Känner inte till Inst inte alls Inst till mindre del Inst till större del Inst helt
det utifrån att provresultaten kan ligga till grund för analys och förändring av undervisning på längre sikt.
Svar som berör det kortsiktiga perspektivet kan å ena sidan handla om att konstatera att inga förändringar kan göras, å andra sidan om sådant man faktiskt finner möjligt under den begränsade tid som är kvar innan eleverna lämnar stadiet:
Då såväl matematik- som NO-proven ligger så sent kommer proven tyvärr inte leda till förändrad undervisning (lärare årskurs 6, kommun 1).
Kan inte göra förändringar, för jag har inte eleverna i årskurs 7 (lärare årskurs 6, kommun 3).
Ett konkret exempel nu är att vi upptäckte att vi inte låtit barnen arbeta med och skriva argumenterande texter. Detta har vi därför gjort mer nu under våren (lärare årskurs 6, kommun 2).
De som ej nått E i alla delar får enskild undervisning (lärare årskurs 6, kommun 3).
Individualiserat material för de elever som har missat ett avsnitt, t ex tappat mycket poäng på ”problemlösning procent”. Det visar att detta avsnitt har glömts och behöver repeteras (lärare årskurs 9, kommun 1).
Har arbetat nu efter proven med trasiga linjaler och mätning med måttband där inte första siffran är utsatt (lärare årskurs 3, kommun 7).
Men de flesta svar berör det långsiktiga perspektivet:
Eftersom nationella prov ligger på våren i 6:an förändras inte undervisningen för dessa elever, men inför 4:an kommer vi att ha mycket mer frågeställningar där elever får visa varför och förklara med ord. Diskutera mycket mera skillnader och likheter. Satsa ännu mer på förståelse av matte och NO. Öva på mer muntligt. Själva innehållet ändras ju inte eftersom vi jobbar efter läroplanen, men sätten att jobba ändras (lärare årskurs 6, kommun 1).
Förändringar som skett har påverkat de elever som finns kvar, alltså de som går i blivande årskurs 8 och 9. Bland annat har jag sett till att fokusera mer på tala/samtala de senaste åren, då nationella prov-resultat tidigare visat att jag behöver betona det (lärare årskurs 9, kommun 2).
Eleverna får i högre grad planera laborationer själva. Jag har också börjat diskutera felkällor mer medvetet med eleverna. Jag har fått en ny bild av vad ”ta ställning och resonera utifrån vetenskapliga texter” kan betyda. I nationella prov i NO del A2 bygger sådana resonemang på kortare texter/faktablad, och du kan ändå nå upp till A i betyg (lärare årskurs 9, kommun 5).
Vissa avsvaren tyder på att den förändrade undervisningen handlar om att eleverna ska klara själva provet på ett bättre sätt. Lärare konstaterar exempelvis att eleverna behöver bli bättre på läsförståelse och skrivande för att klara NO-prov, eller att de behöver tränas i att skriva snabbare än vad man vanligtvis gör när man arbetar med uppsatsskrivande:
Märker att jag måste träna betydligt mer på läsförståelse inom NO framöver, för många faller på att de inte förstår frågorna (lärare årskurs 6, kommun 1).
Har sett att jag måste träna mer på planering av laborationer. Och att få NO-elever att skriva mer (lärare årskurs 9, kommun 3).
Arbetar mer med upplevelser av texter tillsammans och arbetar med frågor och förståelse av texten på olika plan. Vi tränar tillsammans men även enskilt. Vi tränar på att skriva texter i process, men även snabb-skrivning. På nationella prov får ju eleverna ingen möjlighet till processkrivning på samma sätt (lärare årskurs 9, kommun 6).
Många lärare påpekar också att det inte är nationella prov specifikt som har lett till att de undervisar annorlunda nu än tidigare, snarare är det annat:
De förändringar jag har gjort beror snarare på de förändringar som kommit via Lgr11 (lärare årskurs 6, kommun 1).
Eftersom jag har en mängd andra sätt att pröva elevens kunskaper påverkas inte min undervisning specifikt av nationella prov (lärare årskurs 9, kommun 4).
Jag har insett att jag behöver byta läromedel och arbetssätt, men det beror mer på mattelyftet än nationella prov (lärare årskurs 3, kommun 10).
Lgr och aktuell forskning påverkar min undervisning, inte nationella prov (lärare årskurs 3, kommun 1).
Jag använder Nya språket lyfter för att kartlägga elevers kunskap och utveckling. Där blir det tydligt vad jag behöver undervisa mer om. I matte är det kartläggning utifrån Förstå och använda
tal som jag jobbar med på liknande sätt (lärare årskurs 3, kommun 2).
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att nationella prov i viss utsträckning och på olika sätt tycks bidra till förändrad undervisning. En problematisering av vad sådana förändringar kan innebära återvänder jag till i diskussionsdelen.
Likvärdighet och bedömningsarbete
Hittills har jag berört hur de nationella proven används som grund för analys och formande av undervisning och anpassning av enskilda individers lärandesituation. Den här delen berör rapportens tredje fråga, hur lärare och rektorer uppfattar att nationella prov bidrar till likvärdighet och lärares arbete med bedömning i summativa syften.
Ett syfte med nationella prov är att proven med sina bedömningsanvisningar ska ge lärarna fördjupad kunskap kring hur man kan tänka vid konstruktion och bedömning av uppgifter som man själv använder för att pröva och avgöra framför allt kvalitativa kunskapsskillnader. Som redan berörts har dessutom ett centralt syfte med nationella proven alltid varit att de ska öka likvärdigheten i lärarnas bedömning och bidra till att en betygsbeteckning är lika mycket värd varhelst elever går i skolan. I såväl lärar- som rektorsenkäter fick respondenterna ta ställning
Figur 29. Nationella prov hjälper mig att utveckla mitt arbete med bedömning.
Figur 30. Nationella prov hjälper lärarna på skolan att utveckla sitt arbete med bedömning.
Diagrammen visar på genomgående höga siffror, där 69 procent av lärarna i årskurs 3, 82 procent av lärarna i årskurs 6, 68 procent av lärarna i åk 9 och 84 procent av rektorerna instämmer i stor utsträckning eller helt i att nationella prov bidrar till att utveckla lärarnas arbete med bedömning. Intressant att konstatera är att lärarna i årskurs 6 har en högre siffra än lärarna i årskurs 3 och 9, och att rektorernas siffra är i nivå med lärarnas i årskurs 6. Det som skiljer situationen åt mellan lärarna i årskurs 6 och övriga är att de förstnämnda ganska nyligen har börjat sätta betyg på eleverna och därför kan tänkas vara mer måna om att bedöma ”enligt konstens alla regler”. Denna fråga återkommer jag till längre fram i
0 10 20 30 40 50 60 70 Åk 3 Åk 6 Åk 9 Flera åk