vattentornet. Kman från kommunens sida avser att förbättra tillgängligheten till Marabouparken genom att förlänga öppettiderna. Omdaningen av Vattentornet kan ses som en förstärkning av ett redan befintligt landmärke.