Vägtrafik och flyg prioriteras Spår prioriteras vid förändring. vid förändring.
Prioritera anläggning för vägtrafik och flyg eller cykelbanor och spår vid förändring och nyanläggning
Infrastrukturen med vägar och bebyggelse har lång livslängd. Den infrastruktur vi redan har och bygger idag kommer därför att vara betydelsefull för transportsyste- met under en lång tid framöver. Stads- och trafikplanering går ofta hand i hand. Den fysiska planeringen inverkar på vårt sätt att transportera oss och vårt gods. Tvärtom så formas samhällets fysiska struktur också efter transportsystemen. Där- igenom kan stadsplanering anses vara ett effektivt sätt att styra våra transportval. Ett strategiskt val för beslutsfattare, fysiska planerare och trafikplanerare kan for- muleras kring vilka transportsätt som prioriteras vid förändring och nyanläggning. Idag prioriteras ofta kollektivtrafik och möjligheter att cykla lägre än biltrafik. Ska vägtrafiken fortsätta att prioriteras genom nya och förbättrade vägar? Ska flygplat- ser byggas ut över större områden för att låta flygtrafiken växa? Ska istället järn- vägsnätet prioriteras genom förbättring och utbyggnad?
Beroende på hur man ställer sig till valet om transporttrappan (val nummer tre) och resurseffektivt tänkande (val nummer fyra) ter sig valet om prioritering av färdsätt vid infrastruktursatsningar relativt enkelt. Samtidigt är det svårt att veta hur stor inverkan infrastrukturen egentligen har på utvecklingen inom transportsektorn. Dagens städer och infrastruktur är i stor utsträckning uppbyggd kring transporter av människor och gods på väg. Det är relativt billigt och framförallt enkelt och tidsef- fektivt att använda bil och lastbil. Vi kan välja att fortsätta med denna dominans av vägburna transporter och kanske ändå klara att nå miljömålen genom att vidta vissa miljöförbättrande åtgärder. Sådana åtgärder kan vara att göra vägfordonen energi- effektivare och låta dem drivas med förnybara drivmedel. Att låta vissa vägar gå under jord är en åtgärd för att nå miljömålet om en god bebyggd miljö, där till exempel bullerproblematiken finns med som ett delmål.
Om tillgänglighet för alla är det eftersträvansvärda (jämför med val nummer fyra), kan persontransporter till fots, med cykel eller med kollektivtrafik prioriteras. Gamla och unga har inte samma möjligheter att transportera sig med bil som andra grupper i samhället. Det är dessa grupper som tillhör den andel av befolkningen
som i högsta grad går, cyklar och åker kollektivt. Prioritering av persontransporter med bil gynnar gruppen bilister, medan prioritering av gång-, cykel- och kollektiv- trafik ger tillgänglighet för alla. Även med tanke på en stads estetiska värden, trängselproblematik samt olycks- och hälsoaspekter tycks valet om prioriterade transporter till fots, med cykel och med kollektivtrafik vara enkelt.
De lokala transportrelaterade miljöproblemen, såsom utsläpp av hälsofarliga gaser och partiklar, buller, trängsel och konkurrens om markyta är störst i städerna, var- för minskad biltrafik är mest eftersträvansvärd där. På landsbygden överväger i många fall bilens fördelar i form av till exempel flexibilitet gentemot dess nackde- lar.
För att öka attraktiviteten för korta resor till fots eller med cykel i städer kan gång- och cykelvägar underhållas väl året om. Där vägar för motorfordon ligger i anslut- ning till gång- och cykelvägar underlättar det för gångtrafikanter och cyklister om dessa vägar tydligt kan särskiljas från varandra. Förutom underhåll och nyanlägg- ning för att få ett tillfredsställande nät är bra belysning samt vind och regnskydd längs vissa cykelbanor önskvärt. Hissar och liftar för cyklar kan göra det lättare att cykla även i städer med stora höjdskillnader.
Kollektivtrafiken kan prioriteras genom att ges ökad plats, vilket kan innebära att biltrafiken missgynnas. Ytterligare ett sätt att öka attraktiviteten för gång, cykel och kollektivtrafik i städer eller andra tätbebyggda områden är sänkta hastighets- gränser för bilar. Ett ekonomiskt styrmedel är så kallade framkomlighetsavgifter, där en avgift tas ut vid vissa zoner i en stad för att öka framkomligheten och mins- ka trängseln på vägarna. För att underlätta framkomligheten för spårtrafik och bus- sar i städer finns många strukturella och tekniska åtgärder att genomföra. Två så- dana exempel är bussfiler och trafikljus som slår om direkt till grönt för kollektiv- trafik. Kollektivtrafikens attraktivitet kan även höjas med ökad trivsel på fordon och vid bytespunkter, god information vid bytespunkter och enkla och enhetliga betalsystem.
För långväga person- och godstransporter är transport med tåg, fartyg och segelfar- tyg de mest energieffektiva alternativen. Dagens rälssystem behöver kanske byggas ut till tre- eller fyrspårigt vid ökad godstransport på järnväg och ökat långväga tågresande. Samtidigt måste det bli enklare att transportera gods och människor med tåg mellan olika länder. Både järnvägsnät och bokningssystem behöver ut- vecklas i detta syfte. Ett av målen med EU:s transportpolitik är att genomföra om- fattande transportinfrastrukturprojekt som spänner över hela Europa, s k transeuro- peiska nät (TEN).
Av tidsskäl kan tänkas att flyg prioriteras även i framtiden. Långväga resor med flyg skulle kunna bli energieffektivare än idag med andra typer av flygplan än dagens. Med energieffektivitet i tanken (val nummer sex) är dock inte flyg inrikes eller andra kortare sträckor eftersträvansvärt. Läs om hur framtidens långväga
flygningar skulle kunna bli betydligt energieffektivare än dagens i val nummer nitton. Även om flyg prioriteras vid längre resor kan resor till och från flygplatser- na göras med tåg, vilket kräver utbyggt spårnät till flygplatserna.
Istället för att bebyggelsen och vägar anpassas efter varandra i en stad, kan järn- vägsnätet bli det strukturbildande. En hel regions struktur kan formas genom ett kollektivtrafiknät. Kring kollektivtrafiknätet byggs då merparten av den tillkom- mande bebyggelsen. För de som bilpendlar en ressträcka kan väl fungerande par- keringar finnas vid pendeltågsstationerna. Buss och cykel är andra färdmedel för att ta sig till pendeltåget. Serviceutbudet kan tänkas öka vid bytesknutpunkterna. I miljötermer är en ökad andel transporter med energieffektivare transportmedel per fordonskilometer än bil och lastbil mycket viktig. En förändrad infrastruktur kan även ha stor inverkan på miljömålet En god bebyggd miljö.