Den studie som genomförts är av relevans för lärare, elevhälsa och rektorer då den visar att insatser bör sättas in tidigt för att på bästa sätt stötta elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien är liten, då den endast är genomförd på fyra elever på två olika skolor. Därför kan inga generella slutsatser dras. Dock kan sägas att resultatet är teoretiskt generaliserbart eftersom studien utgår ifrån tidigare forskning.
Studiens utgångspunkt och resultat är betydelsefullt ur ett specialpedagogiskt perspektiv, då det utgår ifrån elevernas upplevelser. Att utgå från elevers berättande kring dess upplevelser av specialpedagogiskt stöd är av stor vikt för att få deras syn på vilket stöd de anser sig behöva.
Eftersom omfattningen på den här studien är relativt liten hade det varit intressant att göra en större studie med fler informanter, för att se om resultatet blivit detsamma.
Den tidigare forskning som tagits upp och resultaten i föreliggande studie pekar på betydelsen av tidiga insatser och engagerade lärare för att eleverna ska lyckas i sin läs- och skrivutveckling. Därför kan studien användas för att ge lärare och skolledare insikt om vikten av att arbeta förebyggande, att tidigt sätta in stöd och inte vänta på att eleven ska komma ikapp.
32
Referenslista
Ahlberg, Ann (2007). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk forskning i
Sverige, 2:2007, ss. 84-95.
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1017/868 [2019-07-16]
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar. Stockholm: Liber.
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber, ss. 8-16.
Alatalo, Tarja (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3: om lärares möjligheter och
hinder. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
https://www.spsm.se/globalassets/funktionsnedsattning/avhandlingar/skicklig-las--och- skrivundervisning-i-ak-1-3-alatalo-tarja.pdf [2019-07-16]
Antonovsky, Aaron (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.
Asp-Onsjö, Lisa (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg? En fallstudie i en
kommun. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet.
http://hdl.handle.net/2077/16941 [2019-09-15]
Bjar, Louise (2009). Helvete och himmel. I Bjar, Louise och Frylmark, Astrid (red). Barn
läser och skriver. Lund: Studentlitteratur, ss. 21-36.
Bladini, Kerstin (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. En studie av
specialpedagogers handledningssamtal. Diss. Karlstad: Karlstad University Studies.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:5804/FULLTEXT01.pdf [2019-08-05]
Blomqvist, Anna & Rais, Ing-Marie (2010). Läs- och skrivsvårigheter - Elevers upplevelser
av sin studiesituation på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Kandidatuppsats.
Institutionen för teknik. Växjö: Linnéuniversitetet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:353541/FULLTEXT01.pdf [2019-05-09]
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2003). I Problembarnens tid - förnuftets moraliska
ordning. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Carlström, Margareta (2010). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I Ericson, Britta (red.) Utredning av läs och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur, ss. 91-149.
Chrystal, Judith-Ann & Ekvall, Ulla (2009). Starka sidor hos en “svag” nybörjarskribent. I Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (red). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur, ss. 233-251.
Cooper, John P. (1996). Are individual education plans a waste of paper? British Journal and
Special Education, 23(3), ss. 115-119. [internt material]. Linnéuniversitetet i Växjö:
Institutionen för pedagogik.
33
Druid Glentow, Birgit (2006). Förebygg och åtgärda läs och skrivsvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur.
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Ehn, Billy & Öberg, Peter (2011). Biografisk intervjumetod. I Fangen, Katrine & Sellerberg Ann-Mari (red.) Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur, ss. 57-69.
Ehri, Linnea C. (2005). Development of Sight Word Reading: Phases and findings. I Snowling, Margaret J. & Hulme, Charles (red.) The Science of Reading: A Handbook, pp. 135-154. Oxford: Blackwell Publishing.
Elbro, Carsten (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.
Emanuelsson, Ingemar, Persson, Bengt & Rosenqvist, Jerry (2001). Forskning inom det
specialpedagogiska området - en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
http://hundochkatter.se/Forskninginomdetspec.ped.omr.enkunskovers.pdf [2019-06-02]
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2015). Intervjuer. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber, ss. 34-54.
Fischbein, Siv (2009). Barns upplevelser av specialpedagogiska insatser. I Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (red.). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur, ss.41-64.
Fougantine, Anna (2012). Dyslexi genom livet. Ett utvecklingsperspektiv på läs- och
skrivsvårigheter. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:546887/FULLTEXT01.pdf [2019-05-19]
Frisk, Max (2010). Läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi/specifik lässvårighet - Psyko-social problematik, åtgärder och prognos. I Ericson, Brita (red). Utredning av läs- och
skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur, ss. 341-354.
Gerrbo, Ingemar (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i
praktiken. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/30583/1/gupea_2077_30583_1.pdf [2019-05-17]
Goffman, Erving (2015). Stigma. Den avvikandes roll och identitet. Upplaga 4:3. Lund: Studentlitteratur.
Gough, Philip B. & Tunmer, William E. (1986). Decoding, Reading, and Reading Disability.
Remedial and Special Education, 7(1), ss. 6-10.
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.905.7606&rep=rep1&type=pdf
[2019-05-09]
Groth, Dennis (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser: aspekter ur elevers och
speciallärares perspektiv. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:991073/FULLTEXT01.pdf [2019-07-16]
Hagtvet, Bente E. (2009). När riskbarn möter klassrumspraxis. I Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (red.) Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur, ss. 169-192.
34
Högdin, Sara (2006). Hemmets resurser -om ungdomars upplevelse av föräldrars stöd och engagemang i deras skolgång. Pedagogisk forskning i Sverige, 1:2006, ss. 1-19.
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1316/1161 [2019-06-08]
Høien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (2013). Dyslexi. Från teori till praktik. Andra
utgåvan. Stockholm: Natur och Kultur.
Jacobson, Christer (2006a). Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? Svenska
Dyslexiföreningens och Svenska Dyslexistiftelsens tidskrift, (4).
https://www.spsm.se/contentassets/e5b66454842b4432b786e43307ed6d1d/jacobson_hemsida n2.pdf [2019-05-09]
Jacobson, Christer (2006b). Vad är läsning och hur utvecklas läsförmågan under skoltiden? I Jacobson, Christer & Svensson, Idor (red.) Om läsutveckling och dyslexi. Erfarenhet från
forskning i LUK. Växjö: Växjö universitet, Institutionen för pedagogik, ss. 7-16.
Jacobson, Christer (2010). Psykologisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I Ericson, Britta (red.) Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Upplaga 4:3. Lund: Studentlitteratur, ss. 151-181.
Jakobsson, Inga-Lill (2002). Diagnos i skolan -En studie av skolsituationer för elever med
syndromdiagnos. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/15701/1/gupea_2077_15701_1.pdf [2019-07-16]
Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Johansson, Anna (2005). Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa (2012). Låt språket bära - genrepedagogik i
praktiken. Stockholm: Hallgren och Fallgren.
Kamhi, Alan (Ed.) & Catts, Hugh (2014). Language and Reading Disabilities. Third Edition. Boston. Pearson.
Lalander, Philip (2015). Observationer och etnografi. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.)
Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber, ss. 93-113.
Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017.
(2017). Stockholm: Skolverket.
Lilja, Annika (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/32806/1/gupea_2077_32806_1.pdf [2019-07-16]
Lindeblad, Emma (2017). Self-concepts and psychological health among children and
adolescents with reading disabilities and the influence of assistive technology. Diss. Växjö:
Linnéuniversitetet.
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1134062/FULLTEXT01.pdf [2019-07-18]
35
Ljusberg, Anna-Lena (2009). Pupils in remedial classes. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:200409/FULLTEXT01.pdf [2019-05-16]
Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2014). God läsutveckling – kartläggning och övningar. Stockholm: Natur & Kultur.
Myrberg, Mats & Lange, Anna-Lena (2006). Identifiering, diagnostik samt
specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter - konsensusprojektet. http://www.skoldatatek.se/dmd/konsensusprojektet2006.pdf [2019-08-05]
Nielsen, Cecilia (2005). Mellan fakticitet och projekt. Läs- och skrivsvårigheter och strävan
att övervinna dem. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/8472/1/gupea_2077_8472_1.pdf [2019-08-06]
Riessman Kohler, Catherine (2008). Narrative methods for the human sciences. London: Stage.
Samuelsson, Stefan (2009). Beteendegenetisk läs- och skrivforskning. I Samuelsson, Stefan (red.) Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 71- 88.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2011). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan. Stockholm. Skolinspektionen.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2011/dyslexi/kvalgr-dyslexi-slutrapport.pdf [2019-05-09]
Skolverket (2014). Allmänna råd. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och
åtgärdsprogram.
https://www.skolverket.se/regelverk/allmanna-rad/extra-anpassningar-1.196156 [2019-05-02] Skolverket (2019). Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/extra-stod-till- elever/lasa-skriva-rakna---garanti-for-tidiga-insatser [2019-07-17]
Svenska Dyslexiföreningen (2017). Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Svenska Dyslexiföreningen.
https://www.dyslexi.org/sites/default/files/utredningsmodell_2017.pdf [2019-05-02]
Svensson, Idor (2006). Självbild. I Jacobson, C & Svensson, I (red). Om läsutveckling och
dyslexi. Erfarenhet från forskning i LUK. Växjö universitet, ss. 85-93.
Svensson, Peter & Ahrne, Göran (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber, ss. 17-31.
Swärd, Ann-Katrin & Karlsson, Anders (2017). Ett skrivutvecklande arbetssätt. Lund: Studentlitteratur.
36
Tamm, Maare (2012). Psykosociala teorier vid hälsa och sjukdom. Lund: Studentlitteratur.
Taube, Karin (2009). Läs- och skrivförmåga, självbild och motivation. I Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (red.) Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur, ss. 65-85.
Taube, Karin (2013a). Barns tidiga skrivande. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Taube, Karin (2013b). Läsinlärning och självförtroende. Psykologiska teorier, empiriska
undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Lund: Studentlitteratur.
Tinglev, Inger (2014). En specialpedagogisk överblick. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/getFile?file=3289 [2019-05-09]
Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande. En praxisorienterad
studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:614329/FULLTEXT01.pdf [2019-05-03]
Torpsten, Ann-Christin (red.) (2009). Förståelse för den andre via berättelser om livet. Två
uppsatser om identitetsskapande. Kalmar: Högskolan i Kalmar.
Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2016). Enkätboken. Upplaga 5:1. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2019-05-19]
Wengelin, Åsa (2009). Språket i tal och skrift. I Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (red.) Barn
läser och skriver. Lund: Studentlitteratur, ss. 127-148.
Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse - Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur.
Wolff, Ulrika (2009). Subgrupper av läsare. I Samuelsson, Stefan (red.) Dyslexi och andra
svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur & Kultur, ss. 138-161.
Öberg, Peter (2015). Livshistorieintervjuer. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.) Handbok
37