Språket i årskurs 4 i relation till språket i årskurs 8

För att besvara uppsatsens andra frågeställning presenteras först resultatet av uppsatsens kvalitativa klassificering av uppgifterna i fysik/kemi i årskurs 4. Därefter presenteras resultatet av jämförelsen mellan språket i de naturvetenskapliga uppgifterna i årskurs 4 jämfört med årskurs 8, såsom de framställs i TIMSS 2011, utifrån resultaten från Persson, af Geijerstam &

Libergs (2016) studie (se avsnitt 3.3 Flera naturvetenskapliga språk) utifrån meningsdimensionerna packning och personifiering.

7.3.1 Kvalitativ klassificering av uppgifterna i fysik/kemi i årskurs 4

Resultatet visade att de tre högsta värdena inom meningsdimensionen packning sågs tillhöra både kemi och fysik, där en uppgift klassificerades som fysik, en som kemi och två uppgifter

beröra ämnesinnehåll som utifrån Lgr11 (Skolverket, 2018) återfinns i båda ämnena. Vidare klassificerades de tre lägsta värdena inom meningsdimensionen packning som tillhörande fysik.

Inom meningsdimensionen personifiering klassificerades de tre högsta värdena som tillhörande fysik. Gällande de lägsta värdena inom meningsdimensionen personifiering hittades tio uppgifter med värden motsvarande inga personliga pronomen och/eller egennamn. Av dessa tio uppgifter klassificerades 60 % som tillhörande fysik, 20 % som tillhörande kemi och 20 % som tillhörande både kemi och fysik, dvs. frågor som berörde ämnesinnehåll som utifrån Lgr11 (ibid.) kan ses tillhöra båda ämnena.

7.3.2 Jämförelse mellan årskurs 4 och årskurs 8 gällande meningsdimensionen packning Biologiuppgifterna i TIMSS 2011 för årskurs 4 visade en relativt liten spridning gällande meningsdimensionen packning. Av samtliga studerade uppgifter var det dock endast i biologi som tre uteliggare/extremvärden fanns, vilket betyder att spridningen hade varit högre om dessa värden hade räknats in. Dessa tre uppgifter stod även för de tre högsta värdena inom meningsdimensionen packning sett till samtliga ämnen. Uppgifterna i geovetenskap och i fysik/kemi för årskurs 4 uppvisade en större spridning inom meningsdimensionen packning i relation till uppgifterna i biologi för årskurs 4. Detta resultat kunde inte ses vara i linje med det resultat som Persson, af Geijerstam & Liberg (2016, s. 185) fick fram vid analysen av meningsdimensionen packning för årskurs 8. Deras resultat visade att biologiuppgifterna hade den största spridningen inom meningsdimensionen packning och fysikuppgifterna den lägsta spridningen, dock hade samtliga ämnen i årskurs 8 uteliggare. Fysikuppgifterna i årskurs 8 var även de uppgifter som sågs ha lägst värden inom meningsdimensionen packning. Intressant att notera är att de tre lägsta värdena inom meningsdimensionen packning för årskurs 4 klassificerades som fysikuppgifter, vilket skulle kunna indikera på att språket i fysik även i årskurs 4 karaktäriseras som mindre informationstätt i relation till de andra ämnena, liknande det resultat som Persson, af Geijerstam & Liberg (ibid.) fick fram gällande årskurs 8. Då uppsatsen endast kvalitativt klassificerat ett mindre antal uppgifter är detta inte ett säkerställt resultat.

En likhet som kan ses inom meningsdimensionen packning mellan årskurs 4 och årskurs 8 är inom geovetenskap, där språket i årskurs 4 och i årskurs 8 visade på liknande värden och spridning. Detta innebär att språket i årskurs 4 och språket i årskurs 8 i geovetenskap använder sig av substantiv och långa ord i liknande utsträckning relativt det underlag som det analyserats mot.

7.3.3 Jämförelse mellan årskurs 4 och årskurs 8 gällande meningsdimensionen personifiering

Uppgifterna i biologi och uppgifterna i fysik/kemi i TIMSS 2011 för årskurs 4 visade en liknande spridning inom meningsdimensionen personifiering, en spridning som sågs vara större än spridningen för uppgifterna i geovetenskap. Detta resultat kunde inte ses vara i linje med det resultat som Persson, af Geijerstam & Liberg (2016, s. 185) fick fram vid analysen av meningsdimensionen personifiering för årskurs 8. I TIMSS-uppgifterna för årskurs 8 sågs istället biologi ha en liten spridning i relation till både fysik och kemi (ibid., s. 186). Det enda ämnet i TIMSS-uppgifterna för årskurs 4 som sågs ha uteliggare/extremvärden inom meningsdimensionen personifiering var fysik/kemi, vilket skiljer sig från resultatet för årskurs 8 där samtliga ämnen hade flertalet uteliggare/extremvärden (ibid.). Vidare visade den kvalitativa klassificeringen av uppgifterna i fysik/kemi för årskurs 4 att de tre högsta värdena inom meningsdimensionen personifiering sågs vara fysikuppgifter. Detta kan ses likna det som Persson, af Geijerstam & Liberg (2016, s. 189) såg i sin undersökning, där de flesta personliga pronomen och/eller egennamn återfanns inom fysik.

Den låga spridningen inom meningsdimensionen personifiering i geovetenskap för årskurs 4 går i linje med det resultat som Persson, af Geijerstam & Liberg (2016, s. 186) visade för uppgifterna i geovetenskap i TIMSS 2011 för årskurs 8, dock återfanns det i årskurs 8 en ännu mindre spridning än i uppgifterna i geovetenskap för årskurs 4. Inom meningsdimensionen personifiering för årskurs 8 återfanns sju extremvärden, vilka representerade samtliga uppgifter i geovetenskap som innehöll personliga pronomen och/eller egennamn. Resterande uppgifter innehöll inga personliga pronomen och/eller egennamn, vilket motsvarar 80 % av samtliga uppgifter i geovetenskap för årskurs 8 (ibid., ss. 181, 186, 188). Detta kan jämföras med resultatet från analysen av uppgifterna i geovetenskap i årskurs 4, där det inte återfanns några uteliggare/extremvärden. Både de uppgifter som innehöll och de uppgifter som inte innehöll personliga pronomen och/eller egennamn hamnade för årskurs 4 inom lådagrammet, där 50 % av uppgifterna saknade personliga pronomen och/eller egennamn.

I de naturvetenskapliga TIMSS-uppgifterna för årskurs 4 och årskurs 8 från 2011 återfanns ett antal öppna frågor. Ett visst antal av dem innehöll formuleringar som “Förklara ditt svar”

(årskurs 4) och “Motivera ditt svar” (årskurs 8). I årskurs 4 återfanns 8 % av totalt 87 personliga pronomen i formuleringar likt denna, till skillnad från i årskurs 8 där 20 % av totalt 124

2016, s. 191). I TIMSS-uppgifterna i biologi för årskurs 4 återfanns 9 % av de öppna frågorna med formuleringen “Förklara ditt svar” till skillnad mot Persson, af Geijerstam & Liberg (ibid.) som återfann 29 % av de öppna frågorna i biologi för årskurs 8 innehållande motsvarande formulering. I analysen av uppgifterna för årskurs 8 framkom dock en skillnad mellan ämnena, där formuleringen “Motivera ditt svar” var vanligare i fysik och att det inom biologi förekom andra formuleringar som uppmanar eleven att motivera sitt svar, men utan att använda personliga pronomen (Persson, 2016b, ss. 73-74). I årskurs 4 återfanns formuleringar som uppmanar eleven att motivera sitt svar men utan användning av personliga pronomen endast en gång, dock även här i biologi. Vidare återfanns 67 % av de öppna frågorna i fysik/kemi med formuleringen “Förklara ditt svar” för årskurs 4 och i årskurs 8 förekom motsvarande formulering i 52 % av de öppna frågorna i fysik och i 15 % av de öppna frågorna i kemi (Persson, af Geijerstam & Liberg, 2016, s. 191). Inom geovetenskap återfanns inte formuleringen “Förklara ditt svar” för årskurs 4, medan det för årskurs 8 förekom liknande formuleringar i 12 % av de öppna frågorna (ibid.).

.