Språkval

Förslag: I språkval ska den minsta garanterade undervisningstiden om 320 timmar fördelas med 48 timmar i mellanstadiet och 272 timmar i högstadiet.

Enligt Skolverkets statistik uppvisar språkval en skillnad på 3,4 procent mindre planerad undervisningstid än den garanterade undervisningstiden under läsåret 2015/16 (Skolverket, 2016a).

Huvudmannen ska som språkval erbjuda minst två av språken franska, spanska och tyska och sträva efter att erbjuda andra språk som språkval (9 kap. 5 § skolförordningen). För undervisningen i bl.a. dessa språk används kursplanen för moderna språk. En elev får emellertid i stället för ett modernt språk inom ramen för språkval välja undervisning i

– det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning, – svenska eller svenska som andraspråk under förutsättning att

eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk,

– engelska, eller

– teckenspråk (9 kap. 6 § skolförordningen).

Enligt Skolverkets betygsstatistik för årskurs 9 läsåret 2014/15 nådde 3,2 procent av eleverna inte kunskapskravet för betyget E i moderna språk inom ramen för språkval och den genomsnittliga betygspoängen för äm-net var 14,1. Av flickorna var det 2,1 procent som inte nådde kunskaps-kravet för betyget E och den genomsnittliga betygspoängen var 15,0.

Motsvarande siffror för pojkarna var 4,4 procent och 13,2 i betygspoäng.

Kursplanen för moderna språk avviker i likhet med kursplanen för hem- och konsumentkunskap från det generella mönstret med ett centralt in-nehåll för årskurs 1–3, 4–6 och 7–9 och kunskapskrav i slutet av årskurs 6 och 9. Kursplanen för moderna språk anger ett centralt innehåll för års-kurserna 4–9 och kunskapskrav finns bara för slutet av årskurs 9. Det är vanligt att undervisningen i moderna språk inom ramen för språkval på-börjas antingen i årskurs 6 eller i årskurs 7, då nuvarande reglering tillåter detta.

Skolverkets rapport (Skolverket, 2014) visar tecken på att en förskjut-ning av undervisförskjut-ningstiden i språkval och därmed moderna språk inom ramen för språkval kan ha skett från årskurs 6 till årskurs 7 under det senaste året. Under tidigare läsår var det vanligare att ha mer planerad undervisningstid i språkvalet i årskurs 6. Läsåret 2011/12 var den planera-de unplanera-dervisningstiplanera-den i årskurs 6 cirka 40 timmar, medan unplanera-dervisnings- undervisnings-tiden under läsåret 2014/15 var 14 timmar.Samtidigt visar Skolverkets statistik från läsåret 2013/2014 att av de som läser moderna språk inom ramen för språkval är det cirka två tredjedelar som börjar i årskurs 6 och en tredjedel som börjar i årskurs 7.

Den nuvarande regleringen innebär ett likvärdighetsproblem som blir särskilt tydligt vid skolbyten. Det finns en risk att elever vid skolbyte inte ges möjlighet att läsa ett språk i årskurs 7 för att de inte har börjat

med språkvalet i årskurs 6 vid sin tidigare skola. För att säkerställa att elever inte råkar ut för detta finns det skäl att ange den minsta garan-terade undervisningstiden för respektive stadium. Detta är särskilt viktigt med hänsyn till att elever kan vara beroende av meritpoäng för att kunna komma in på det program de önskar i gymnasieskolan. Som framgår av avsnitt 5.1 får eleverna meritpoäng om de har läst moderna språk inom ramen för språkval.

Frågan är då hur undervisningstiden bör fördelas. Som framgått ovan av-viker kursplanen för moderna språk från det generella mönstret med ett centralt innehåll för årskurs 1–3, 4–6 och 7–9 och kunskapskrav i slutet av årskurs 6 och 9. Kursplanen för moderna språk anger i stället ett cen-tralt innehåll för årskurserna 4–9 och kunskapskrav finns bara för slutet av årskurs 9. När det gäller moderna språk gäller frågan således hur un-dervisningstiden ska fördelas mellan mellan- och högstadiet.

Det finns studier som visar på fördelar med att starta tidigt med språk-undervisning. Ett exempel är Skolverkets fördjupade studie (Skolverket, 2014a) av resultaten i spanska från den 2011 genomförda internationella språkstudien European Survey of Language Competences (ESLC).

Denna visar att de elever som börjar studierna i spanska i årskurs 6 generellt sett når högre resultat än de som börjar i årskurs 7.

Det finns även internationella studier som pekar på vikten av att lära sig främmande språk i tidig ålder. Konsortiet SurveyLang, som ansvarade för genomförandet av ESLC, anger i sin internationella rapport om studien ett antal faktorer som med hög sannolikhet samvarierar med bättre språkfärdigheter. Bland de viktigaste faktorerna är att börja lära sig språket från tidig ålder. Andra viktiga faktorer är t.ex. att lära sig flera språk, att elever och lärare använder sig av språket i undervisningen och att eleverna har positiva uppfattningar av sina färdigheter. Ju lättare eleverna tycker att det är att lära sig språket desto högre nivå presterar de på (European Commission SurveyLang, 2012). Detta mönster är gene-rellt men inte nödvändigtvis giltigt i alla situationer. Lärareffekter är med all sannolikhet viktiga men det är svårt att säga hur dessa ser ut.

Fördelarna med att börja lära sig språk så tidigt som möjligt gör att det finns skäl att garantera en start för studier i moderna språk för alla elever senast i årskurs 6. Det bedöms att ämnet bör återkomma kontinuerligt för att möjliggöra en stor kunskapsutveckling i ämnet för eleven och att ämnet bör ges tillräckligt utrymme för detta på högstadiet.

Betygsstatistiken pekar på att den nuvarande minsta garanterade under-visningstid (320 timmar) gett huvudmännen förutsättningar att planera undervisningen så att eleverna ges möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i moderna språk inom ramen för språkval. Det innebär också att eleverna i god utsträckning kan utnyttja möjligheten att kunna

tillgodoräkna sig meritpoäng för ett godkänt betyg i ämnet. Mot bak-grund av ovanstående föreslås att den minsta garanterade undervisnings-tiden i språkval även fortsättningsvis ska vara 320 timmar och att dessa ska fördelas på 48 timmar i mellanstadiet och 272 timmar i högstadiet.

Förslaget om att 48 timmar språkval ska förläggas till mellanstadiet får även betydelse för sameskolans elever. Denna fråga behandlas i avsnitt 8.1.