Ragnar Hedström VTI
Innehållsförteckning
Sammanfattning 2
1 Bakgrund och syfte 3
1.1 Metod och avgränsning 4
2 Begreppet sommarcykelväg 4 2.1 Karaktärsdrag 4 2.2 Motiv för sommarcykelvägar 5 3 Internationella erfarenheter 6 4 Kommunala erfarenheter 8 4.1 Omfattning av sommarcykelvägar 8 4.2 Tekniska aspekter 9 4.3 Kostnader 10 4.4 Väghållarens/kundernas synpunkter 12
4.5 Beskrivning av några typfall 14
5 Avslutande reflektioner och slutsatser 15
6 Förslag till fortsatt arbete 16
7 Referenser 17
Bilaga 1: Enkät om sommarcykelväg 18
Bilaga 5, Sommarcykelvägar - huvudstudie 2 Avsikten med detta delprojekt var att redovisa några kommuners erfarenheter av
sommarcykelvägar utifrån de karaktärsdrag som redovisas i Vägverkets publikation (2007:7) ”PM om sommarcykelvägar – en ny produkt? En enkät med 17 frågor skickades ut till följande kommuner: Örebro, Malmö, Lund, Norrköping, Stockholm, Kalmar, Helsingborg, Jönköping, Ulricehamn, Linköping, Västerås, Gävle och Umeå. De 10 kommuner som besvarade enkäten var: Örebro, Malmö, Lund, Norrköping, Kalmar, Helsingborg, Jönköping, Linköping, Västerås och Gävle. Av dessa är det fem kommuner, Örebro, Malmö, Norrköping, Helsingborg och Linköping som svarat att de har någon form av sommarcykelväg.
Av enkätsvaren att döma är inte begreppet sommarcykelväg något etablerat begrepp i kommunernas arbete med cykelfrågor. Detta kan förklara att ingen kommun redovisar några sommarcykelvägar som har alla de karaktärsdrag som redovisas i Vägverkets publikation om sommarcykelvägar. Vidare är det stor variation med avseende på omfattningen av sommarcykelvägar mellan kommunerna, såväl antalet som längden varierar. Även kostnaderna för anläggning samt drift och underhåll varierar och det har varit svårt att få någon klar bild av kostnaderna för en sommarcykelväg jämfört med en normal cykelväg. En anledning till svårigheten när det gäller kostnadsbilden kan vara att det inte verkar ske någon tydlig uppdelning mellan sommarcykelvägar och ”normala” cykelvägar.
Kostnaden för en sommarcykelväg enligt uppgift från Malmö ligger på 480 kr/m2. I detta ingår inte kostnaden för schakt, dränering, belysning och trafikanordning. Enligt information från Örebro uppgår kostnaden för en sommarcykelväg till 115 kr/m2. I Örebro har dock flera av de redovisade sommarcykelvägarna genomförts som beredskapsarbete vilket kan förklara den låga kostnaden. Samtidigt kan man notera att Helsingborg redovisar en kostnad på ca 600 kr/m2 för en normal 2,5 meter bred cykelbana som är asfalterad och försedd med belysning. På en övergripande nivå har både väghållarna och cyklisterna en positiv inställning till sommarcykelvägar. Ridning förekommer på vissa cykelvägar vilket enligt cyklisternas uppfattning kan innebära vissa problem eftersom hästhovarna orsakar gropar i vägen. Både väghållare och cyklister anser i en del fall att underhållet kunde vara bättre. Tanken att sommarcykelvägar skall kunna ge ”mer för pengarna” och därmed få ett större sammanhängande cykelstråk upplevs som positivt av både cyklister och väghållare.
Den potential som tycks finnas för sommarcykelvägar gör det angeläget skapa förutsättningar för ett fortsatt arbetet inom detta område. Som tidigare nämnts är det stora variationer inom kommunerna när det gäller sommarcykelvägar. Det bör vara angeläget att genom en mer systematisk inventering ta fram underlag för platser/områden där sommarcykelvägar skulle kunna vara aktuella. Ett behov finns även av att öka kunskapen om vilka effekter en sommarcykelväg kan generera vilket skulle underlätta argumentationen för att verkligen anlägga sommarcykelvägar i större utsträckning än vad som sker i dagsläget.
Bilaga 5, Sommarcykelvägar - huvudstudie 3 Under senare tid har det blivit mer och mer tydligt att cykel är ett smidigt och attraktivt
transportmedel, bl.a. för pendling mellan arbete och skola men även för fritidscykling. Detta indikeras av alla de cykelkampanjer som förekommer på olika orter runt om i landet. Många städer har ett väl utbyggt cykelnät i de centrala delarna och använder ofta begreppet cykelstad i sin marknadsföring.
Förutom pendling är cykel ett utmärkt transportmedel i samband med fritidsaktiviteter och turistande. I detta fall är cyklisterna många gånger hänvisade till befintligt vägnät på landsbygden och måste då dela utrymmet med förekommande biltrafik. Med tanke på att det på dessa vägar kan vara frågan om höga hastigheter och/eller tunga fordon kan det innebära ökade olycksrisker för cyklisterna. Det kan även vara frågan om smala vägar med litet utrymme för både cykel- och biltrafik.
Varje år byggs mellan 10 till 15 mil cykelvägar i Sverige med statliga medel (Vägverket, 2007). Trots detta finns önskemål och förväntningar på ytterligare utbyggnad av cykelnätet. Dels är det önskemål från cyklisterna men också från statsmakterna utifrån transportpolitiska (del)mål. Ofta är det höga krav på standarden med avseende på asfaltering belysning och att den skall vinterväghållas. Anläggningskostnaden men också kostnaden för drift och underhåll blir därför ofta höga.
Önskemål om och förväntningar på en ökad utbyggnad av cykelnätet i kombination med kostnaderna för anläggning och drift och underhåll har initierat en diskussion om så kallade ”sommarcykelvägar” (Vägverket, 2007). Avsikten med denna typ av cykelvägar är att de i huvudsak skall användas under barmarksperioden. Sommarcykelvägar kan antingen vara befintliga skogsvägar, åkervägar eller utgöras av nyanlagda cykelvägar. Tanken med denna typ av cykelvägar är att de kan utformas med lägre standard (behöver inte vinterväghållas, inte alltid belysning, kan utformas som grusväg, kan ha låg bärighet) jämfört med en normal cykelväg. Därmed blir såväl anläggningskostnaden som drift och underhållskostnaden lägre vilket innebär att fler cykelvägar kan anläggas.
Eftersom begreppet sommarcykelvägar är ett nytt begrepp är det viktigt att karaktärsdrag och egenskaper kan definieras på ett tydligt sätt och att det förankras hos de aktörer som kan komma att beröras av begreppet. Det är även viktigt att införandet av sommarcykelvägar inte begränsar utbyggnaden av det ”ordinarie” cykelvägnätet. Hur och i vilken omfattning sommarcykelvägar kan utvecklas för att skapa förutsättningar för ett mer omfattande cykelnät och därmed ett ökat cyklande är därför en angelägen fråga.
Syftet med detta delprojekt är att utvärdera några kommuners erfarenheter av
sommarcykelvägar. Avsikten är också att göra en jämförelse med de egenskaper och karaktärsdrag som kännetecknar en sommarcykelväg enligt Vägverkets publikation 2007:7 ”PM om sommarcykelvägar – en ny produkt?”
Bilaga 5, Sommarcykelvägar - huvudstudie 4 För att få en uppfattning om kommunernas erfarenheter av sommarcykelvägar har en enkät
skickats ut till cykelsamordnare i 13 svenska kommuner. Innan enkäten skickades ut togs kontakt med cykelsamordnaren i en kommun för att ”testa” enkätfrågorna. Efter en revidering skickades en enkät med 17 frågor ut till 13 kommuner. Enkäten som helhet finns redovisad i bilaga 1.
Totalt besvarades enkäten av 10 kommuner. Av dessa 10 kommuner valdes i sin tur fyra kommuner ut där en fördjupad telefonintervju genomfördes.
Ett problem inför enkätutskicket var att få tag på lämpliga kontaktpersoner, dvs. cykelsamordnare i respektive kommun. Valet av kommun utgick från den kontaktlista på cykelsamordnare som erhölls från Linköpings kommun.
Underlaget till enkätfrågorna var de frågeställningar som definierats genom uppdraget från Vägverket och kan exemplifieras med bl.a. följande:
- kostnader (byggande, drift och underhåll) jämfört med en normal cykelväg - utformning och avsteg från gällande normer
- ställningstagande och problem som uppkommit av juridisk art - om vägen används enbart sommartid eller hela året
- hur vägen har utnyttjats
- vad kunderna (cyklisterna) tycker
- väghållarens synpunkter och (om) vägen har fungerat
- annat som framkommit med anledning av att vägen är av ”enklare” utförande.
Vidare har en litteratursökning genomförts i databasen IRTD. Litteratursökningen gav dock ett magert resultat med avseende på sommarcykelvägar. I den utländska litteraturen var det svårt att hitta begreppet sommarcykelvägar eller ett utryck som skulle kunna likna det svenska begreppet.