Efter analys och diskussion, är vår slutsats att följande pedagogiska implikationer blir synliga på individ-, grupp- och organisationsnivå:
Individnivå
• Elever i behov av stöd behöver oftare och mer nyanserad feedback om vad eleven behöver arbeta vidare med.
• Matteläxor framstår som onödiga och sänker snarare motivationen för de elever som inte klarar att göra det självständigt.
• Samverkan med studie- och yrkesvägledare i åk 9 för att eleven gör programval som matchar elevens kapacitet.
Gruppnivå
• Läraren på gymnasiet medvetandegör kännedom om elevens kunskaper och behov. • Fånga upp och väcka elevers intresse genom att bedriva matematikundervisning som
upplevs relevant och vardagsnära.
• Synliggöra lärandemålen för eleverna, för att undvika en undervisning som upplevs mer prestationsinriktad som syftar till att följa lärobok, planering och klara proven. • De relationsskapande aktiviteterna är förutsättningarna för lärandet och gäller i alla
gruppkonstellationer.
• Lärare kan behöva stöd i klassbildningsprocessen och samtidigt starta med enkla uppgifter i undervisningen för att få med och igång klassen och därefter höja och öka nivån.
Organisationsnivå
• För att ge eleven en bra start vid övergången behövs en välfungerande organisation och struktur som är känd för alla inblandade på grundskolan och gymnasiet och elev och vårdnadshavare.
• Överlämningen bör vara tydlig med vad som ska lämnas över, vem om ska lämna över, hur det görs och när.
• Mottagande skola ska ha beredskap på vem som tar emot och hur informationen används, samt ansvar för att föra vidare till de som är berörda.
• Utveckla struktur för att ta emot och följa upp de elever som precis nått målen för E i Matematik, kommunicera vilka förmågor som precis är uppfyllda, samt vilka styrkor eleven har.
• Tid för relationer och förstå samtalets betydelse för att medvetandegöra och stärka elevens självbild.
Referenser
Ackesjö, Helena (2016) Övergångar mellan skolformer – kontinuitet och progression från förskola till skola. Liber: Stockholm.
Ahrne, Göran och Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Liber: Malmö Andersson, Helena (2013). En bro mellan grundskola och gymnasieskolans nationella program. Malmö Studies in Educational Sciences Licentiate Dissertation Series 2013:28 Lund University.
Aspelin Jonas och Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. Gleerups; Lund. Bandura, Albert, Barbaranelli, Claudio, Caprara, Vian Vittorio och Pastorelli, Concetta (1996). Multifaceted Impact of Self‐Efficacy Beliefs on Academic Functioning. Child Development, 67(3), pp.1206–1222.
https://www-jstor-org.proxy.lnu.se/stable/1131888?seq=1#metadata_info_tab_contents 2018-05-05 Blomgren, Jan (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, diss. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/47615 2018-04-15
Carmichael, Colin (2015). Transitioning to secondary school: The case of mathematics. Australian Journal of Educational & Developmental Psychology, 15, 13-23. Retrieved from
http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/1826533727?accountid=14827 2018-04-30
Darragh, Lisa (2013). Constructing confidence and identities of belonging in mathematics at the transition to secondary school. Research in Mathematics Education, 15(3), 215-229. Retrieved from
http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/1826521970?accountid=14827 2018-04-20
Dweck, Carol (2008) Mindset: the new psychology of success. Ballantine Books Inc. Engström, Arne (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik, Karlstad University Studies: Karlstad.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:845486/FULLTEXT01.pdf 2018-04-15
Ernest, Paul (2006). Relevans och nytta. I J. Boesen m.fl. (red.), Lära och undervisa i matematik – internationella perspektiv (s. 165-178). Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning.
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina och Wengström Yvonne (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap Vägledning i vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Natur & Kultur: Stockholm.
Fejes, Andreas, Thornberg, Robert (2015). Handbok i kvalitativ analys. Liber: Stockholm.
Ford, Michael (1992). Motivating humans: Goals, emotions and personal agency beliefs. Newbury Park, CA.Sage.
Garpelin, Anders (2003). Ung i skolan. Om övergångar, klasskamrater, gemenskap och marginalisering. Studentlitteratur: Lund.
Giota, Joanna (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling En litteraturöversikt. Pedagogisk Forskning i Sverige 2002 årg 7 nr 4 s 279–305.
https://www5.kau.se/sites/default/files/Dokument/subpage/2010/02/skoleffekter_pdf_13919.p df 2018-05-10
Granbom, Ingrid & Lundström, Marita, 2015. Barns och elevers övergångar mellan olika skolformer. Högskolan väst, Stenungssunds kommun.
https://www.hv.se/globalassets/overgangen-mellan-forskola-och-forskoleklass-samt-ovriga-nivaer-inom-grundskolan.pdf 2018-05-15
Goffman, Erwing. (1972) Stigma Den avvikandes roll och identitet. Nordstedts akademiska förlag: Stockholm.
Hamid, Malai Hayati Sheikh, Shahrill, Masitah, Matzin, Rohani, Mahalle, Salwa & Mundia, Lawrence. (2013). Barriers to mathematics achievement in brunei secondary school students: Insights into the roles of mathematics anxiety, self-esteem, proactive coping, and test
stress. International Education Studies, 6(11), 1-14. Retrieved from
http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/1720059868?accountid=14827 2018-04-20
Hakkarainen, Airi, Holopainen, Leena och Savolainen, Hannu (2013). Mathematical and reading difficulties as predictors of school achievement and transition to secondary
education. Routledge. 325 Chestnut Street Suite 800, Philadelphia, PA 19106. Retrieved from ERIC Retrieved from
http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/1651852510?accountid=14827 2018-05-15
Hattie, John och Yates, Gregory (2014). Hur vi lär, Synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser. Natur & Kultur: Stockholm
Jakobsson, Inga-Lill och Lundgren, Marianne (2013). Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. Natur & Kultur: Stockholm.
Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Lenanders grafiska ab: Kalmar: Myndigheten för skolutveckling.
http://stiftelsen-hvasser.no/documents/Motivasjon_Motivasjonsarbeide_Haakan_Jenner.pdf 2018-04-30 Larson, Niclas, 2014. Matematikämnet och stadiebytet mellan grundskolan och
gymnasieskolan: En enkät- och klassrumsstudie: A survey and classroom study. Linköping Studies in Behavioural Science, 2014.
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:761415/FULLTEXT01.pdf
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:761415/FULLTEXT01.pdf 2018-06-10 Loima, Jyrki och Vibulphol, Jutarat (2015). Learning and Motivation in Thailand: A Comparative Regional Study on Basic Education Ninth graders. International Education Studies v9, nr 1, s. 31-43. Retrieved from http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/1773216323?accountid=14827 2018-05-15
Lundahl, Lisbeth, Lidström, Lena, Lindblad, Michael, Lovén, Anders, Olofsson, Jonas och Östh, Jonas (2015). Osäkra övergångar. Resultatdialog 2015, s.107-116. Vetenskapsrådet: Stockholm. https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2015-12-16-resultatdialog-2015.html 2018-05-15
Mkhize, Duduzile Rosemary. (2017). Forming positive identities to enhance mathematics learning among adolescents. Universal Journal of Educational Research, 5(2), 175-180. Retrieved from
http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/1895989325?accountid=14827 2018-04-30
Newman, James (1977) Sigma. En matematikens kulturhistoria. Forum: Stockholm. Petersen, Ann-Louise (2012). Matematik behöver också en berättelse: ett pedagogiskt
ledarskap med fokus på elevens motivation. Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge, Vol. 6, nr 1, s. 1-17
https://www.journals.uio.no/index.php/adno/article/view/1080 2018-04-20 SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:2039. Gymnasieförordningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Edita: Västerås
Skolverket (2014). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer Hur övergångar kan främja en kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan. Stödmaterial. Fritzes: Stockholm
Skolverket (2017). Redovisning av uppdrag om uppföljning av gymnasieskolan 2017. Dnr 2016:01706
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa2899/ 55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3766.pdf?k=3766 2018-06-29 Skolverket (2018). Uppföljning av gymnasieskolan 2018. Stockholm.
https://www.skolverket.se/publikationer?id=3951 2018-08-10
Stenhag, Staffan, (2010). Betyget i matematik : Vad ger grundskolans matematikbetyg för information? Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:305754/FULLTEXT01 2018-05-15
Tuominen-Soini Heta, Salmela-Aro Katariina, Niemivirta Markku (2011) Achievement goal orientations and academic well-being across the transition to upper secondary education https://www.bing.com/search?q=achievement+goal+orientations+and+academic+well-being+across+the+transition+to+uppersecondary+education&form=EDGNTT&qs=PF&cvid =9260bab869a84ee3808d0f3645962d5d&refig=471d91b5a4c6431589cce43f1d92d810&cc= SE&setlang=sv-SE 2018-06-15
Vasalampi, K., Salmela-Aro, K. & Nurmi, J.-E., (2010). Education-related goal appraisals and self-esteem during the transition to secondary education: A longitudinal
study. International Journal of Behavioral Development, 34(6), pp.481–490.
http://journals.sagepub.com.proxy.lnu.se/doi/pdf/10.1177/0165025409359888 2018-06-15 Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet: Stockholm.
Von Wright, Moira (2000). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av GH Meads teori om människor intersubjektivitet. Dadialos; Uddevalla.