39 spenderas med familjen, bland annat genom olika gränssättningsstrategier men även genom stöd från

närmsta chef.

Utifrån den analys vi gjort av vårt resultat så tror vi att det transformativa ledarskapet kan vara ett bra ledarskapsätt att tillämpa som chef i det gränslösa arbetet. I det gränslösa arbetet så har denna studie visat att de krav i ledarskapet som blivit än viktigare är dels gränssättningen och förmågan att kunna följa upp hur ens medarbetare mår och att de inte arbetar för mycket men även hur chefer påverkar sina medarbetare med sitt eget arbetssätt. Vidare så har det blivit än viktigare att se till sina medarbetares olika behov, märker chefen att hen har medarbetare som behöver mer stöd så måste hen kunna se tidiga signaler. Med andra ord handlar ledarskapet lika mycket om vad som görs som vad som sägs. I det transformativa ledarskapet så finns det goda möjligheter att anamma olika egenskaper i sitt ledarskap, som med hjälp av de olika sätten som kan tillämpas kan svara upp mot dessa krav i ledarskapet.

Teorierna om arbetsmiljö har gjort att vi kunnat läsa i vårt resultat hur våra informanter uppfattar en god arbetsmiljö och vad arbetsmiljön betyder i det gränslösa arbetet. Utöver detta så har den modell som vi använt för teori kring arbetstid hjälpt oss att i resultatet kunna skilja mellan det avlönade och det oavlönade arbetet. Genom detta har vi fått en mer nyanserad bild över lönearbetets påverkan på det oavlönade arbetet och tvärtom, samt en djupare förståelse för synen på lönearbetet som något mer än en endast inkomstbringande sysselsättning. Men att medarbetarna nuförtiden ställer andra krav på

tillfredsställelse och stimulans i arbetet väcker en fråga hos oss om synen på arbete framåt kommer att förändras ytterligare och om arbete kommer att användas som ett verktyg för bland annat

självuppfyllelse i en större utsträckning än synen på arbete som något som bringar inkomst.

7.1 Framtida forskning

Vi vill slutligen lämna förslag för framtida forskning, i anknytning till det forskningsområde som avhandlats i denna studie. Då det gränslösa arbetet, som vi tidigare i denna studie har beskrivit som något som blivit mer utbrett, se avsnitt 3. Tidigare forskning, och är något som fler och fler använder sig av, så tror vi att det är viktigt att forskningen på detta område fortsätter och utökas. Att utöka forskningen kring det gränslösa arbetet och hur det påverkar interaktionen kollegor emellan på lång sikt tror vi är något som är av stor vikt. Detta då vi tror att det skulle kunna bidra med kunskap om vad detta arbetssätt gör med samhället och hur personer påverkas mentalt av att arbeta på detta sätt och hur mår personerna av att träffa sina kollegor och chef mer sällan. Ytterligare forskning kring den digitala arbetsmiljön kan även den ge större kunskap om vilka krav den ställer för att uppnå en god arbetsmiljö. Vi ser också hur inblandningen av socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå, inkomst och yrke skulle kunna bidra till en större kunskap om sådana faktorer påverkar upplevelsen av synen på arbete och därmed synen på den egna arbetsmiljön

40

Referenser

Abrahamsson, L. & Johansson, J. (2013). Hundra år av långsamhet: Exposé över begreppet psykosocial arbetsmiljö. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 19(2), 9-26.

AFS 2015:4. Föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Stockholm: Arbetsmiljöverket. AFS 2012:2. Föreskrift om belastningsergonomi. Stockholm: Arbetsmiljöverket

AFS 2001:1. Föreskrift om Systematiskt arbetsmiljöarbete. Stockholm: Arbetsmiljöverket

Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2006). Gränslöst arbete:

socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. 1. uppl. Malmö: Liber

Allvin, M., Mellner, C., Movitz, F. & Aronsson, G. (2013). The Diffusion of Flexibility: Estimating the Incidence of Low-Regulated Working Conditions. Nordic journal of working life studies. 3(3). 99-116. urn:nbn:se:su:diva-96522

Aronsson, G. (2018). Gränslösa krav – gränslösa möjligheter. I Aronsson, G. (red.) Gränslöst arbete - En

forskarantologi om arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv (2018:1), ss. 84-94. Stockholm:

Arbetsmiljöverket.

Avolio, B. (2011). Full Range Leadership Development. 2. uppl. . Thousand Oaks: SAGE Publications. Bekkengen, L. (2002). Man får välja: om föräldraskap och föräldraledighet i arbetsliv och familjeliv. Diss. Karlstad : Univ., 2002. urn:nbn:se:kau:diva-21247

Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber.

Çekmecelioğlu, H.G. & Özbağ, G.K. (2016). Leadership and Creativity: The Impact of Transformational Leadership on Individual Creativity. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 235(2016) 243–249. doi: 10.1016/j.sbspro.2016.11.020

Creswell, J W. & Poth, C. (2017). Qualitative Inquiry and Research Design - Choosing Among Five Approaches. 4. uppl. Los Angeles: Sage Publications

Denscombe, M. (2010). Good research guide: for small-scale social research projects. 4. uppl. Maidenhead: Open Univ. Press

Engdahl, O. & Larsson, B. (2011) Sociologiska perspektiv. Grundläggande begrepp och teorier. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

41

Fredriksson, P. (2016). Gränslöst arbete förändrar ledarskapet.

https://www.prevent.se/arbetsliv/ovrigt/2016/granslost-ledarskap/ [2018-04-04]

Gillberg, N. (2018). Flexibilitet, tillgänglighet och synlighet i det digitaliserade arbetslivets organisering. I Aronsson, G. (red.) Gränslöst arbete - En forskarantologi om arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett

gränslöst arbetsliv. Rapport 2018:1, ss. 23-36. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Glucksmann, M. (2011). Skiftande gränser och kopplingar. Att använda modellen “den totala sociala organiseringen av arbete. I Mulinari, P. & Selberg, R. (red.) Arbete - Intersektionella perspektiv. Malmö: Gleerups Utbildning AB, ss. 133-150.

Gulliksen, J., Lantz, A., Sandblad, B., Walldius, Å. & Åborg, C. (2015). Digital arbetsmiljö. Rapport 2015:17. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Gumesson, C. (2017). Gränslöst arbetsliv kostar på. https://campi.kth.se/nyheter/granslost-arbetsliv-kostar-pa-1.719998

[2018-04-05]

Hayman, J.R. (2009). Flexible work arrangements: exploring the linkages between perceived usability of flexible work schedules and work/life balance. Community, work & family. 12(3), 327-338. doi:

10.1080/13668800902966331

Hjerm, M, Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 2. uppl. Malmö: Gleerup

Nijp H., Beckers D., Van de Voorde K., Geurts S. & Kompier M. (2016). Effects of new ways of working on work hours and work location, health and job-related outcomes. Chronobiology International. 33(6), 604-618. doi: 10.3109/07420528.2016.1167731

Jung, D., Wu, A. & Chow, C. W. (2008). Towards understanding the direct and indirect effects of CEOs' transformational leadership on firm innovation. The Leadership Quarterly, 19(5), 582–594. doi:

10.1016/j.leaqua.2008.07.007

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur May, T. (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Mellner, C. (2018). Strategier, gränskontroll och ledarskap i gränslöst arbete. I Aronsson, G. (red.)

Gränslöst arbete - En forskarantologi om arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv. Rapport

42

https://www.psykologforbundet.se/Psykologtidningen/Forskning/Arkiv- forskningsartiklar/Forskningsartiklar-2015/Arkiv-2015/Betydelsen-av-gransdragning-vid-granslost-arbete/

[2018-05-14]

Mellner, C, Aronsson G. & Kecklund, G. (2012). Segmentering och integrering – om mäns och kvinnors gränssättningsstrategier i högkvalificerat arbete. Arbete och Hälsa. 46(4). doi: 978-91-85971-38-1

Mellner, C,. Aronsson, G., & Kecklund, G. (2014). Boundary Management Preferences, Boundary Control, and Work-Life Balance among Full-Time Employed Professionals in Knowledge-Intensive, Flexible Work. Nordic journal of working life studies. 4(4), 7-23.

Mellner, C.& Toivonen, S. (2013). Framtidens arbetsliv – Utmaningar för morgondagens ledare.

Chefstidningen, 13(5), 48-51. urn:nbn:se:su:diva-99337

Mumford, M. D., Scott, G. M., Gaddis, B., & Strange, J. M. (2002). Leading creative people: orchestrating expertise and relationships. The Leadership Quarterly, (13), 705–750. doi:org/10.1016/S1048-9843(02)00158-3 Noon, M. & Blyton, P. (2007). The realities of work: experiencing work and employment in contemporary society. 3. uppl. Basingstoke: Palgrave

Kinnunen, U. & Mauno, S. (2008). Work-family conflict in individuals´ lives: prevalence, antecedents, and outcomes, s.126-146 i Näswall, K, Hellgren, J & Sverke, M (red.) The Individual in the Changing Working

Life. New York: Cambridge University Press.

Patel, R. & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en

undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.

Romeike, P., Wohlers, C., Hertel, G., & Schewe, G. (2016). New ways of working: Chances and challenges for trust-enhancing leadership. I Blöbaum, B. (Red.) Trust and communication in a digitized world – Models

and concepts of trust research, 161-176.

RA-FS 1999:1. Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om gallring av handlingar i statliga myndigheters

forskningsverksamhet. Stockholm: Kulturdepartementet

Sayah, S. (2013). Managing work–life boundaries with information and communication technologies: the case of independent contractors. New Technology, Work and Employment, 28(3), ss .179-196. doi:

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ntwe.12016/full

SFS 1998:204. Personuppgiftslagen. Stockholm: Justitiedepartementet

43