I studien beskriver eleverna att yrkeslärarna förväntas kunna ge det stöd som behövs i yrkesämnena för att uppnå kunskapskraven. Specialpedagogerna och speciallärarna stödjer eleverna i de gymnasiegemensamma ämnena men inom de
programgemensamma ämnena räknar eleverna med att yrkeslärarna ska kunna anpassa undervisningen så den passar alla. Eftersom många yrkeslärare saknar en pedagogisk utbildning så kan det i många fall vara ett omöjligt uppdrag. Dessutom anser eleverna att yrkeslärarna borde vara mer tillgängliga utanför lektionstid. Om yrkeslärare ska kunna genomföra sitt uppdrag och anpassa undervisningen så den passar alla elever så behöver lärarna få mer tid utanför undervisningen samt specialpedagogisk handledning. Eleverna skall få de bästa förutsättningarna och då behöver skolans organisation ses över så att yrkeslärarna får tid, utbildning och redskap att möta denna heterogena grupp av yrkeselever som finns i dagens gymnasieskola. Skollagen (SFS 2010:800) är tydlig inom det området. Där står det att alla elever har rätt till stöd genom ledning och
stimulans att utveckla sin fulla potential. Det är skolans uppdrag att hjälpa alla elever att utvecklas så långt som möjligt.
9.5 Slutsats
En genomgående röd tråd i studien har varit det relationella perspektivet i lärandet. Aspelin och Perssons (2011) teorier om hur relationen mellan lärare och elev påverkar elevens prestationer har varit tydliga. Även Deweys teori kring det sociala samspelet mellan lärare och elev förtydligades. Lärare som kan bygga upp ett optimalt
förhållningssätt för att stödja sina elever och visa förståelse för elevers situationer, kan sätta sig in i elevens utveckling från olika perspektiv har större chans att nå fram. För att få en god relation till sina elever behöver läraren se eleven ur ett helhetsperspektiv. En skola som är byggd på relationell pedagogik ger möjligheter att skapa en vi-känsla där personliga möten är en del av skolvardagen. Hugo (2009) skriver om liknande
förhållningssätt i sin avhandling. Om man har gemensam elevsyn i ett arbetslag så blir det ett bättre resultat. I min studie syntes skillnader på olika program på en och samma gymnasieskola. Både goda och mindre bra exempel visades. Om några år kommer det vara obligatoriskt för yrkeslärare att bli behöriga och ha lärarlegitimation. Precis som Köpsén (2014) skriver så är yrkeslärare ett mångfacetterat yrke. I grunden behöver man kunna sitt yrke och sedan behöver man också ha en pedagogisk utbildning. Den
pedagogiska utbildningen skall också innehålla kunskaper om funktionshinder och hur man hanterar dessa. Yrkeslärarens dubbla identiteter bygger på förståelse och
skicklighet. Viktigast av allt är att ha en sund människosyn, vilket kanske mer handlar om ens personlighet. Att ha ett genuint intresse för eleverna behövs för att kunna skapa goda relationer. Jag tror att många skickliga yrkesmänniskor som väljer att bli
yrkeslärare inte inser alla delar som ingår i yrkeslärarens uppdrag. Yrkeslärarutbildning är nödvändig för att sätta igång det pedagogiska tänket samtidigt som en liten dos av specialpedagogisk kompetens kan komma till stor nytta. Utifrån yrkeselevens
perspektiv så är yrkeslärarens kompetens den viktigaste komponenten i elevernas resultat. Yrkeslärarens relation och förståelse för elevens situation är den mest betydande faktorn för att eleven ska uppnå de kunskapskrav som finns i de olika kurserna i yrkesutbildningen.
Referenser
Andersson, P., & Hellberg, K., (2014). Yrkeseleven. I S. Köpsén (red.) Lära till
Yrkeslärare. Lund: Studentlitteratur.
Aspelin, J., & Persson, S., (2011). Om relationell pedagogik. Stockholm: Gleerups Boström, L., (2013) Hur lär sig elever på sex olika yrkesprogram? –en studie om
skillnader och likheter i lärstilar. Härnösand: Mittuniversitetet
Bryman, Alan., (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Bäckman, O., Jakobsen, V., Lorentzen, T, Österbacka, E. & Dahl, E. (2011). Dropping out in Scandinavia. Social exclusion and labour market attachment among upper secondary school dropouts in Denmark, Finland, Norway and Sweden.
Arbetsrapport/Institutet för framtidsstudier 2011:8.
Dahmström, K., (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk
undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Ejvegård, Rolf., (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson-Zetterquist, U., och Ahrne, G., 2015. Intervjuer. I: Ahrne, Göran och Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber Forsell, A., (red.) (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.
Hellberg, K., (2007). Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram: skolvardag
och vändpunkter. Linköpings universitet
Hugo, M., (2007). Liv och lärande i gymnasieskolan. School of Education and Communication Jönköping University
Högberg, R., (2009). Motstånd och konformitet; om manliga yrkeselevers liv och
identitetsskapande i relation till kärnämnena. Linköpings universitet
Knorring., A-L. von (2012). Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur AB
Kvale, S., Brinkman, S., (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Köpsén, S., (red.) (2014). Lära till yrkeslärare. Lund: Studentlitteratur AB Lexelius, A., Lundahl, L., Olofsson,.J., Rolfsman, E., Östh, J., (2012). Ungas
övergångar mellan skola och arbete. Förutsättningar, lokala strategier och åtgärder.
Ramberg, J., (2015). Special Education in Swedish Upper Secondary Schools:
Resources, Ability Grouping and Organisation. Stockholms universitet
Schmidt, M., Čreslovnik, H., (2010). Learning habits of students with special needs in
short-term vocational education programmes. Educational studies.
Salamancadeklarationen och Salamanca + 10 (2006). Svenska Unescorådets skriftserie
nr 2, 2006
Skolverket (2008).
https://archive.is/20130418121116/http://www.skolverket.se/forskola-och-
skola/gymnasieutbildning/gymnasieskola-fore-ht-2011/program/individuella-programmet/individuellt-program-1.18745 hämtad 2017-10-24
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2012a). Börja om på nytt program i gymnasieskolan. Stockholm: Fritzes Skolverket (2012b). Allmänna råd för arbetet med att främja närvaro och att
uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2014). skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2014/tva-av-tre-yrkeselever-far-examen-1.228543 hämtad 2017-05-27
Skolverket (2016a). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2016b). Elever har rätt till stöd.
https://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/elever-har-ratt-till-stod-1.126409 hämtad 2017-08-23
SFS 2010:800. Skollag 2010:800. Svensk författningssamling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2013:13. Delbetänkande av Utredningen om unga som varken arbetar eller studerar. Ungdomar utanför gymnasieskolan – ett förtydligat ansvar för stat och
kommun. Stockholm: Utbildningsdepartementet
SOU 2017:51. Utbildning, undervisning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola. Delbetänkande av Utredningen om en bättre skola genom mer attraktiva
skolprfessioner. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Stensmo, Christer., (2007). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur. Thornberg. R., (2013). Det sociala livet i skolan. Stockholm: Liber Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab. Tillgänglig på Internet: