• No results found

Solskyddskräm, kosmetika, eller vitamin som avger dem med

fördröjning, friluftskläder, billack, bilavgaser och elektronik.

Nanopartiklar

Naturskyddsföreningen

Guidetips!

Nanopartiklar finns i solskydds filtren som tillsätts solskyddskrämer, ofta i form av titandioxid. Vi vet ännu väldigt lite om effekterna som nanopartik-lar har på människa och miljö. Använd gärna tunna kläder som solskydd.

terligare.90 Nanopartiklar kan blandas i fasta material som plaster, gummi eller metall men kan också användas i lös-ning eller pasta. Tunna ytskikt och elektriska komponenter kan vara i nanostorlek. Kemiska produkter kan innehålla nanomaterial i form av fasta partiklar eller som vätskedrop-par.91

En internationellt överenskommen definition av nano-material finns ännu inte, men nanonano-material definieras ofta som material som är mindre än 100 nanometer i åtmins-tone en dimension. Nanomaterial kan antingen vara helt nya kemiska strukturer eller redan välkända kemiska struk-turer fast i mindre storlek. Nanomaterial kan på grund av sin ringa storlek och molekylstruktur få helt andra egenskaper och funktioner än samma material har i större strukturer. Nanoteknologi handlar om att bilda och an-vända dessa små strukturer.92

Alla material i nanoskala är inte nya. Vissa har alltid existerat omkring oss. De finns i rök från skogsbränder, saltkristaller vid havet, bilavgaser och i keramiska material.

Ända sedan 900-talet har guld och silver i nanostorlek an-vänts i färgat glas och keramik. Kimrök har anan-vänts länge och finns i trycksvärta, gummidäck och andra svarta gum-midetaljer. Tillämpningen av nanoteknik sker inom de flesta tekniska områden. Det handlar om allt från lövtunna handdatorer till revolutionerande DNA-forskning. I de flesta elektronikprodukter finns i dag nanomaterial, likaså i ytbehandlingsmaterial som används på bilar, stekpannor och skidkläder, men också i vissa krämer och smink.93

Vanliga nanopartiklar är i silver (bakteriedödande), kal-ciumkarbonat (ytbeläggningar, i PVC-plast), titandioxiod och zinkoxid (solskyddskräm), titandioxid och aluminium-oxid (beläggning i stekpannor), liposomer (kosmetik och läkemedel), fluorescerande och magnetiska nanopartiklar (biomedicin), och av järn (marksanering).94

90 Litteraturstudie om kemiska ämnen i produkter inför screening, av Sweco, för Naturvårdsverket, 2006.

91 www.kemi.se 92 www.kemi.se 93 www.kemi.se

94 Nanoteknik – stora risker med små partiklar?, Kemikalieinspektionen, 2007.

Regleringar nanopartiklar:

Europeiska kommissionen jobbar på att ta fram en övergripande de-finition av vad nanomaterial är, som ska kunna användas inom EU-lagstiftningen. (Källa: Kemikalieinspektionen.)

Nanopartiklar är inte undantagna från REACH, utan faller inom ra-men för lagstiftningen, vilket innebär att även dessa substanser bl.a.

måste genomgå registrering och testning. Dock är ännu inte klart hur nanoteknik ska hanteras under REACH, eftersom ”Nano” be-greppsmässigt inte passar in i den befintliga ämnesstrukturen.

(Källa: Naturvårdsverket.)

I en kommande EU-förordning som träder i kraft år 2013 införs dock speciella krav för nanomaterial mellan 1-100 nm som är olösliga, biopersistenta (dvs. de bryts inte ner i kroppens vävnader eller i turen) och avsiktligt tillverkade. De nya kraven är bland annat att na-nomaterialen ska förhandsgranskas och att de ska märkas ut i inne-hållsförteckningen på förpackningen med ordet (nano). Zinkoxid är inte godkänt som UV-filter inom EU eftersom hälsoeffekterna är oklara när det förekommer i form av mycket små så kallade nanopar-tiklar och belyses av solljus. (Källa: Läkemedelsverket.)

Miljö- och hälsoeffekter:

Eftersom gruppen är så heterogen går det inte att generali-sera när det gäller nanomaterials spridning, upptag, distri-bution och toxicitet. Det har endast rapporterats ett fåtal ekotoxikologiska studier av nanomaterial.95 Riskerna med nanoteknik är ännu i princip outredda, och nanotekniken utvecklas snabbt och nanopartiklar förekommer i en mängd konsumentprodukter som t.ex. i kosmetika, tennisracketar, bilrutor etc.96

Pga. av sin storlek kan nanopartiklar passera en rad bio-logiska barriärer inklusive cellmembran och blod-hjärn barriären. Nanopartiklars speciella egenskaper (t.ex. hög reaktivitet) beror bl.a. på den extremt stora ytan i förhål-lande till volymen vilket innebär att en stor andel av alla atomer befinner sig på ytan, där de har en större möjlighet till att interagera med allt runt dem.97

Från studier av hälsoeffekter av nanomaterial kan

slut-95 Rapport 5908, Effekter av miljögifter på däggdjur, fåglar och fiskar i akvatiska miljöer Naturvårds-verket, 2008.

96 Viktiga miljöfrågor inför det svenska ordförandeskapet i EU andra halvåret, Naturvårdsverket, 2009

97 Litteraturstudie om kemiska ämnen i produkter inför screening, av Sweco, för Naturvårdsverket, 2006.

satsen dras att många nanomaterial har potentialen att pas-sera biologiska membraner. Vissa nanopartiklar, som de som kallas fullerener, beter sig också som fettlösliga ämnen i molekylär form i det avseendet att de kan lösa sig i biolo-giska membraner.98 Hittills har vi främst utsatts för na-nopartiklar genom att vi andas in dem. Därför har forsk-ningen mest handlat om det området. Nanopartiklar kan lagras överallt i luftvägarna, och faktorer som påverkar var de hamnar är bland annat sammansättning, storlek och partiklarnas löslighet. Det finns några få studier över upp-tag av nanomaterial från mag-tarmkanalen, de flesta visar att nanomaterial tas upp i mag-tarmkanalen och försvinner snabbt därifrån. Nanomaterial kan även passera över olika membran i cellerna, och har bland annat återfunnits inne i de så kallade mitokondrierna i cellerna och i cellkärnan.99

Mycket lite är känt om olika nanomaterials tendens att tas upp av organismer i miljön. Det finns indikationer på att vissa nanomaterial skulle kunna tas upp i biologiska vävna-der, men det går inte att dra några generella slutsatser om nanomaterials tendens att bioackumulera.100

Kemikalieinspektionen deltar i det pågående arbetet inom OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) med att ta fram mer kunskap om riskerna för hälsa och miljö orsakade av nanomaterial. Där diskute-ras frågan om toxicitetstester, som används vid riskbedöm-ningar för vanliga kemikalier, även ger tillförlitliga riskbe-dömningar för nanomaterial.101

98 Nanoteknik – stora risker med små partiklar?, Kemikalieinspektionen, 2007.

99 www.slv.se

100 Nanoteknik – stora risker med små partiklar?, Kemikalieinspektionen, 2007.

101 www.kemi.se

Vad kan du göra:

• Köp inte solskyddskräm med zinkoxid eller titandioxid.

• Var försiktig med kosmetika och

hälsokostprodukter som verkar ha fantastiska nästan overkliga egenskaper, så som jämna ut, reflektera och ta bort,

• Engagera dig i Naturskyddsföreningens Kemikalienätverk och var med och jobba för en märkning och reglering av nanopartiklar.

• Fråga din återförsäljare om produkten innehåller nanopartiklar/material.

Guidetips! Prata gärna om användningen av miljögifter i textilproduktionen i Syd. Och om att vi får hit förbjudna kemikalier via importen. Kanske ni kan diskutera hur oreg-lerad varuimporten är med avseende på miljögifter. Här skulle du kunna göra en övning; be deltagarna ställa sig på en linje, från lite till mycket, fråga hur många kilo kemika-lier de tror att det går åt för att göra en t-shirt eller ett par jeans. Låt dem diskutera sinsemellan, motivera sin gissning och placera sig från mindre till större mängd kemikalier.

Diskutera till vad de olika kemikalierna används för tex-tilproduktionen. På en guidekurs testade vi att illustrera vattenanvändningen vid textiltillverkning genom att be deltagare hämta så mycket vatten de trodde behövdes för att tillverka 1 par jeans, med hjälp av gamla mjölkförpack-ningar och hälla i en grop. Det är flera tusen liter vatten som går åt för varje par jeans ….

Stora mängder kemikalier används vid textiltillverkning.

Från fiber till färdig produkt sker tillverkningen i flera steg och i många processer är kemikalier inblandade, till exem-pel vid fiberframställning, blekning, färgning och tryck-ning. Det är vanligt att plagget tvättas som sista steg i våt-beredningen. Nonylfenoletoxilater ingår ibland i tvättmedel som används av textilproducenter i Asien. Det är en tensid och kan ingå i tvättmedel. I sin grundform är ämnet inte miljöfarligt, men det bryts snabbt ner till nonylfenol, och det är ett mycket miljöfarligt ämne. Nonylfenol har även hormonstörande effekter. Det finns med i EU: s Vattendirektiv102, där det sägs att nonylfenoletoxilat inte ska användas i produktionen om det inte kan garanteras att ämnet inte kommer att släppas ut, det vill säga att fabriken har ett slutet avloppssystem.

Korta fakta

Nonylfenoletoxilat är luktlösa, ljusgula vätskor eller vaxer.

Det är en molekyl som innehåller en lipofil (fettvänlig) no-nylfenoldel och en hydrofil (vattenvänlig) del. Genom att den innehåller delar som föredrar så olika omgivning kom-mer molekylen att lägga sig i gränsskikt mellan fett och

vat-102 Direktiv 2003/53/EG.