Resultatet av den här studien visar på att det finns goda intentioner att utveckla lär-miljön och insatserna för den här elevgruppen men att det finns vissa svårigheter med att få till en gemensam elevsyn på skolorna och tid till att skapa goda relationer med eleverna. I rollen som speciallärare är det viktigt att driva utvecklingsfrågor och med-verka till förändringar i verksamheten. Detta kanske inte alltid är så lätt då vissa lärare inte är så förändringsbenägna men då gäller det att få dem att förstå vinsterna, att alla gynnas i längden, både lärare och elever. Det blir också tydligt hur viktigt det är med kontinuitet i ledningen och att rektor är tydlig och stark i sin ledarroll för att utveck-lingsarbetet ska kunna implementeras i verksamheten.
Relationens betydelse har framförallt betonats i den här studien och hur avgörande bemötandet av eleven är. Jag ser därför nödvändigheten i att all personal inom skolans verksamhet får kontinuerlig utbildning inom detta område för att öka förståelsen för den här elevgruppen. Genom rätt bemötande kan vi få eleverna att växa och utvecklas och många onödiga hinder kan undanröjas. Även där kan vi som speciallärare bidra till nya kunskaper genom att hålla oss ajour med aktuell forskning då vi handleder övrig personal.
Studien visar också att det finns behov av bra rutiner för kartläggning, uppföljning och utvärdering, att det är ett område som behöver prioriteras och utvecklas på flera skolor. Även detta ingår i vårt uppdrag och ansvarsområde och är därför en viktig aspekt att ha med sig. Genom att göra en noggrann kartläggning av elevens styrkor och svagheter kan rätt anpassningar utformas. Därigenom underlättas inlärningen och det kan hjälpa eleverna att nå sin fulla potential. Många anpassningar kan rymmas inom “ledning och stimulans” så att även andra elever i klassen kan gynnas.
8.1 Fortsatt forskning
Det som framkommit av resultatet i denna studie skulle vara intressant att ställa i för-hållande till hur den aktuella elevgruppen upplever och bedömer det stöd som ges. Det vore även intressant att göra observationer för att se hur lärare mer ingående arbetar med de strategier och metoder som bedömts som framgångsrika. Detta för att få en djupare bild av hur det fungerar ute i verksamheten.
Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Ainscow, M. (2016). Collaboration as a strategy for promoting equity in education: possibilities and barriers. Journal of Professional Capital and Community, 2, 159-175. American Psychiatric Association, APA (2014) MINI-D-5. Diagnostiska kriterier enligt DSM 5. Stockholm: Pilgrim Press
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. 2:a utgåvan. Natur och Kultur.
Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Aspelin, J. (2018). Lärares relationskompetens. Vad är det? Hur kan den utvecklas? Stockholm, Liber
Barkley, Russel A. (1997). Behavioral inhibition, sustained attention, and executive functions: constructing a unifying theory of ADHD. Psychological bulletin,121(1), 65. Booth, T. & Ainscow, M. (2011). Index for Inclusion Developing Learning and
Participation in Schools. Centre for Studies on Inclusive Education,
Bristol. https://www.eenet.org.uk/resources/docs/Index%20English.pdf [Hämtad 2019-09-20]
Cerwin, E. (2016). Ett begrepp i blåsväder. SPECIALPEDAGOGIK- Lärarförbundets
magasin nr:2 14 mars. https://specialpedagogik.se/ett-begrepp-i-blasvader/
[Hämtad 2019-05-17]
Dahmström, K. (2017). Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk
undersökning. Studentlitteratur.
Ds 2001:19. Elevens framgång Skolans ansvar. Utbildningsdepartementet.
https://www.regeringen.se/49b71a/contentassets/f77a440fe92148e9a7c38fcb7767a3 f4/elevens-framgang---skolans-ansvar. [Hämtad 2019-05-17].
Dykman, R. A., & Ackerman, P. T. (1991). Attention deficit disorder and specific reading disability: Separate but often overlapping disorders. Journal of Learning Disabilities,
Ehn, B & Öberg, P. (2011). Biografisk intervjumetod. I Fangen, K. & Sellerberg, A. (red).
Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur. ss. 57-70
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P. (red.)
Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. ss. 34-54
Faraone SV, Biederman J, Mick E (2006) The age-dependent decline of attention defcit hyperactivity disorder: a meta-analysis of follow-up studies. Psychol Med 36(2):159– 165. https://doi. org/10.1017/S003329170500471X
Gustafsson, S. (2009) Dyslexi och hur det kan definieras. I Samuelsson m. fl. Dyslexi och
andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur. ss. 7-15
Høien, T. & Lundberg, I. (2013). Dyslexi. Från teori till praktik. Andra utgåvan. Stockholm: Natur och Kultur.
International Dyslexia association (IDA) (2002). Definition av dyslexi. Consensus Project.https://dyslexiaida.org/definition-of-dyslexia/ [ Hämtad 2019-05-24]. Jacobson, C. (2006). Hur kan vi se på läs-och skrivsvårigheter? I Jacobson, C. &
Svensson, I. (red.) Om läsutveckling och dyslexi. Erfarenhet från forskning i LUK. Växjö: Växjö universitet, Institutionen för pedagogik, ss. 18-26.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Jensen, L. (2017). Inkluderingskompetens vid adhd & autism. 2. uppl., Södra Sandby: Be My Rails.
Kadesjö, B. & Gillberg, C. The comorbidity of ADHD in the general population of Swedish school-age children. J Child Psychol Psychiatry. 2001;42:487-92.
http://dx.doi.org/10.1111/1469-7610.00742
Klein R, Mannuzza S, Olazagasti M, Roizen E, Hutchison J, Lashua E, Castellanos F (2012) Clinical and functional outcome of childhood attention-defcit/hyperactivity disorder 33 years later. Arch Gen Psychiatry 69(12):1295–1303.
https://doi.org/10.1001/
Kvale, S. & Brinkman, S (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Malmqvist, J. (2017). Inkludering – en internationell utblick med några nedslag. https://larportalen.skolverket.se [Hämtad 2019-09-07].
Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan: Undervisningsstrategier som fungerar. Stockholm: Natur & Kultur.
Murphy, S. (2015). How do we teach them to read if they can’t pay attention: Change in literacy teaching practice through collaborative learning. Language & Literacy: A
Canadian Educational E-Journal , 2015, 17 (1), 83-125. Doi:
http://dx.doi.org/10.20360/G2XK5M
Pellicano, L., Bölte, S., & Stahmer, A. (2018). The current illusion of educational inclusion. Autism, 22(4) 386–387https://doi.org/10.1177/1362361318766166 Persson, Bengt (2019). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Liber. Phillips, D. C. & Soltis, J. F. (2017). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur Samuelsson,S. (2009). Dyslexi och adhd. I Samuelsson m.fl. Dyslexi och andra
svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur, ss. 238-251.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm. Sveriges riksdag. Tillgänglig på:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument lagar/dokument/svenskforfattningssamling
/skollag-2010800_sfs-2010-800 [Hämtad 2019-05-06]
Skolinspektionen (2012). Skolornas arbete med demokrati och värdegrund. Rapport (2012:9).Stockholm.
Skolinspektionen (2014). Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen
AD/HD.Stockholm:Skolverket.https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och- rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/Skolsituationen-for-elever-med-funktionsnedsattningen-ADHD/ [ Hämtad 2019-05-17]
Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen: om ledning och stimulans, extra
anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Fritzes.
Slee, R. (2014). Another Salamanca? In F. Kiuppis and R. S. Hausstätter (Eds.) Inclusive
education twenty years after Salamanca. (pp. 299-310). New York: Peter Lang.
Socialstyrelsen (2002). ADHD hos barn och vuxna. Kunskapsöversikt. Förf. Björn Kadesjö. 2 februari, 2016, Socialstyrelsen.
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/10942/2002-110-16_200211017.pdf [Hämtad 2019-05-05].
Socialstyrelsen (2004). Kort om ADHD hos barn och vuxna. Kunskapsöversikt.
Socialstyrelsen (2010). Barn som utmanar. Barn med ADHD och andra
beteendeproblem. Kunskapsöversikt.
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/17951/2010-3-6.pdf [Hämtad 2019-05-10].
Socialstyrelsen (2014b). Utredning och diagnostik av adhd hos barn och ungdomar. Stockholm:Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2014-10-36.pdf [Hämtad 2019-05-07] Stanovich, K. E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quarterly, 21(4), 360-407. http://dx.doi.org/10.1598/RRQ.21.4.1
Svensson, I. (2006). Vad är dyslexi? I Jacobson, C. & Svensson, I. (red.) Om läsutveckling
och dyslexi. Erfarenhet från forskning i LUK. Växjö: Växjö universitet, Institutionen för
pedagogik, ss. 27-40.
Tinglev, I (2014). Elevhälsan. En specialpedagogisk överblick. Skolverket.
UNESCO. (2001). Open file on inclusive education. Support materials for managers and administrators. Paris: UNESCO. United Nations.
UNESCO (1994). The Salamanca Statement and Framework for Action on Special Needs Education. Paris: UNESCO. http://www.unesco.org/education/pdf/SALAMA_E.PDF [Hämtad 2019-05-09].
U.S. Department of education. (2006). Teaching Children With Attention Hyperactivity Disorder:Instructional Strategiesandpractice.
http://www2.ed.gov/rschstat/research/pubs/adhd/adhdteaching-2006.pdf [Hämtad 2019-05-10].
Valsö, M. & Malmgren, F. (2019). FYSISK LÄRMILJÖ - Optimera för trygghet, arbetsro
och lärande. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk -samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [ Hämtad 2019-05-04].
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse - Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur.
Willcutt, EG & Pennington, BF (2000) Psychiatric comorbidity in children and adolescents with reading disability. J Child Psychol Psychiatry. Nov;41(8):1039-48. PMID: 11099120