Språkvård och god ortnamnssed

Terminologi och uttryck är förutsättningar för att kunna använda samiskan i vardagen, i skrift, i media, i sociala medier och inom alla andra språkarenor. Om det inte finns termer och uttryck skapas svårigheter att genomföra andra språkåtgärder såsom att producera läromedel i och på samiska, utveckla korrektur- och språkutvecklingsverktyg och skriva och översätta texter på fackspråk. Eftersom samerna är ett folk i flera länder och de samiska språken används oberoende av landsgränser tenderar landets majoritetsspråk att påverka de samiska språken. Risken finns att samma språk utvecklas i olika riktningar beroende på majoritets-språket.

Sámi Giellagáldu (Giellagáldu) är ett nordiskt kunskaps- och resurscentrum, det samiska folkets högsta beslutande organ i frågor som rör de samiska språken, från början drivet som ett Interreg-projekt. Giellagáldu är bildat av Sametingen i Sverige, Norge och Finland och är knutet till Samiskt Parlamentariskt Råd¹⁵ (SPR). Språkarbetarna i de olika länderna har ett tätt samarbete för att bibehålla, utveckla, stärka och revitalisera de samiska språken. Tillkomsten av organet bottnar i ett gemensamt ansvar att utveckla de samiska språken utifrån språkens individuella behov, utmaningar och resurser. Nordiska ämbetsmannaorganet för samiska frågor, NÄS har haft i uppdrag att utreda lämplig organisationsform för Giellagáldu och utifrån framtagna förslag har valts den organisationsmodell som passar bäst för verksamheten.

15 De nordiska sametingen har ett avtal om nordiskt samarbete sedan 2000 genom Samiskt Parlamentariskt Råd.

Samer från Ryssland har observatörsstatus i rådet. Det övergripande syftet är att stärka det gränslösa samarbetet mellan samer och föra samernas gemensamma talan internationellt.

Åtgärd: Säkerställa ekonomiska resurser till Sámi Giellagáldu, det samiska folkets högsta beslutande organ i frågor som rör de samiska språken i Norge, Finland och Sverige. Norge och Finland är redan finansiärer av organet.

32

Nu pågår organisering av Sámi Giellagáldu till ett permanent fristående organ som

administrativt är knutet till norska Sametinget. För att Giellagáldu ska kunna göras permanent måste en delfinansiering av organet från Sverige ske. Medel till driften ska gå genom

Sametinget. Norge och Finland är redan finansiärer av Giellagáldu.

Utveckling, normering av och kurser i språkterminologi inom samisk utbildning

Samisk utbildning är satt under hård press. Det saknas utbildade pedagoger och lärare, det råder brist på läromedel och en sammanhållen utbildningskedja fattas. Kraven på de individer som arbetar inom samisk utbildning är stor. Samtidigt finns en stor kompetens hos många pedagoger och en stark vilja att lära barnen sitt samiska språk, vidareförmedla den samiska kulturen och på olika sätt undervisa barnen med samiska språket som grund och hjälpmedel.

Pedagogernas och lärarnas arbete skulle underlättas med en gemensam terminologi i olika ämnen och på de olika samiska språken. För närvarande vilar det ansvaret framförallt på den enskilda pedagogen/läraren som måste söka och ofta utveckla en passande terminologi. Det betyder att olika terminologi används för samma samiska språk vid olika förskolor och skolor.

Framförallt när det handlar om kommunikation mellan olika skolor kan det skapa miss-förstånd. För att förenkla och stödja pedagogerna och för att underlätta kommunikation mellan skolor och förskolor bör ett gemensamt utvecklingsarbete av samisk språkterminologi inom samisk utbildning påbörjas med målet att terminologin på sikt normeras av Giellagáldu.

Sametinget, som har ansvar att leda det samiska språkarbetet, bör få i uppdrag att i nära samarbete med pedagoger, lärare och Umeå universitet att utveckla terminologi, inledningsvis för årskurs 1–6. Kortkurser i terminologin bör erbjudas skolpersonal.

Ortnamn och platsbeteckningar

Ortnamn och vägskyltar synliggör de samiska språken och medför att statusen höjs, samtidigt som ortnamn och skyltar har en viktig funktion i revitaliseringsarbetet. Samiska ortnamn är en källa till kunskap om samiska språk och samisk historia och bekräftar det samiska folkets närvaro och aktivitet över tid. Sametinget har i uppgift att yttra sig i ärenden om fastställande av samiska ortnamn, granska förslag till samiska namn på allmänna kartor.¹⁶ Sametinget arbetar för att användande av samiska ortnamn enligt god ortnamnsed, för att säkerställa att de samiska ortnamnen blir korrekt använda.

Pitesamiska och umesamiska betraktas sedan 2016 respektive 2019 som egna språk i och med att språkens ortografier normerats av Sámi Giellagáldu¹⁷ och godkänts av Samiskt

parlamentariskt råd (SPR). I enlighet med god ortnamnssed¹⁸ innebär detta att det behövs en

16 Förordning (2009:1395) med instruktion för Sametinget.

17 Samiska folkets högsta beslutande organ i frågor som rör de samiska språken. Giellagáldu är bildat av sametingen i Sverige, Norge och Finland och är knutet till Samiskt Parlamentariskt Råd (SPR).

18 Kulturmiljölagen (1988:950) 1 kap. § 4 God ortnamnssed

Åtgärd: Påbörja utvecklingsarbete av samisk språkterminologi inom samisk utbildning med målet att terminologin på sikt normeras av Sámi Giellagáldu. Syftet är att förenkla och stödja pedagoger och underlätta kommunikation mellan skolor och förskolor.

Åtgärd: Sametinget ges ökade resurser för översyn i enlighet med god ortnamnssed inom de pite- och umesamiska områdena.

33

justering och komplettering av ortnamn etc. i enlighet med de fastställda ortografierna på dessa språk. Sametinget vill understryka att det finns orter med ortnamn på flera olika samiska språk men där endast ett ortnamn är fastställt. Sametinget förväntar sig att alla korrekta

samiska ortnamn ska fastställas, även för orter med ortnamn på flera samiska språk.

Åtgärden innebär att Sametinget får resurser att göra en översyn i enlighet med god ortnamns-sed inom pite- och umesamiska området samt därefter initiera till nödvändiga förändringar till följd av översynen.

34