Det första av studiens steg bygger på en explorativ extremgruppsanalys av grupper av låg-
respektive högpresterande klasser. För att skapa en känsla för datamaterialet och dess möjligheter samt för att mer precist identifiera variabler och urskilja mönster som kan vara av betydelse för läsförmåga nyttjas, utifrån antagandet att lärande sker i sociala grupper av klasser som
studieobjekt. Definitionen av klass är att det rör sig om det antal elever som under en längre tid är inskrivna i en och samma undervisningsgrupp (Gustavsson & Myrberg, 2002).
Således är syftet med detta avsnitt, förutom att upptäcka mönster i skillnader mellan grupper av hög- respektive lågpresterande klasser, att identifiera ett antal enkätfrågor vilka kan utgöra indikatorer på de begrepp eller faktorer som vidare ska studeras.
Tillvägagångssätt – Grupperna Högsta och Lägsta genomsnitt
Med utgångspunkt i PIRLS-materialets 351 klasser och på grundval av klassernas genomsnittliga läsprovsresultat valdes 100 klasser för att ingå i den inledande extremgruppsstudien. 50 av dessa var de klasser som uppvisat de lägsta genomsnittliga klassmedelvärdena medan resterande 50 klasser var de som totalt sett hade de genomsnittligt högsta resultaten. Dessa två grupper utgör de så kallade extremgrupperna som fortsättningsvis betecknas Lägsta genomsnitt (Lg) och Högsta genomsnitt (Hg).
I detta inledande steg gjordes jämförelser grupperna emellan vilket huvudsakligen skedde med hjälp av korstabulering som utfördes i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 14.0 (SPSS Inc, 2005). Grundprincipen vid sådana analyser är att frekvensfördelningarna för två eller flera variabler kan studeras för att härigenom dels se hur många observationer av samtidiga värden som förekommer och dels se sambanden dem emellan (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003).
Några saker ska poängteras innan resultatet av jämförelserna mellan grupperna rapporteras. Inom varje klass och således också inom varje grupp finns såväl svaga som goda läsare. Analyserna gäller inte enskilda elever. Således kan inte några som helst slutsatser dras om vad som är
utmärkande för en elev som exempelvis kommit långt i sin läsutveckling. På liknande sätt handlar det inte heller om enskilda klasser. Det är skillnader mellan grupper av låg- respektive
högpresterande klasser som undersöks, ingenting annat.
Den explorativa analysen mynnar i vissa fall ut i vad som kännetecknar de båda grupperna och även om jämförelserna implicerar orsakssammanhang så går det inte att fastställa vad som är orsak och vad som är verkan.
Den bild som framträder utgöra en ytterst liten och avgränsad del av den komplexa verklighet som är skolan. Att dra några slutsatser av vad som framkommer är därmed ytterst vanskligt. Det är lätt att förledas att tro att de skillnader som framträder är större än vad de egentligen är. Dock finns skillnader och en redogörelse för dessa följer.
I avsnittet ges en beskrivning av grupperna låg- respektive högpresterande klasser och här rapporteras i vad mån de skiljer sig åt med avseende på enkätsvar lämnade av elever, föräldrar, lärare och skolledare. Efter en inledande beskrivning av grupperna redovisas i denna sammanfattning endast faktorer som vidare belyses i de två påföljande stegen.
Strukturella faktorer
Antalet elever i Lägsta respektive Högsta genomsnitt samt hur läsprovsresultaten gestaltade sig för de båda grupperna presenteras i nedanstående tabell där även värden för samliga klasser i PIRLS skolår 3 återfinns.
Tabell xx Läsprovsresultat på klassnivå
Läsprovsresultat [LÄSF]
Lägsta genomsnitt 50 klasser
Högsta genomsnitt 50 klasser
PIRLS 2001 351 klasser
Medelvärde 453,6 572,7 522
Maximum 487 608 628
Minimum 304 555 304
Standardavvikelse 32.1 13.5 39.0
Notera. p<0.05
Av tabellen framgår att det föreligger stora och signifikanta skillnader i läsprestation grupperna emellan men också att spridningen inom grupperna är störst i Lägsta genomsnitt. Noterbart är också den stora skillnaden om 300 poäng mellan den lägst presterande klassen (Lg) och den högst presterande klassen (Hg).
Nedan följer ett exempel på hur analyserna i avsnittet redovisas.
Lärarkarakteristika
I följande avsnitt ges en bild av de lärare som helt eller huvudsakligen ansvarade för elevernas undervisning i läsning.
Kön, ålder och lärarerfarenhet
Lärarnas kön, ålder och erfarenhet av arbetet som lärare presenteras i tabell XX.
Tabell XX Lärarbakgrund, kön, ålder, genomsnittligt antal år i läraryrket
%
Lg Hg Diff.
(Hg-Lg)
Andel kvinnor 85.5 100 14.6
Ålder 50 år eller äldre 33.3 55.1 21.8
40 – 49 år 27.1 24.5 -2.6
30 – 39 år 22.9 8.2 -14.7
25 – 29 år 16.7 12.2 -4.5
Genomsnittligt antal år i läraryrket [ERF]. 15.8 22.6 6.8
Notera: p <0.05
Som framgår av tabellen var samtliga lärare i Högsta genomsnitt kvinnor. I denna grupp var lärarna genomsnittligt äldre och de hade också en totalt sett längre undervisningserfarenhet.
Lärarna i denna grupp hade även en längre erfarenhet av undervisning i skolår 3 [ERF3] (Lg; 7.2 år / Hg; 9.3 år) men denna skillnad var inte signifikant.
Sammanfattning
I tablå XX ges en sammanfattning av strukturella faktorer där endast signifikanta skillnader mellan grupperna Högsta genomsnitt och Lägsta genomsnitt rapporteras. En redogörelse för hur svaren gestaltade sig för extremgrupperna redovisas under rubrikerna Elevkarakteristika och Lärarkarakteristika. Indikatorerna på de begrepp som undersöks det avslutande analyssteget är satta inom klamrar.
Tablå xx
Lägsta genomsnitt Högsta genomsnitt
Elev-karakteristika
En större andel av elevernas föräldrar var välutbildade [F_UTB]
Den sammanlagda familjeinkomsten var genomsnittligt högre [ÅRINK]
Antalet böcker i elevernas hem var genomsnittligt större [BOK] [UBOK]
Förekomsten av kapitalvaror var större [DAT]
[FRHUS] [PIANO]
Lärar-karakterisktika
En större andel av…
lärarna hade grundskollärarexamen eller annan utbildning
En större andel av…
lärarna hade lärarexamen [EXAM]
lärarna hade småskole- eller lågstadielärarutbildning [L_UTB]
lärarna hade genomgått en utbildning där stor vikt lagts vid läspedagogik och läsundervisning [PED]
lärarna var äldre och hade längre undervisningserfarenhet [ERF] [ERF3]
Ovanstående faktorer belyses i teoriavsnitten Hembakgrund och Lärarkompetens.
Skol- och klassrumsklimat
Det studieklimat som råder i skola och klass är naturligtvis avhängigt flera faktorer och kan således också avspeglas på många sätt. Några aspekter fångades upp genom enkätfrågor till elever och skolledare men i någon mån även i frågor som ställdes till föräldrar och lärare. En
redogörelse för hur svaren gestaltade sig för extremgrupperna redovisas under rubrikerna Skolkarakteristika och Klasskarakteristika.
Sammanfattning
I tablå XX sammanfattas de skillnader som med avseende på klimatet i skola och klass framträtt mellan grupperna. Endast signifikanta skillnader rapporteras. Indikatorerna på de begrepp som undersöks i det avslutande analyssteget är satta inom klamrar.
Tablå xx
Lägsta genomsnitt Högsta genomsnitt
Skol-karakteristika
Grovt språk, verbala angrepp, fysiskt våld, stökig klassrumsmiljö, stöld, vandalisering, rasistiska och sexuella trakasserier samt olovlig frånvaro bedömdes av skolledarna utgöra ett större problem på skolan
[NÄRV] [LUGN] [SPRÅK] [EJSTUL] [EJRAS]
[EJSEX]
Elevernas aktsamhet om skolan och dess utrustning bedömdes som högre [AKTS]
Klass-karakteristika
En större andel av eleverna uppgav
förekomst av mobbing [EJMOB]
[EJAMOB]
En större andel av
eleverna uppgav att lärarna brydde sig om dem [E_BRYR]
att någon blivit slagen eller skada [EJSKAD] [EJASKAD]
att stölder förekom [EJTA] [EJATA ]
eleverna uppgav att kände sig trygga i skolan [TRYGG]
föräldrarna uppgav att man på skolan brydde sig om barnets framsteg [F_BRYR]
föräldrarna uppgav att skolan var bra på att hjälpa barnet att läsa bättre [HJÄLP]
Ovanstående faktorer belyses i teoriavsnittet Skol- och klassrumsklimat.
Samverkan mellan skola och hem
Sammanfattning
I tablå XX ges en sammanfattning där endast signifikanta skillnader mellan grupperna Högsta genomsnitt och Lägsta genomsnitt rapporteras. Indikatorerna på de begrepp som undersöks i det avslutande analyssteget är satta inom klamrar.
Tablå xx
Lägsta genomsnitt Högsta genomsnitt
Skol-karakteristika
• Föräldraengagemanget i barnets prestationer var större [F_ENG]
• Aktiviteter dit föräldrarna bjöds in förekom oftare [AKTIV]
• En större andel av föräldrarna hjälpte till i skola och klass [F_HJÄLP]
• En större andel av föräldrarna deltog i olika sociala aktiviteter på skolan [DELT]
En större andel av föräldrarna deltog i olika stödaktiviteter på skolan [SAMLA]
Klass-karakteristika
• En större andel av föräldrarna uppgav att de ofta fått information om hur barnet läser [INFO]
MEN
• En större andel av föräldrarna uppgav att de nästan aldrig fått information om hur barnet läser
• En större andel av föräldrarna uppgav att de ofta fått ta del av barnets arbete i ämnet svenska [F_EX]
• Föräldrarna instämde i högre grad i att skolan ansträngt sig för att göra dem delaktiga [DELAK]
Ovanstående belyses i teoriavsnittet Samverkan mellan skola och hem.
Uppsummering och framåtblickande
I jämförelsen mellan Grupperna Lägsta och Högsta genomsnitt framkom ett antal strukturella faktorer som skiljde grupperna åt. I en jämförelse hade Högsta genomsnitt en större andel elever vars föräldrar hade hög utbildning och i dessa familjer fanns också en större disponibel inkomst vilket indikerar en positiv samvariation mellan dessa faktorer och elevers och klassers läsförmåga.
En större andel av eleverna i Högsta genomsnitt undervisades av välutbildade och erfarna lärare.
Kan en samvariation finna mellan sådana faktorer och elevers och klassers läsförmåga? I sammanhanget skulle ytterligare en samvariation kunna föreligga nämligen den mellan elevers hembakgrund och lärares kompetens. Kan det vara så att elever med högt utbildade föräldrar generellt sett också undervisas av mer välutbildade och erfarnare lärare?
Vad gäller skol- och klassrumsklimat bedömdes en stökig klassrumsmiljö, trakasserier av olika slag samt skadegörelse utgöra ett större problem på skolorna i Lägsta genomsnitt. Även i
klasserna i denna grupp förekom mer ofta kränkningar och generellt sett kände sig eleverna i denna grupp mindre trygga i skolan. En mindre andel av föräldrarna i denna grupp upplevde att skolan brydde sig om barnets framsteg och likaså hade en mindre andel av föräldrarna i denna grupp förtroende för skolans förmåga att utveckla barnets läskompetens. Sammantaget indikerar detta att det kan finnas ett samband mellan dessa faktorer och elevers och klassers läsförmåga såtillvida att ett positivt skol- och klassrumsklimat och förtroende för skolan samvarierar med goda prestationer i läsning. Även i detta fall kan samvariation föreligga med elevers hembakgrund och lärares utbildning och erfarenhet.
Vad gäller samverkan mellan skola och hem bjöds elever och föräldrar i Högsta genomsnitt i större utsträckning in till att delta i aktiviteter på skolan och i denna grupp bedömdes även föräldrarna vara mer engagerade såväl i förekommande aktiviteter som i barnens skolarbete. I en jämförelse upplevde föräldrarna i denna grupp också att skolan i högre grad ansträngt sig för att göra dem delaktiga. Sammantaget indikerar detta att det kan finnas samband mellan dessa faktorer och elevers och klassers läsförmåga såtillvida att föräldrars deltagande, engagemang och delaktighet samvarierar med goda prestationer i läsning. Även vad gäller dessa faktorer kan samvariation föreligga med elevers hembakgrund och lärares utbildning och erfarenhet.
Jämförelserna mellan extremgrupperna indikerar skillnader mellan grupperna med avseende på elevers hembakgrund, lärares utbildning och erfarenhet, skol- och klassrumsklimat samt
samverkan mellan skola och hem. Dock ska betonas att påvisade skillnader inte ger information om är orsak och verkan det vill säga vad det egentligen är som påverkar vad.
De antaganden och de relationer som skissas ovan undersöks närmare i studiens avslutande analyssteg. Innan detta sker görs emellertid en genomgång av tidigare forskning kring områdena hembakgrund, lärarkompetens, skol- och klassrumsklimat samt samverkan mellan skola och hem.
Syftet med denna forskningsgenomgång är att skapa en förståelsegrund för vad ovan nämnda områden kan innefatta men också hur de i tidigare studier relaterats till elevers studieprestation.