ätande, avföringsmönster och sömn.
Spädbarnskolik definieras som ett tillstånd där ett för övrigt friskt barn skriker och gnäller mer än tre timmar per dag mer än tre dagar i veckan. Kolik drabbar ca 10 % av nyfödda barn i västvärlden. Både barnen och deras familjer lider och det är en risk att den viktiga anknytningen försenas. Orsakerna till kolik är sannolikt flera, och är inte fullt klarlagda. Hos ca 20 % av barnen med kolik avtar skrikandet om de inte exponeras för komjölksprotein. De läkemedel som finns har antingen ingen effekt eller allvarliga biverkningar. Familjer med kolikbarn behöver mycket stöd från barnhälsovården under den ansträngande perioden.
Avhandlingens övergripande syfte var att belysa föräldrars upplevelse av att ha och av att ha haft ett spädbarn med kolik samt att utvärdera effekten av akupunktur på barnets skrik, mat-, avförings- och sömnmönster. Avhandlingen består av tre delstudier. För att nå en djup förståelse för föräldrarnas upplevelse av att ha ett spädbarn med kolik gjordes en kvalitativ studie där 23 mammor och pappor intervjuades medan de var mitt i kolikperioden. De utskrivna intervjuerna analyserades med en fenomenologisk hermeneutisk metod. Vid analysen framkom ett huvudtema, ”Koliken överskuggar allt” med tre underteman: ”Leva i ett inferno”, ”Saknad efter det vi drömt om” och
”Att överleva koliken”. Föräldrarnas upplevelse tolkades som en metafor: de utmattade och oroliga föräldrarna var som passagerare på en båt i storm där de tappat kontrollen. De led med sina barn och besättningen kunde inte hjälpa dem. För att ta sig och sitt barn till en säker hamn provade föräldrarna alla tänkbara strategier. De hjälptes åt för att klara sig igenom den stormiga resan och när havet ibland lugnade sig kände de hopp och kunde glädjas över sitt barn. Fyra år senare intervjuades 17 av föräldrarna igen (tio mammor och sju pappor). Tretton individuella intervjuer kombinerades med en fokusgruppsintervju med fyra föräldrar. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultatet visade att föräldrarna tydligt mindes det kaos och den frustration de upplevde när de var mitt i kolikperioden. Värst var att inte bli trodd och att ingen förstod hur de hade det. När koliken gick över bleknade minnet och föräldrarna kunde ta till sig barnet. Föräldrarna var besvikna över bemötandet på BVC och önskade en utveckling av omhändertagandet.
För att utvärdera effekten av akupunktur vid spädbarnskolik utfördes en randomiserad kontrollerad studie med 81 spädbarn med kolik, 2-8 veckor gamla, som lottades till akupunktur- eller kontrollgrupp. Åttioett barn (43 i akupunkturgruppen och 38 i kontrollgruppen) genomförde ett strukturerat program som utgjordes av sex besök på
barnen i akupunkturgruppen dessutom fick akupunktur i form av en nål som stacks ca två mm djupt in i akupunkturpunkten LI4 på den ena handen under två sekunder. I en dagbok registrerade föräldrarna under de tre interventionsveckorna när barnet gnällde, skrek, hade en kolikattack, åt och bajsade. Dessutom fick föräldrarna svara på frågor om barnets sömn och hade möjlighet att beskriva förändringar i barnets beteende.
Resultaten visar att akupunktur minskade tid och intensitet på skriket. Det var en skillnad (p=0.034) till akupunkturgruppens fördel, på tiden från inklusion tills barnet inte längre uppfyllde kriteriet för kolik. Mängden gnäll första och andra interventionsveckan (p=0.029 and 0.047) och av skrik under andra veckan (p=0.046) var lägre i akupunkturgruppen. Den totala mängden av gnäll, skrik och kolikskrik (TC) var lägre i akupunkturgruppen under den första (p=0.025) och den andra interventionsveckan (p=0.016). Den relativa skillnaden mellan baseline genom interventionsveckorna visade skillnader mellan grupperna den första veckan (p=0.028), för kolikskrik den andra veckan (p=0.041) och för TC under den andra veckan (p=0.024), allt till akupunkturgruppens fördel. Under den tredje interventionsveckan fanns inga skillnader mellan hur grupperna skrek.
Barnen hade en högre avföringsfrekvens än vad som tidigare rapporterats bland friska spädbarn. Akupunktur gav ingen förändring i barnets matmönster och bara en mindre effekt på avföringsfrekvensen. Föräldrarna till barn i akupunkturgruppen beskrev oftare att deras barn fått en normaliserad avföring, att barnen sov bättre och att koliken förbättrats jämfört med föräldrar i kontrollgruppen.
Sammanfattningsvis visar resultaten att kolik påverkar de flesta aspekter av familjelivet, att föräldrar känner sig maktlösa när de inte kan lindra sitt barns smärta men också att familjerelationerna läker och att minnet av kolikperioden bleknar.
Fortsatt forskning behövs för att öka förståelsen för föräldrarnas situation så att bästa möjliga stöd och råd kan ges. Akupunktur minskade spädbarnens skrik och föräldrarna upplevde att barnens tarmfunktion normaliserades. Inga negativa effekter uppvisades.
Akupunktur kan vara en behandling för att minska barns lidande och påfrestningar i familjelivet. Dock behövs det fortsatt forskning för att undersöka effekten av olika akupunkturpunkters effekt vid kolik och vilka behandlingsintervall som är optimala.
ACKNOWLEDGEMENTS
This thesis for the degree of Doctorate was carried out at the Department of Health Sciences, Division of Nursing, Lund University. I wish to express my sincere gratitude to: my main supervisor, Inger Hallström, for teaching me what a university is and what research is, for your unfailing patience, for clarifying criticism and for your sheer hard work, for always being incredibly fast at reading and responding to my texts and questions. Without your ambitious guidance this thesis would not have been written. Thanks for trusting me and admitting me to your world.
my supervisor Nina Kvorning for cheerful, enthusiastic encouragement, for keeping my feet on the ground, for teaching me to “kill some darlings” and that less can be more. And for hours and hours of proofreading.
my co-author Anita Lundqvist for sharing your great amount of knowledge of and devotion to qualitative methods, for your patience, encouragement and inspiring enthusiasm.
Per Nyberg for taking the mystery out of statistical mysteries.
all the mothers and fathers who, in the middle of their perceived inferno, took the time to share their experiences of having an infant with colic, and for those parents who four years later took their time to share their experiences again. And to all the parents who accepted randomization and brought their child to the clinic six times without knowing whether the infant would get treatment. And who filled in their diaries day and night for four weeks!
the administrative staff, to IT-support, and to the supportive librarians.
Margaretha Normark, the invisible “nurse A” in Study C. Twice a week for the two years while we were collecting data, she showed up loyally at the acupuncture clinic every Monday and Thursday at nine o’clock, rain or shine, Christmas, Easter or New Year’s Day. She randomized the infants, maintained her poker face, kept her records in perfect order and never gave the slightest hint of the group to which the infants belonged.
my secretary Jannike, who kept the acupuncture clinic going while I went off and enjoyed myself with research.
the nurses, midwives and psychologist in the research group “Health and Care of Women and Children” and my fellow doctoral students for valuable criticism of the manuscripts, and for everything I learned by tracking your progress.
Alison Dieden, Grace Chang and Christina Nilsson-Posada for language revision.
my father who besides being a secure base and bringing joy and love and science into my life, shed light on my winding academic journey. He was able to join me almost all the way.
my mother, my sister and brother, my husband Dennis, and our grown-up children Arvid, Axel and Ellen for standing by and patiently bearing my mood swings between excitement and depression as insight and ideas came and went. Thanks for reminding me of the true values in life – and about the ongoing life outside the walls of the university!
The studies in this thesis were supported by grants from Ekhagastiftelsen,
“Föreningen Mjölkdroppen i Helsingborg”, Ebba Danelius Fund, Magn Bergvalls Stiftelse, General Maternity Hospital Foundation, Pampers, Baby Bag, Praktiserende Akupunktörer, Akupunkturakademiet, and the Faculty of Medicine, Lund University.
REFERENCES
1. Canivet C, Hagander B, Jakobsson I, Lanke J. Infantile colic--less common than previously estimated? Acta Paediatr 1996;85(4):454-8.
2. Clifford TJ, Campbell MK, Speechley KN, Gorodzinsky F. Sequelae of infant colic: evidence of transient infant distress and absence of lasting effects on maternal mental health. Arch Pediatr Adolesc Med 2002;156(12):1183-8.
3. Keefe MR, Froese-Fretz A. Living with an irritable infant: maternal perspectives.
MCN Am J Matern Child Nurs 1991;16(5):255-9.
4. Raiha H, Lehtonen L, Huhtala V, Saleva K, Korvenranta H. Excessively crying infant in the family: mother-infant, father-infant and mother-father inter-action. Child Care Health Dev 2002;28(5):419-29.
5. Ellett ML, Appleton MM, Sloan RS. Out of the abyss of colic: a view through the fathers' eyes. MCN Am J Matern Child Nurs 2009;34(3):164-71.
6. Killén K. Barndomen varar i generationer. Om förebyggande arbete med utsatta familjer. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2000.
7. Megel ME, Wilson ME, Bravo K, McMahon N, Towne A. Baby lost and found:
mothers' experiences of infants who cry persistently. J Pediatr Health Care 2011;25(3):144-52.
8. Reijneveld SA, van der Wal MF, Brugman E, Sing RA, Verloove-Vanhorick SP.
Infant crying and abuse. Lancet 2004;364(9442):1340-2.
9. Reijneveld SA. Re: Age-related incidence curve of hospitalized Shaken Baby Syn-drome cases: convergent evidence for crying as a trigger to shaking (Barr, Trent, & Cross, 2006). Child Abuse Negl 2007;31(6):601-2.
10. Talvik I, Alexander RC, Talvik T. Shaken baby syndrome and a baby's cry. Acta Paediatr 2008;97(6):782-5.
11. Ellett ML, Swenson M. Living with a colicky infant. Gastroenterol Nurs 2005;28(1):19-25; quiz 26-7.
12. Long T, Johnson M. Living and coping with excessive infantile crying. J Adv Nurs 2001;34(2):155-62.
13. Bowlby J. A secure base : parent-child attachment and healthy human develop-ment. New York: Basic Books, 1988.
14. Cui KM, Li WM, Gao X, Chung K, Chung JM, Wu GC. Electro-acupuncture re-lieves chronic visceral hyperalgesia in rats.Neurosci Lett 2005;376(1):20-3.
15. Cao H, Pan X, Li H, Liu J. Acupuncture for treatment of insomnia: a systematic review of randomized controlled trials. J Altern Complement Med
2009;15(11):1171-86.
16. LaGasse LL, Neal AR, Lester BM. Assessment of infant cry: acoustic cry ana-lysis and parental perception. Ment Retard Dev Disabil Res Rev
2005;11(1):83-93.
17. Brazelton TB. Crying in infancy. Pediatrics 1962;29:579-88.
18. St James-Roberts I, Plewis I. Individual differences, daily fluctuations, and
de-20. St James-Roberts I, Halil T. Infant crying patterns in the first year: normal com-munity and clinical findings. J Child Psychol Psychiatry 1991;32(6):951-68.
21. Barr RG, Trent RB, Cross J. Age-related incidence curve of hospitalized Shaken Baby Syndrome cases: convergent evidence for crying as a trigger to shaking. Child Abuse Negl 2006;30(1):7-16.
22. Wessel MA, Cobb JC, Jackson EB, Harris GS, Jr., Detwiler AC. Paroxysmal fussing in infancy, sometimes called colic. Pediatrics 1954;14(5):421-35.
23. Canivet C. Infantile colic. Risk factors in pregnancy, maternal reports and out-come at 4 years of age. Lund University, 2002.
24. Sondergaard C, Skajaa E, Henriksen TB. Fetal growth and infantile colic. Arch Dis Child Fetal Neonatal Ed 2000;83(1):F44-7.
25. Savino F. Focus on infantile colic. Acta Paediatr 2007;96(9):1259-64.
26. Roberts DM, Ostapchuk M, O'Brien JG. Infantile colic. Am Fam Physician 2004;70(4):735-40.
27. Pinyerd BJ. Strategies for consoling the infant with colic: fact or fiction? J Pediatr Nurs 1992;7(6):403-11.
28. Fuller BF, Keefe MR, Curtin M. Acoustic analysis of cries from "normal" and
"irritable" infants. West J Nurs Res 1994;16(3):243-51; discussion 51-3.
29. Zeskind PS, Barr RG. Acoustic characteristics of naturally occurring cries of infants with "colic". Child Dev 1997;68(3):394-403.
30. Helseth S, Begnum S. A comprehensive definition of infant colic: parents' and nurses' perspectives. J Clin Nurs 2002;11(5):672-80.
31. Canivet C, Jakobsson I, Hagander B. Infantile colic. Follow-up at four years of age: still more "emotional". Acta Paediatr 2000;89(1):13-7.
32. Lucassen PL, Assendelft WJ, van Eijk JT, Gubbels JW, Douwes AC, van Geld-rop WJ. Systematic review of the occurrence of infantile colic in the commu-nity. Arch Dis Child 2001;84(5):398-403.
33. Crowcroft NS, Strachan DP. The social origins of infantile colic: questionnaire study covering 76,747 infants. BMJ 1997;314(7090):1325-8.
34. Lehtonen L, Korvenranta H. Infantile colic. Seasonal incidence and crying pro-files. Arch Pediatr Adolesc Med 1995;149(5):533-6.
35. Talachian E, Bidari A, Rezaie MH. Incidence and risk factors for infantile colic in Iranian infants. World J Gastroenterol 2008;14(29):4662-6.
36. Clifford TJ, Campbell MK, Speechley KN, Gorodzinsky F. Infant colic: empiri-cal evidence of the absence of an association with source of early infant nutrition. Arch Pediatr Adolesc Med 2002;156(11):1123-8.
37. Royal College of Midwives. Succesful breastfeeding. Third Edition. London:
Churchill Livingstone Elsevier, 2002.
38. Shealy KR, Scanlon KS, Labiner-Wolfe J, Fein SB, Grummer-Strawn LM.
Characteristics of breastfeeding practices among US mothers. Pediatrics 2008;122 Suppl 2:S50-5.
39. Kent JC, Mitoulas LR, Cregan MD, Ramsay DT, Doherty DA, Hartmann PE.
Volume and frequency of breastfeedings and fat content of breast milk throughout the day. Pediatrics 2006;117(3):e387-95.
40. Nyhan WL. Stool frequency of normal infants in the first week of life. Pediatrics 1952;10(4):414-25.
41. Tham EB, Nathan R, Davidson GP, Moore DJ. Bowel habits of healthy Austra-lian children aged 0-2 years. J Paediatr Child Health 1996;32(6):504-7.
42. Lemoh JN, Brooke OG. Frequency and weight of normal stools in infancy. Arch Dis Child 1979;54(9):719-20.
43. Steer CD, Emond AM, Golding J, Sandhu B. The variation in stool patterns from 1 to 42 months: a population-based observational study. Arch Dis Child 2009;94(3):231-3.
44. Benjasuwantep B, Ruangdaraganon N. Bowel movements of normal Thai infants.
Southeast Asian J Trop Med Public Health 2009;40(3):530-7.
45. Osatakul S, Yossuk P, Mo-suwan L. Bowel habits of normal Thai children. J Pediatr Gastroenterol Nutr 1995;20(3):339-42.
46. Tunc VT, Camurdan AD, Ilhan MN, Sahin F, Beyazova U. Factors associated with defecation patterns in 0-24-month-old children. Eur J Pediatr 2008;167(12):1357-62.
47. Sievers E, Oldigs HD, Schulz-Lell G, Schaub J. Faecal excretion in infants. Eur J Pediatr 1993;152(5):452-4.
48. Hyams JS, Treem WR, Etienne NL, Weinerman H, MacGilpin D, Hine P, et al.
Effect of infant formula on stool characteristics of young infants. Pediatrics 1995;95(1):50-4.
49. Gourley GR, Kreamer B, Arend R. The effect of diet on feces and jaundice du-ring the first 3 weeks of life. Gastroenterology 1992;103(2):660-7.
50. Belson A, Shetty AK, Yorgin PD, Bujanover Y, Peled Y, Dar MH, et al. Colonic hydrogen elimination and methane production in infants with and without infantile colic syndrome. Dig Dis Sci 2003;48(9):1762-6.
51. Reinthal M, Lund I, Ullman D, Lundeberg T. Gastrointestinal symptoms of infantile colic and their change after light needling of acupuncture: a case series study of 913 infants. Chin Med 2011;6:28.
52. Landgren K, Hallström I. Akupunkturbehandling vid spädbarnskolik - föräldrars upplevelser av barnets beteende före och efter behandling. Vård i Norden 2005;1:26-31.
53. White BP, Gunnar MR, Larson MC, Donzella B, Barr RG. Behavioral and phy-siological responsivity, sleep, and patterns of daily cortisol production in infants with and without colic. Child Dev 2000;71(4):862-77.
54. Kirjavainen J, Lehtonen L, Kirjavainen T, Kero P. Sleep of excessively crying infants: a 24-Hour Ambulatory Sleep Polygraphy study. Pediatrics 2004;114(3):592-600.
55. Barr RG. Colic and crying syndromes in infants. Pediatrics 1998;102(5 Suppl E):1282-6.
56. Illingworth RS. Three-months' colic. Arch Dis Child 1954;29(145):165-74.
57. Ness TJ, Gebhart GF. Visceral pain: a review of experimental studies. Pain 1990;41(2):167-234.
58. Lucassen PL, Assendelft WJ, Gubbels JW, van Eijk JT, van Geldrop WJ, Neven AK. Effectiveness of treatments for infantile colic: systematic review. BMJ
60. Iacovou M, Ralston RA, Muir J, Walker KZ, Truby H. Dietary Management of Infantile Colic: A Systematic Review. Matern Child Health J 2011.
61. Shergill-Bonner R. Infantile colic: practicalities of management, including dietary aspects. J Fam Health Care 2010;20(6):206-9.
62. Myrhaug H, Helseth S, Håvelsrud K, Kirkehei I, Kjellemyr G, Steen-Johnsen J, et al. Behandling av spedbarnskolikk. Rapport fra Kunnskapssenteret nr 14−2009. Oslo: Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten, The Norwe-gian Knowledge Centre for the Health Services, 2009.
63. Rezaei O, Shahzamanian S, Gorgani SH, Sajedi F. Temporary strict maternal avoidance of cow´s milk and infantile colic. Acta medica Iranica 2009;47(6).
64. Hall B, Chesters J, Robinson A. Infantile colic: A systematic review of medical and conventional therapies. J Paediatr Child Health 2011.
65. Hill DJ, Roy N, Heine RG, Hosking CS, Francis DE, Brown J, et al. Effect of a low-allergen maternal diet on colic among breastfed infants: a randomized, controlled trial. Pediatrics 2005;116(5):e709-15.
66. Lothe L, Ivarsson SA, Ekman R, Lindberg T. Motilin and infantile colic. A pro-spective study. Acta Paediatr Scand 1990;79(4):410-6.
67. Meydanli MM, Engin-Ustun Y, Ustun Y, Deniz D, Temel I, Firat S. Relationship between meconium staining, umbilical cord plasma motilin level and infan-tile colic. J Reprod Med 2006;51(9):704-8.
68. Huhtala V, Lehtonen L, Uvnas-Moberg K, Korvenranta H. Low plasma chole-cystokinin levels in colicky infants. J Pediatr Gastroenterol Nutr
2003;37(1):42-6.
69. Treem WR. Infant colic. A pediatric gastroenterologist's perspective. Pediatr Clin North Am 1994;41(5):1121-38.
70. Savino F, Bailo E, Oggero R, Tullio V, Roana J, Carlone N et al. Bacterial counts of intestinal Lactobacillus species in infants with colic. Pediatr Allergy Immunol 2005;16(1):72-5.
71. Sondergaard C, Olsen J, Dirdal M, Friis-Hasche E, Sorensen HT. [Infantile colic-an assessment of possible risk factors]. Ugeskr Laeger2001;163(45):6265-70. 72. Barr RG, Kramer MS, Pless IB, Boisjoly C, Leduc D. Feeding and temperament
as determinants of early infant crying/fussing behavior. Pediatrics 1989;84(3):514-21.
73. Canivet CA, Ostergren PO, Jakobsson IL, Dejin-Karlsson E, Hagander BM. In-fantile colic, maternal smoking and infant feeding at 5 weeks of age. Scand J Public Health 2008;36(3):284-91.
74. Shenassa ED, Brown MJ. Maternal smoking and infantile gastrointestinal dys-regulation: the case of colic. Pediatrics 2004;114(4):e497-505.
75. Sondergaard C, Henriksen TB, Obel C, Wisborg K. Smoking during pregnancy and infantile colic. Pediatrics 2001;108(2):342-6.
76. Canivet CA, Ostergren PO, Rosen AS, Jakobsson IL, Hagander BM. Infantile colic and the role of trait anxiety during pregnancy in relation to psycho-social and socioeconomic factors. Scand J Public Health 2005;33(1):26-34.
77. Castro-Rodriguez JA, Stern DA, Halonen M, Wright AL, Holberg CJ, Taussig LM, et al. Relation between infantile colic and asthma/atopy: a prospective study in an unselected population. Pediatrics 2001;108(4):878-82.
78. Savino F, Castagno E, Bretto R, Brondello C, Palumeri E, Oggero R. A pro-spective 10-year study on children who had severe infantile colic. Acta Paediatr Suppl 2005;94(449):129-32.
79. Hogdall CK, Vestermark V, Birch M, Plenov G, Toftager-Larsen K. The signi-ficance of pregnancy, delivery and postpartum factors for the development of infantile colic. J Perinat Med 1991;19(4):251-7.
80. Rautava P, Helenius H, Lehtonen L. Psychosocial predisposing factors for in-fantile colic. BMJ 1993;307(6904):600-4.
81. Barr RG, Rotman A, Yaremko J, Leduc D, Francoeur TE. The crying of infants with colic: a controlled empirical description. Pediatrics 1992;90:14-21.
82. Sondergaard C, Olsen J, Friis-Hasche E, Dirdal M, Thrane N, Sorensen HT.
Psychosocial distress during pregnancy and the risk of infantile colic: a follow-up study. Acta Paediatr 2003;92(7):811-6.
83. van den Berg MP, van der Ende J, Crijnen AA, Jaddoe VW, Moll HA, Macken-bach JP, et al. Paternal depressive symptoms during pregnancy are related to excessive infant crying. Pediatrics 2009;124(1):e96-103.
84. Tikotzky L, Chambers AS, Gaylor E, Manber R. Maternal sleep and depressive symptoms: links with infant Negative Affectivity. Infant Behav Dev 2010;33(4):605-12.
85. Stifter C, Braungart J. Infant colic: a transient condition with no apparent effects.
Journal of Applied Developmental Psychology 1992;13:447-62.
86. Vik T, Grote V, Escribano J, Socha J, Verduci E, Fritsch M, et al. Infantile colic, prolonged crying and maternal postnatal depression. Acta Paediatr
2009;98(8):1344-8.
87. Miller AR, Barr RG, Eaton WO. Crying and motor behavior of six-week-old in-fants and postpartum maternal mood. Pediatrics 1993;92(4):551-8.
88. Taubman B. Clinical trial of the treatment of colic by modification of parent-infant interaction. Pediatrics 1984;74(6):998-1003.
89. Taubman B. Parental counseling compared with elimination of cow's milk or soy milk protein for the treatment of infant colic syndrome: a randomized trial.
Pediatrics 1988;81(6):756-61.
90. Stifter CA, Bono MA. The effect of infant colic on maternal self-perceptions and mother-infant attachment. Child Care Health Dev 1998;24(5):339-51.
91. Cirgin Ellett ML, Perkins SM. Examination of the effect of Dr. Brown's Natural Flow Baby Bottles on infant colic. Gastroenterol Nurs 2006;29(3):226-31.
92. Wade S, Kilgour T. Extracts from "clinical evidence": Infantile colic. BMJ 2001;323(7310):437-40.
93. Savino F, Brondello C, Cresi F, Oggero R, Silvestro L. Cimetropium bromide in the treatment of crisis in infantile colic. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2002;34(4):417-9.
94. van der Pol RJ, Smits MJ, van Wijk MP, Omari TI, Tabbers MM, Benninga MA.
Efficacy of proton-pump inhibitors in children with gastroesophageal reflux disease: a systematic review. Pediatrics;127(5):925-35.
96. Hestbaek L, Jorgensen A, Hartvigsen J. A description of children and adolescents in Danish chiropractic practice: results from a nationwide survey. J Mani-pulative Physiol Ther 2009;32(8):607-15.
97. Perry R, Hunt K, Ernst E. Nutritional supplements and other complementary me-dicines for infantile colic: a systematic review. Pediatrics 2011;127(4):720-33.
98. Posadzki P, Ernst E. Spinal manipulation: an update of a systematic review of systematic reviews. N Z Med J;124(1340):55-71.
99. Alcantara J, Alcantara JD. The chiropractic care of infants with colic: a syste-matic review of the literature. Explore (NY) 2011;7(3):168-74.
100. Underdown A, Barlow J, Chung V, Stewart-Brown S. Massage intervention for promoting mental and physical health in infants aged under six months.
Cochrane Database Syst Rev 2006(4):CD005038.
101. Hayden C, Mullinger B. A preliminary assessment of the impact of cranial
101. Hayden C, Mullinger B. A preliminary assessment of the impact of cranial