Att möta barn med problemskapande beteende väcker många känslor hos de fyra förskollärare som medverkar i denna studie. Det är känslor av ömhet och oro men även glädje över att få se när ett barn lyckas. Den emotionella och relationella förmågan är en viktig del av förskollärares professionella kompetens, menar Normell (2008), framför allt i mötet med de barn som uppvisar ett problemskapande beteende i förskolan. Att få tid för reflektion över sitt eget förhållningssätt blir därmed viktigt, och genom samtalsgrupper med kollegor kan man få insikt om sin egen betydande roll i de olika relationer som skapas mellan barn, föräldrar och kollegor. Det finns ett stort behov av sådan reflektionstid, framgår i denna studie, då förskollärarna är eniga om att det inte bara saknas tillräckliga resurser i barngrupperna, utan även resurser i form av tid för att skapa goda relationer med sina kollegor och där man kan hämta kraft i sitt yrkesutförande. Här skulle specialpedagoger inom förskolan kunna vara behjälpliga med sin förståelse för olika specialpedagogiska perspektiv, aktuell forskning, förhållningssätt, och sina kunskaper inom handledning. Genom att i samtalsgrupper med en specialpedagog som samtalsledare, ge förskollärare tid till gemensam reflektion skapas både möjligheter till goda relationer mellan arbetskamrater och även vetskapen om att man inte står ensam med de känslor som väcks i mötet med barn med problemskapande beteende.
10. Framtida forskning
Om lärande ses utifrån ett sociokulturellt perspektiv, är samspelet mellan den lärande och omgivningen avgörande (Partanen, 2007). Omgivningen, i detta avseende, handlar både om den fysiska miljön men även om den psykiska miljön där goda och nära relationer anses vara mycket nödvändigt (Hundeide, 2006). Många av de metoder som idag är tongivande inom det specialpedagogiska verksamhetsområdet i forskning och litteratur (Greene, 2003; Hejlskov Elvén, 2009) instruerar om praktiska tillvägagångssätt för att hjälpa de barn som uppvisar problemskapande beteende. Det framstår vara mer okomplicerat att på ett synligt sätt göra förändringar i den fysiska miljön och att använda sig av metoder som vägleder hur man ska handla i uppkomna situationer. En av förskollärarna beskrev i studien att ”Det är ju lite grann hur man är som person också, om man passar till det. För det kan man göra mer eller mindre kan jag tycka”. Huruvida förskollärares fallenhet för att utveckla sina emotionella och relationella förmågor har betydelse för hur barn med problemskapande beteende utvecklas är något som kan vara svårt att mäta, men ingen omöjlighet. Jag efterlyser således forskning kring hur betydelsefulla de emotionella och relationella förmågorna är, och hur förskollärares ”fingertoppskänsla” kan utvecklas så att den upplevs som en naturlig del i mötet med barn med problemskapande beteende. Jag vill därför avslutningsvis återigen belysa en av alla de upplevelser som de fyra förskollärarna så generöst delade med sig av i studien. Den uttrycker något av det som jag önskar att alla inom förskolans verksamhet får uppleva, nämligen ett emotionellt engagemang:
”Det har alltid varit en utmaning för mig att se dessa barn lyckas. För det går! Och det är helt fantastiskt. Det är så man kan börja gråta”
Referenser
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik - ett kunskapsområde i utveckling. I C. Nilholm & E. Björck-Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik - sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna (s. 66-84). Stockholm: Vetenskapsrådet. Ahlberg, A. (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I A. Ahlberg (Red.),
Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning (s. 9-28). Lund: Studentlitteratur. Bengtsson, J. (2005). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. I J. Bengtsson (Red.), Med livsvärlden som grund. Bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning (s. 9-58). Lund: Studentlitteratur.
Booth, T. (1998). The poverty of special education: Theories to the rescue? In C. Clark, A. Dyson & A. Millward (Eds.), Theorising Special Education (p. 78-88). London: Routledge. Bredmar, A-C. (2014). Lärares arbetsglädje. Betydelsen av emotionell närvaro i det
pedagogiska arbetet. (Doctoral thesis, Gothenburg Studies in Educational Sciences 351). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/35247/1/gupea_2077_35247_1.pdf
Broberg, M., Hagström, B., & Broberg, A. (2012). Anknytning i förskolan - vikten av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.
Dahlgren, L. O., & Johansson, K. (2009). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 122-135). Stockholm: Liber AB.
Danielsson, L., & Liljeroth, I. (1998). Vägval och växande – specialpedagogiskt perspektiv. Förhållningssätt, kunskap och specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. Stockholm: Liber AB.
Emanuelsson, I., Persson, B., & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedago-giska området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se Engquist, A. (2009). Om konsten att samtala. En bok för människor i kontaktyrken. Stockholm: Norstedts Förlagsgrupp AB.
Forster, M. (2009). Fem gånger mer kärlek: forskning och praktiska råd kring föräldrar och barn. Stockholm: Natur & Kultur.
Gerland, G., & Aspeflo, A. (2015). Barn som väcker funderingar. Se, förstå och hjälpa förskolebarn med en annorlunda utveckling. Enskededalen: Pavus Utbildning AB. Greene, R. W. (2001). The explosive child. New York: HarperCollins Publishers Inc. Greene, R. W. (2003). Explosiva barn. Stockholm: Cura bokförlag.
Göthlin, M., & Widstrand, T. (2012). Nonviolent communication. I B. Friberg & I. Hakvoort (Red.), Konflikthantering i professionellt lärarskap (s. 129-150). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Hargreaves, A. (2000). Mixed Emotions: Teacher’s Perceptions of their Interactions with Students. Teaching and Teacher Education, 16 (8), 811-826.
Hejlskov Elvén, B. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktions-hinder. Lund: Studentlitteratur.
Hundeide, K. (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling – barns livsvärldar. Lund: Studentlitteratur.
Johannessen, E. (1997). Barn med socio-emotionella problem. Lund: Studentlitteratur. Jonsdottir, F. (2007). Barns kamratrelationer i förskolan. Samhörighet tillhörighet vänskap utanförskap (Doctoral dissertation in education, Malmö Studies in Educational Sciences No. 35). Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen.
Tillgänglig: https://dspace.mah.se/handle/2043/4984
Kinge, E. (2009). Bokstavsbarnen. I A. Sandberg (Red.), Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.
Kroksmark, T. (2007). Funktionalistisk handledning i grupp – på postmodern fenomenologisk grund. I T. Kroksmark & K. Åberg (Red.), Handledning i pedagogiskt arbete (s. 291-318). Lund: Studentlitteratur AB.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lutz, K. (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern. Styrning & administrativa processer. (Doctoral dissertation in education, Malmö Studies in Educational Sciences No. 44). Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen. Tillgänglig:
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/7812/Inlaga%20PDF%20tryck.pdf?sequence=2
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola. Möte med det som inte anses lagom. Stockholm: Liber AB.
Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Nias, J. (1996). Thinking about Feeling: The Emotions in Teaching. Cambridge Journal of Education, 26(3), 293-306.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nordahl, T., Sørlie, M-A., Manger, T., & Tveit, A. (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar. Teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Normell, M. (2008). Från lydnad till ansvar. Kunskapssyn, känslor och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Partanen, P. (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier Utbildning. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Rosenqvist, J. (2007). Landvinningar på väg mot en skola för alla. Pedagogisk Forskning i Sverige, 12/2, 109-118.
Sandberg, A. (Red.), (2009). Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (2001). Asplund Carlsson, M., Pramling Samuelsson, I., Kärrby, G. Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola - en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2004). Förskola i brytningstid: nationell utvärdering av förskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2005). Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i förskolan. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2011). Läroplan för förskolan. Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm: Fritzes. Socialstyrelsen. (2010). Barn som utmanar. Barn med ADHD och andra beteendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen.
Sommer, D. (2005). Barndomspsykologi – utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Liber AB.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Svedberg, L. (2012). Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Bilaga 1
Intervjuguide
1. Situationer/Definitioner
Kan du berätta om någon situation där ett barns beteende väckt dina funderingar?
Uppföljningsfrågor:
Minns du vad som hade hänt strax innan? Beskriv gärna så detaljerat du kan. Var befinner du dig och var befinner sig barnet?
Hur många andra finns med i situationen? Vad tänker du?
Vad känner du?
Hur handlar du i den situationen? Hur känner du dig efter situationen?
Upplever du att barnet ofta hamnar/hamnade i liknande situationer?
Hur skulle du definiera det beteendet barnet uppvisar som du just beskrivit?
2. Positiva erfarenheter
Minns du någon situation då du kände att ditt handlande hjälpte barnet ur en svår situation? (Känslan av att: ”wow, det här funkar ju!”)
Uppföljningsfrågor:
Minns du vad som hade hänt strax innan? Beskriv gärna så detaljerat du kan. Var befinner du dig och var befinner sig barnet?
Hur många andra finns med i situationen? Vad tänker du i situationen?
Vad känner du?
Hur handlar du i den situationen?
Hur vet du att du ska handla på det här sättet? Hur känner du dig efter situationen?
Upplever du att ditt handlande i denna situation påverkat ditt sätt att tänka och handla i liknande situationer? På vilket sätt då?
3. Anpassning
Vad innebär uppdraget för dig, att förskolan ska anpassa verksamheten till alla barn?
Uppföljningsfrågor:
Vad har du för erfarenheter och upplevelser i arbetet med att anpassa verksamheten till alla barn?
Finns det någon särskild situation du kan berätta om?
Kan du berätta om någon situation då det inte känts lika positivt? Vad tänkte du då?